Eric Benzelius, d.ä.

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Benzelstierna_nr_1628

http://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Benzelius_d.%C3%A4.

Ärkebiskop (nr. 42).

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18502

GEDCOM Note

Den förstye i raden av fyra ärkebiskopar med urspurng i Bensbyn.

Erik Henrik Benzelius d.ä. eller Ericus Henrici Benzelius Bothniensis, född 16 december 1632 i Luleå, död 17 februari 1709 i Uppsala, var en svensk professor, rektor för Uppsala universitet, riksdagsman, biskop i Strängnäs, ärkebiskop. Tre av hans söner blev ärkebiskopar.

"Vårt storhetstidehvarf inleddes af det största religionskrig, som världen skådat. Då därtill kommer, att flere af våra konungar under detta tidehvarf voro gudfruktige, kyrkligt sinnade män, samt att teologerna på den tiden intogo en privilegierad ställning vid universitetet framför andra vetenskapsidkare, så är det ju helt na- turligt, att det kyrkliga intresset skulle vara lefvande och de kyrk- liga frågorna träda i förgrunden, och detta så mycket mer, som ett flertal af landets mest begåfvade och lärde män ägnade sig ät kyrkans tjänst och nedlade ett samvetsgrant och hängifvet ar- bete på hennes förkofran. Frukterna däraf visade sig på många- handa sätt, såsom uti en förbättrad undervisning vid universitetet och uti skolorna, i det betydelsefulla arbetet på en ny kyrkoordning samt dess efterföljare: en ny bibelöfversättning, katekes, psalmbok och handbok. En betydande insats uti alla dessa arbeten gjordes af Ericus Henrici Benzelius, som intog ett af de främsta rummen bland kyrkans män på sin tid. Han var stamfader för de berömda släkterna Benzelius och Benzelstjerna, såsom hans adlade barn kallade sig. Hans lefnad faller inom de råmärken, som i egent- ligaste mening beteckna Sveriges storhetstid, åren 1632 och 1709, som just äro Benzelii födelse- och dödsår." Ur en bok/avhandling; digitaliserad av Google. http://archive.org/stream/erikbenzeliusdt00afzegoog/erikbenzeliusdt...

Studier 1648 blev Benzelius inskriven i den Västerbottniska nationen vid Uppsala universitet, och blev 1658 notarie vid filosofiska fakulteten. Han disputerade 1654 för Johannes Laurbergius, och 1658 för Jonas Sundelius med en avhandling om Aristoteles Politiken. 1660 promoverades han till filosofie magister, anställdes samma år av Magnus De la Gardie som informator för dennes söner, och begav sig med sin elev Gustaf Adolf De la Gardie på utrikes studieresa 1663, och besökte universitet i Tyskland, Frankrike, England, Holland och Belgien. Han disputerade i teologi i Giessen med avhandlingen De vitando Syncretismo. Under resan kom han i kontakt med nya religiösa strömningar, som kväkarna, vilket ledde till att hans ortodoxi förstärktes, och varken som teolog eller som präst skulle han gå utanför de redan givna dogmatiska gränserna. Han kom därmed i opposition till Jesper Svedberg och Haquin Spegel, som båda var reformivrare, men samtidigt blev han en bundförvant till den ortodoxe kung Karl XI. Återkommen till Sverige utnämndes Benzelius till extra ordinarie Hist. et Philos. Pract. professor i Uppsala, året därpå till extra ordinarie teologie professor. Sistnämnda år prästvigdes han och erhöll Näs pastorat och prebende. 1668 fick han en ordinarie professur och blev kyrkoherde i Börje församling. Han befordrades därefter inom teologiska fakulteten med högre professurer (professurerna i teologi var rangordnade). 1675 blev han teologie doktor och kyrkoherde i Vaksala. Benzelius var rektor för Uppsala universitet 1674 och 1680. Om hans lärargärning brukar framhållas att han föreläste i mycket vitt skilda teologiska ämnen, däribland biblisk geografi, men det var framför allt som kyrkohistoriker som han skaffade sig ett namn. Han ansågs för sin tids främste teolog i Sverige, huvudsakligen beroende på hans stora lärdom.

