Arwed Johann von Kaulbars, till Lehowa

1695 marriage in Suure-Jaani Saaga EAA.1287.3.2:65

Adelsvapen von Kaulbars nr 643

Ätten, som har utgrenat sig i friherrliga ätten von Kaulbars, är intagen å estländska riddarhuset under nr 92. – Två kusiner till den adlade Johan von Kaulbars, löjtnanten Anders Kaulbars och överstelöjtnanten Arvid Johan Kaulbars, blevo 1692-10-19 adlade, men togo icke introduktion på riddarhuset.

Rulla över krigsfångar i Stora Nordiska Kriget - Riksarkivet - Hölls fånge i Tobolsk

Rulla över hemvändande krigsfångar Stora Nordiska kriget - Riksarkivet

Presentation von Kaulbars - Riksarkivet

von Kaulbars (Kaulbars), släkt. Jakob Dela Gardies fd hovmästare Johan K (1621— 93) adlades 1653 med namnet v K o med en gärs (på tyska Kaulbarsch) i vapnet. Enligt en obestyrkt uppgift från början av 1700-talet (CL v Schantz) skall han ha varit son till en i samtida källor ej återfunnen (Samzelius) överjägmästare i Pommern med samma förnamn, men enligt en 1742 belagd släkttradition (Hupel 1789) kom släkten från Westfalen. v K skall enligt adelsbrevet ha bedrivit universitetsstudier o är möjligen identisk med en i Greifswalds universitetsmatrikel 1642 utan förnamn nämnd "Kulebars Anclamensis". Han blev 1657 ryttmästare för ett nyuppsatt ökningskompani av Upplands ryttare men kom redan på hösten s å i dansk fångenskap i striden vid Kattarp o fick följande år avsked. Genom äktenskap med en dtrdtr till den från Pommern komne finansmannen Mårten Wewitzer, adlad Rosenstierna, kom v K i besittning av omfattande gods i olika landskap. Av dessa lät han 1658 resp 1670 göra Rissne i Spånga (nu i Sundbyberg) o Heby i Gåsinge, Söd, till säterier, vilka han dock efter långvariga processer måste avstå till sin svärmors svåger Robert Lichton mot gods i Finland. Av De la Gardies söner hade v K 1652 fått godset Lehowa i Gross S:t Johannes sn i Livland. Det reducerades 1684 men restituerades på 1750-talet o ägdes av ättlingar till honom ända till 1795.

Brorson till honom var enligt obestyrkt uppgift (Schlegel o Klingspor) kapten Arvid Johan K (1657—1722), som också uppges (Palmskiöldska saml) ha varit född i Pommern o jämte sin bror löjtnant Adam K adlades 1692 men aldrig blev introducerad. Han blev 1700 överstelöjtnant, deltog i W A v Schlippenbachs försvar av Livland o tillfångatogs 1709 vid kapitulationen i Perevolotjna. Då några av kosackhetmanen Mazepas ägodelar anträffades gömda i K:s vagn, kom han i onåd hos tsaren o sändes till Tobolsk. Från 1713 var han av Piper o Rehnskiöld utsedd till förman för de sv fångarna där, tills han 1717 sändes till staden Japantsin 30 mil väster därom. Kort efter hemkomsten ur fångenskapen dog K i Livland.