Carl Johan Stiernstedt, till Fullersta

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stiernstedt_nr_145#TAB_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Johan_Stiernstedt

Carl Johan Stiernstedt oli suomalainen sotilas ja virkamies. Hän osallistui Suureen Pohjan sotaan, jäi 1709 vangiksi ja vapautui vasta rauhanteon jälkeen. Hän sai 1741 nimityksen Savonlinnan ja Kymenkartanon läänin maaherraksi. Hän osallistui hattujen sotaan ja karkotti Kerimäellä talonpoikaisjoukon avulla maaliskuussa 1742 venäläisen kenraali Vilim Fermorin. Hänet nimitettiin 1746 valtaneuvokseksi.

Stiernstedt oli vapaaherra. Hänen isänsä oli Turun läänin maaherra Johan Stiernstedt (k. 1722).

/////

Carl Johan Siernstedt, till Fullersta i Huddinge socken, Edeby och Bodarne i Vassunda socken samt Lagga-Husby i Lagga socken (alla i Stockholms län), ävensom Mossebo, Rostorp och Herstorp i Pelarne socken, Kalmar län, som han erhöll genom sitt första gifte.

Född 1686-09-29 i Viborg. Extra ordinarie kanslist vid guvernementskansliet i Narva 1699. Musketerare vid garnisonsregementet i nämnda stad 1700. Furir och sergeant därst. s. å. Fänrik vid Björneborgs läns fördubblingsinfanteriregemente 1701. Fänrik vid garnisonsregementet i Narva 1702. Kornett vid svenska adelsfaneregementet 1705. Löjtnant därst. 1706. Konfirm.fullm. 1707. Ryttmästare 1709.

Fången vid Perevolotjna 1709 och förd till Solikamsk. Hemkom 1722.

Majors karaktär 1722. Ryttmästares lön s. å. Major vid adelsfaneregementet 1733. Överstelöjtnant därst. 1740. Avsked ur krigstjänsten s. å.

Landshövding i Kymmenegårds och Nystads län 1741. Försvarade under början av 1741-1743 års krig med framgång sitt hövdingedömes gränser mot ryska trupper. Riksråd 1746. Ro KSO 1748. RoKavKMO s. å. med valspråket: »Non timidus pro patria mori».

Ledamot av Stockholms stads brand- och försäkringscontoirs överstyrelse (excellensklassen) 1753.

Död 1754-11-23 i Stockholm.

"Han bevistade Narvas belägring 1700, träffningen vid Padoga den 20 juni 1703, Narvas andra belägring 1704, slaget vid Fraustadt den 3 febr. 1706 samt slaget vid Poltava den 29 juni 1709." 

Ägde det sedermera s. k. Owenska huset i Stockholm ävensom tills, med svågern professor Meldercreutz, Risberga och Stora Vallby i Östuna socken, Stockholms län. Efter honom uppkallades skansen »Stiernstedt» å Sveaborgs fästning, vilken skans dock raserades vid västmakternas bombardering under Krimkriget.

Gift 1:o 1723(?) med Catharina Elisabet Ramsvärd i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1721-12-27 med överstelöjtnanten Zakarias Franc, född 1687, död 1721, ihjälstucken av sin svärfader), född 1706, död 1730, dotter av generallöjtnanten Anders Ramsvärd, och Anna Maria Hylthén.

Gift 2:o 1731-01-11 med Jakobina Maria Molin, adlad Meldercreutz, född 1716-12-27 i Uppsala, död 1802-01-15 på Fullersta, dotter av domprosten i Uppsala Laurentius Jonæ Molin och hans 2:a hustru Jakobina Christina Hylthén.

Adelsvapen Stiernstedt nr

Carl Johan, (son av Johan, tab 1), till Fullersta i Huddinge socken, Edeby och Bodarne i Vassunda socken samt Lagga-Husby i Lagga socken (alla i Stockholms län), ävensom Mossebo, Rostorp och Herstorp i Pelarne socken, Kalmar län, som han erhöll genom sitt första gifte.