Biskopsgärning [redigera]

1687 blev Benzelius biskop i Strängnäs stift, enhälligt vald av stiftets präster. I den befattningen fick han i uppdrag att undervisa kronprinsen, sedermera kung Karl XII, i teologi. Benzelius författade Breviarium historiæ ecclesiasticæ,[1] vilket enligt en äldre uppfattning var skrivet till Karl XII, en uppfattning som modifierats. Han författade 1694 en handbok i predikokonst, Epitome rhetoricæ ecclesiasticæ,[2] som var lärobok för blivande präster i över hundra år. Han kallades 1689 till den statliga kommission som skulle ta ställning till cartesianismen, och var överlag ofta bortrest från sitt stift på offentliga uppdrag, men han sägs ändå ha skött sin stol till belåtenhet. I synnerhet värnade han om katekesundervisningen och skola. Från 1675 representerade Benzelius prästståndet i riksdagen, och han hade genom sin lärdom och ställning flera politiska uppdrag, däribland att se över 1686 års kyrkolag, 1695 års psalmbok och överseende av den nya Bibelöversättning som kom 1703 (Karl XII:s bibel) och till vilken han författade ett förord. Hans motstånd mot reformer innebar att Karl XII:s bibel bara blev en mindre redigerad version av den tidigare. År 1700 utsågs Benzelius till ärkebiskop och universitetets prokansler, och var i den befattningen när han nio år senare avled. Den stora branden i Uppsala 1702 inträffade under Benzelius tid som ärkebiskop, och han förlorade själv två gårdar. Branden påverkade hela stadens ekonomiska förhållanden, och i synnerhet universitetet och kyrkan. Uppbyggnaden av staden ålåg Benzelius såsom ärkebiskop och prokansler, varmed han hade så fullt upp att han inte hade mycket tid över för universitetets inre förhållanden. Han ingrep mot pietismen genom en rannskaning 1705. Hans grav återfinns i Uppsala domkyrka.[3] Sonen Erik lät uppföra en minnesvård, där det står: "Min salig faders ömma omsorg för min uppfostran och kärlek samt omkostnad på mig förgäter jag då först när jag förgäter mig själv."

Erik Benzelius var första gången gift (1668-1693) med Margaretha Odhelia som tillhörde Bureätten. Hon var dotter till professor Erik Odhelius och Margareta Laurelia, som var dotter till Olof Laurelius. 1695 gifte Benzelius om sig med Anna Mackeij, sotter till brukspatronen Isak Mackey, men fick inga barn i det andra äktenskapet. De söner som inte inträtt i kyrkan blev adlade för faderns förtjänster med namnet Benzelstierna. Margareta Benzelia, gift med biskopen professor Olaus Nezelius Christina Benzelia, gift 1. med akademiräntmästare Peter Hallenius adlad Hallenstedt, 2. med biskopen Zacharias Esberg, adlad Bergenskjöld Erik Benzelius d.y., ärkebiskop Olof Benzelstierna, assessor i Svea hovrätt Lars Benzelstierna, bergsråd och landshövding Jakob Benzelius, ärkebiskop Nils Benzelstierna, kapten Gustaf Benzelstierna, kunglig sekreterare och Censor Librorum Henrik Benzelius, ärkebiskop

http://epubl.ltu.se/1402-1773/2008/301/LTU-CUPP-08301-SE.pdf

Anor till Erik Benzelius I "Uppsala på 1600-talet" av K W Herdin finns en utredning om Erik Benzelius släktförhållanden. 8
Med hjälp av den och skattelängder kan hans härstamning fastställas. Erik Benzelius växte upp hos sin farsstyvbror Olof Persson i Uppsala (http://lulebygden.se/tidning/Tidning-LF-68.pdf

• ** Gården fanns med på 1645 års karta. Födelseplats för Erik Benzelius. Bensbyn no 8:4 "Eijk". Bomärke:

Gårdarna "Nirs"," Inigården" och "Eijk", som alla fanns med på den första kartan över byn som ritades år 1645, var också granngårdar med de två förstnämnda på västra sidan av den sänka som skiljer dem åt. När de här gårdsställena byggdes upp, kanske redan på 1400 talet, gick havet med en vik nära husen. Alla tre gårdarna tillhör säkert byns tidigaste bebyggelse. Deras lägen på åsryggar med lättodlad mark ikring husen talar för detta och de visar sig också ha haft en god skattekraft när man börjar notera sådant i jordeböckerna.

Det öppna landskapet från förr syns tydligt på en vy mot "Eijk" som tagits i slutet av 1930-talet.

"Eijk"-gården har förvaltats och ägts av en hel del män och kvinnor enligt följande:

1629-1651 Henrik Jakobsson , nämndeman och ägare till fastigheten med mer än 3 tunnlands skattekraft.Han och hans hustru Margareta är också föräldrar till den sedermera så berömde ärkebiskopen Erik Henriksson (sedermera Benzelius). Henrik dog ca 1651 .

