David Gudmundsson Krook

Komminister i Nöttja 1613. Kyrkoherde i Villstads pastorat 1621. Död 1653 [Wsb]. Gift med en dotter av kyrkoherden Petrus i Järstorps pastorat av Växjö stift.

David Gudmundsson Krook (Krok)

• Födelse: cirka 1570 Hallaryd , Kronobergs län,Småland, Sweden (Sverige)
• Död: cirka 1653 (73-91) Villstad , Jönköpings län,Småland, Sweden (Sverige)
• Yrke: Kyrkoherde i Nöttja 1613-1621 och i Villstad 1621-1653.
• Son till Gudmundus Petri Krok.Krook och Ingegerd Johansdotter
• Make till Malin Sõffringsdotter och Magdalena Persdotter
• Far till Anders Davidsson Krok; Gudmund Davidsson Krok; Sara Krok; Elisabet Krok; Rachel Krok; och NN Krokia
• Bror till Jonas Krok; Johannes Krok; Petrus Gudmundi; Biskop Nicolaus Gudmundi Krokius; Israel Krok; Karin Krok; Carolina Krok; Gudmund Krok; Håkan Krok.Gudmundi och Ingered Krok

  ---

  
  

Komminister i Nöttja 1613-1621.
Växjö stifts herdaminne (F, G, H) 3 (1929) Bild: 1050 Sida: 199 : https://app.arkivdigital.se/volume/v903640?image=1050

Kyrkoherde i Villstad 1621-1653.
Växjö stifts herdaminne (F, G, H) 5 (1931) Bild: 840 Sida: 159 : https://app.arkivdigital.se/volume/v903767?image=840

Västbo dombok 21/6 1624,Her David Krook i Villstads prästgård : https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0112879_00445#?c=&m=&s=&cv=...

Biografi : https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11786

David Krokius (d. ä.), 1621-53. (Wgrn). Son till kh. i Långaryd, Gudmund Petri. Stud. i Uppsala. Uppgives ha varit kh. i Nöttja 1613-21.Vid sitt tillträde här mottog han ett inventarium av 2 små stutar, 3 kor, en stutkalv, 1½ tunna. råg, 1 tunna korn, 2½ tunnor havre, 2 lass hö och halm, 1 gammal sliten bolster, en gammal "hovdadyna", ett par slitna blagganslakan, ett gammalt åkekläde och en bryggepanna. Under K:s' tid (1636) omgöts storklockan i tornet. 1646 och 1651 fick han tingsbevis på den tunga gästning, som han av kronans folk måst utstå, sedan vägen förbi Villstad blivit allmän kungsväg mellan Stockholm och Halmstad. På de 10 milen mellan Jönköping och Villstad fanns utmed stora vägen ingen prästgård mer än denna, som därför av resande blev i hög grad besvärad. (Ecki. saml., RA; Västbo domb. 1651).En historia om K:s' dotter berättas i domboken 1638-39. Förstnämnda år uppträdde herr David med sin hustru Malm och dotter Sara inför rätten och besvärade sig över det slemma tal, som en f.d. prästman Ericus Nicolai haft om dottern. Enär han icke kunnat vinna henne till äkta, hade han velat ljuga äran från henne.Herr Erik ville bevisa hennes skuld genom löndasedlar, som hon skulle ha skrivit till honom. Sara nekade härtill, och hennes föräldrar försäkrade, att hon aldrig med deras vetskap skrivit "bokstav på papir", hållit i en skrivpenna eller bjudit till att lära sig skriva. Enligt vittnesmål av en djäkne skulle herr Erik ha sagt, att om herr David ej ville giva honom dottern till hustru, skulle han skjuta herr David ihjäl. Då hustru Malm fick höra detta, blev hon förskräckt, och gick jämte djäknen till herr Erik. Förlikning ingicks, och allt gammalt agg skulle vara dött. Herr Erik gav skriftligt intyg, att han om hustru Malm och hennes döttrar ej visste annat än det ärligt och gott vore. I Nissan nedsänktes en gammal strumpa med en del papper, men djäknen visste ej, om det var "skrivet eller oskrivet, lovligt eller olovligt, svenska eller latin." Herr Erik påstod, att det var älskogssedlar, 220 stycken, skrivna till honom av Sara Davidsdotter.På grund av förlikningen hade han förstört dem och dränkt dem med sten i strumpan. Emellertid hade herr Erik åter begynt med sitt förtal, varför saken dragits inför rätta. Här intygade ett stort antal vittnen med en mun, att Sara dem veterligt icke kunde skriva en bokstav. Alla gåvo henne ett ärligt och gott vitsord. Ehuru domaren fann saken "mörk" och ville hänskjuta den till Göta hovrätt, uppsköts målet till nästa ting, då herr Erik skulle bevisa sina ord. Detta förmådde han ej, och en mängd vittnen framträdde okallade till Saras förmån.Dubbel edgång av både män och kvinnor för hennes oskuld erbjöds av herr David. Hans svärson, häradsprosten Erik Spinerus, försäkrade, "att alla de goda ord uti den H. Bibel stå och alla de böner, han bedit och läsit, sedan han kunde tungan i sin mun röra, lände honom till förbannelse, om han någonsin förnam Sara skriva bokstav på papper eller kunna skriva. "Slutet blev, att Sara frikändes, medan herr Erik dömdes till avbön och böter. (H. Friberg).En helt annan relation om samma sak ger herr Erik i en till regeringen ställd besvärsskrift, vari han efter en utförlig berättelse om alla de trakasserier, som han utstått från krokska familjen, anhäller att återfå sitt ämbete och bli förflyttad till annan plats. Han säger, att han blivit "av herr David och allt hans anhang så högeligen förföljd, det han mig och dem, som breven emellan mig och dottern burit hava, i grund fördärva vill, så att han ej under mig, ej heller de andra vara uppå jorden om han kunde råda, och uppå predikstolen skammeligen skäller och bespottar mig och mine. Enligt herr Erik skulle tvisten begynt då han trolovade sig med en 'frustuvopiga' istället för med K:s' dotter. I avund häröver hade hustru Malm bedyrat, att herr Erik icke skulle få inneha sitt ämbete, så länge hennes svåger var biskop i Växjö. (Ecki. saml. RA).Gift troligen 2 gånger1) som student i Uppsala med en dotter till herr Per i Järstorp (Wgrn);2) före 1639 med Malin Söffringsdotter.Barn- Andreas, f. 1605, kh. här.- Gudmund, f. Långaryd 1613, borgmästare i Åbo och Kalmar, sedan häradshövding i Valla och Skånings härade i västergötland, död 23/9 1677.- Sara, f. omkr. 1622, gift efter 1639 med S. Krokzander, Död som änka 1704.- Elisabet, gift med kh. Ogberga Andreas Hormeus.- Rachel, gift med kh. i Reftele Ericus Spinerus.- En dotter gift med kh. Burseryd Petrus Olai.