• Född 1686-09-29 i Viborg.
• Extra ordinarie kanslist vid guvernementskansliet i Narva 1699.
• Musketerare vid garnisonsregementet i nämnda stad 1700-09-00. Furir och sergeant därst. s. å.
• Fänrik vid Björneborgs läns fördubblingsinfanteriregemente 1701-08-05.
• Fänrik vid garnisonsregementet i Narva 1702-06-10.
• Kornett vid svenska adelsfaneregementet 1705-07-27. Löjtnant därst. 1706-04-08. Konfirm.fullm. 1707-04-20. Ryttmästare 1709-04-05.
• Fången vid Perevolotjna s. å. 1/7 och förd till Solikamsk. Hemkom 1722. Majors karaktär s. å. 26/6. Ryttmästares lön s. å. Major vid adelsfaneregementet 1733. Överstelöjtnant därst. 1740-04-29. Avsked ur krigstjänsten s. å.
• Landshövding i Kymmenegårds och Nystads län 1741-06-30.
• Försvarade under början av 1741–1743 års krig med framgång sitt hövdingedömes gränser mot ryska trupper.
• Riksråd 1746-12-22. Ro KSO 1748-04-16. RoKavKMO s. å. 1617/4 med valspråket: »Non timidus pro patria mori».
• Ledamot av Stockholms stads brand- och försäkringscontoirs överstyrelse (excellensklassen) 1753.
• Död s. å. 20/11 i Stockholm.
• Han bevistade Narvas belägring 1700, träffningen vid Padoga den 20 juni 1703, Narvas andra belägring 1704, slaget vid Fraustadt den 3 febr. 1706 samt slaget vid Poltava den 29 juni 1709.
• Ägde det sedermera s. k. Owenska huset i Stockholm ävensom tills, med svågern professor Meldercreutz, Risberga och Stora Vallby i Östuna socken, Stockholms län. Efter honom uppkallades skansen »Stiernstedt» å Sveaborgs fästning, vilken skans dock raserades vid västmakternas bombardering under Krimkriget.
• Gift 1:o 1723(?) med Catharina Elisabet Ramsvärd i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1721-12-27 med överstelöjtnanten Zakarias Franc, född 1687, död 1721, ihjälstucken av sin svärfader), född 1706, död 1730, dotter av generallöjtnanten Anders Ramsvärd, och Anna Maria Hylthén.
• Gift 2:o 1731-01-11 med Jakobina Maria Molin, adlad Meldercreutz, född 1716-12-27 i Uppsala, död 1802-01-15 på Fullersta, dotter av domprosten i Uppsala Laurentius Jonæ Molin och hans 2:a hustru Jakobina Christina Hylthén.

Carl Johan Stiernstedt Wikipedia (Sv)

Carl Johan Stiernstedt var son till landshövdingen Johan Stiernstedt och dennes hustru Johanna Margareta Gripenberg. Carl Johan Stiernstedt deltog i försvaret av Narva 1700 och 1704 och i Slaget vid Fraustadt 1706. I samband med Slaget vid Poltava 1709 hamnade han i rysk fångenskap och släpptes fri först 1722. Sitt hat mot Ryssland föranledde honom att ansluta sig till Hattpartiet som stödde ett nytt krig mot Ryssland. Mellan åren 1741 och 1746 var han landshövding i Kymmenegårds och Nyslotts län i Finland. År 1746 utsågs han till riksråd och verkade huvudsakligen som expert i militära frågor. Han slutade som landshövding i Finland och flyttade till Stockholm där han och familjen bosatte sig på Kungsholmen.

År 1748 blev Carl Johan Stiernstedt serafimerriddare och hörde till den första grupp av serafimerriddare som vid ordens instiftande 1748 dubbades av kung Fredrik I. År 1749 förvärvade Stiernstedt säteriet Fullersta gård i dagens Huddinge kommun. Den Stierstedtska familjen innehade egendomen fram till 1848. Carl Johan Stiernstedt avled 1753 i sitt hus på Kungsholmen och begravdes i Riddarholmskyrkan.

Hans valspråk lydde Non timidus pro patria mori (latin för Inte rädd [att] för fosterlandet dö).