Bonden Henrik Jacobsson f. ca 1595 d. ca 1651 Hustrun MargaretaJönsdotter f. ca 1600 d. ca 1657

S Jacob Henriksson f. ca 1628, soldat för fadern D Anna Henriksdotter f. ca 1630 blev ägare till gården se nedan D Margareta Henriksd f. ca 1631 gift med soldat i Luleå S Erik Henriksson (Benzelius) f. 16/12 1632 g. 1668 o 1695 d. 17/2 1709 Uppsala

1652-1657 Hustrun Margareta Jönsdotter.

1657-1681 Anders Eriksson o hustrun Anna Henriksdotter (syster till Erik Benzelius) De får sönerna Lars och Erik

1682 sonen Lars Andersson tredjemanssoldat. Soldat Abborre.

1683 Sonen Erik Andersson f. 1660 d. 1712. Han gifter sig i november 1687 med Ella Andersdotter f. 1664 på gården Bensbyn no 9 "Inigården".

Bonden Erik Andersson f. 2/2 1660 g. /11 1687 d. 5/12 1712 Hustrun Ella Andersdotter f. 1664 g. /11 1687 d. 19/11 1740

D Marita Eriksdotter f. 1688 S Anders Eriksson f. 1699 S Erik Eriksson f. 1700 – d. 7/8 1721 S klockare Hans Eriksson Benzelberg f. 1/7 1703 g. d. 18/6 1749 G-stad S Anders Eriksson f. 1704 g. 10/12 1727 d. 1/8 1786 S Henrik Eriksson f. 13/1 1710 soldat Flygare i Bensbyn d. S Jacob Eriksson f. 29/4 1711 – d. 31/7 1711 D Anna Eriksd f.1712

Ella Andersdotter f. 1664 d. 1740.

Sonen klockaren Hans gift med Magdalena Lång. Bosatt i Gammelstad vid sin död 1749.

1740 blev det sonen Anders Eriksson f. 1704 d. 1786 som blir bonde på gården, han gifte sig 1727 med Kristin Hindersdotter från Råneå f. 1697 d. 1778.

Bonden Anders Eriksson f. 1704 g. 10/12 1727 d. 1/8 1786 Hustrun Kristin Hindersdotter f. 1697 Råneå g. 10/12 1727 d. 26/5 1778

D Ella Andersd f. 14/1 1729 S Henrik Andersson f. 16/1 1730 g. 9/2 1786 se nedan D Brita Andersd f. 24/3 1732 – d. 3/4 1733. D Kristin Andersd f. 3/1 1734 – d. 6/3 1737. S Hans Andersson f. 1/8 1737 g. 2/12 1764 d. 26/11 1811 HärsÄnders D Maria Andersd f. 20/6 1739 g. 25/2 1767 d. 1/2 1827 Bälinge

Dottern Maria gift 1767 med bonden Hans Hansson f. 11/2 1732 Bensbyn no 1"Skatan". Flyttade till dottern i Bälinge efter makens död 1788 och dog där. Sonen Hans, gift 1764 med soldatänkan Maria Johansdotter Sund f. 10/4 1728, fick 14 skälland från hemgården byggde upp en ny gård ("HärsÄnders") mitt i byn.

Henrik Andersson gifter sig 1786 med Dordi Nilsdotter från Sunderbyn no 4, hon var född 1735. Henrik var soldat en tid och han tog sig namnet Bentzelberg efter sin berömde släkting.

Bonden Henrik Benzelberg f. 16/1 1730 g. 17/1 1762 d. 9/2 1788 Hustru Dordi Nilsdotter f. 21/7 1735 g. 17/1 1762 d.

D Christina Henriksd f. 2/10 1762 g. 28/1 1787 D Maria Margareta Henriksd f. 31/3 1766 g. 9/4 1798 se nedan Fjerdingskarl Nils Henriksson f. 17/10 1769 g. 15/6 1799 d. 11/4 1809 G-stad S Hans Henriksson f. 18/3 1775 D Dorothea Henriksd f. 1776 – d. 1777. D Helena Henriksd f. 1776

Dottern Christina gift 1787 med Jacob Eriksson Kurfurste f. 1764. Fyra barn födda i Svartbjörsbyn. Sonen Nils gift 1799 med Stina Greta Nilsdotter f. 1/1 1767 Rutvik 13. Bosatte sig på tomt 63 i G-stad

Dottern Maria Margareta Henriksdotter, hon gifter sig 1798 med Nils Johansson Ek. Han var född 1767 och kom från Notviken mellan Luleå och Gammelstad. Det är också från honom som man kan förmoda att nuvarande gårdsnamn stammar.

Bonden Nils Johansson Ek f. 13/12 1767 g. 9/4 1798 d. 17/9 1847 Hustru Maria Margareta Henriksd. f. 31/3 1766 g. 9/4 1798 d. 8/4 1841

S Hans Nilsson Ek f. 15/1 1799 g. 7/7 1822 d. ca 1882 Altappen D Greta Kajsa Nilsd Ek f. 28/5 1800. S Isak Nilsson Ek f. 14/8 1801 – d. 1802. S Isac Johan Ek f. 14/12 1803 g. 24/4 1830 se nedan

Sonen Hans gift 1822 med soldatdottern Anna Maria Nilsd från Nederkalix Bosatta på Bensby Inhyses med 3 barn födda 1824,-26 o -32. Vid 82 års ålder och efter hustruns död 1879 flyttar Hans Ek till Altappen 21/11 1881.

1830 Deras son Isac Johan Ek f. 1803 blev ägare och han gifte sig 1830 med Lena Kajsa Nilsdotter från Bensbyn no 5 "Kneuss". Hon var född 1806 och föder 5barn:

Bonden Isak Johan Ek f. 14/12 1803 g. 24/4 1830 d. 6/1 1877 Hustru Kajsa Nilsdotter f. 24/4 1806 g. 24/4 1830 d. 6/4 1877

D Johanna Isaksdotter Ek f. 16/8 1830 d. 9/9 1863 barnsbörd D Anna Lisa Isaksd Ek f. 22/10 1832 g. 29/3 1855 d. 15/1 1906 Alvik S Nils Johan Isaksson Ek f. 1/8 1835 g. 2/11 1856 d. 6/4 1912 Brändön S Carl Erik Isaksson Ek f. 11/8 1838 g. 12/7 1863 d. 18/8 1868. S Isak Isaksson Ek f. 6/10 1843 g. 19/10 1867 d. 12/9 1906

Dottern Anna Lisa gift 1855 med bonden Olof Jonas Nyström f. 1824 på gården Alvik no 18. Anna Lisa födde 8 barn 1856-1872, alla födda i Alvik. Sonen Nils Johan gift 1856 med bonddottern Anna Lena Johansdotter f. 1833 Brändön no 3. Flyttade till Brändön (han kom att bli stamfar åt "Nyströmmarna)

Sonen Carl Erik gift 1863 med Anna Helena Englund f. 16/12 1836 Antnäs no 5

1877 Det blev yngsta sonen Isak Ek som blev husbonde. Han gifte sig 1867 med Anna Sopia Johansdotter f.1840, hon var från Bensbyn no 6 "JanPers".

Bonden Isak Ek f. 6/10 1843 g. 19/10 1867 d. 12/9 1906 Hustru Sopia Johansdotter f. 25/8 1840 g. 19/10 1867 d. 30/4 1892

S Isac Johan Ek f. 1/1 1868 – d. 19/2 1883 difteri S Karl August Ek f. 2/1 1875 – d. 11/7 1886 olycka S Herman Ek f. 3 /10 1879 g. 6/11 1904 d. 27/1 1948

Isak Ek var som de flesta i självhushållningens tid beredd att skaffa fram föda där den lät sig fångas och en tjuvjaktshistoria berättas, där han skjutit och saltat ned en älg i en lada delvis fylld med hö. Hans många turer på vintern efter hö lär han ha förklarat med att :"He vär i mekta dreuft hoj ini di her lödo".( det var ett väldigt drygt hö i den här ladan)

1906 Herman Ek blir ägare till fastigheten. Han gifter sig med Emma Lovisa Johansdotter från Bensbyn no 9 "Akern". Emma var född 10/1 1879 och giftermålet gick av stapeln 6/11 1904.

Bonden Herman Ek f. 3/10 1879 g. 6/11 1904 d. 27/1 194- Hustrun Emma Johansdotter f. 17/11 1957 g. 6/11 1904 d. 17/11 195-

D Svea Ek f. 21/6 1901 g. 13/9 1930 d. 29/10 197- Luleå D Hildur Ek f. 19/6 1908 g. 10/4 1937 d. 7/8 1945 S Tor Ek f. 21/3 1910 g. 29/8 1943 d. 3/3 198- Piteå S Bertil Ek f. 11/2 1912 g. 20/8 1838 d. 30/9 195- D Ruth f. 31/3 1920 g. 22/9 1951 d. 23/5 197- Luleå

Dottern Svea gift 1930 med Knut Huss f. 27/5 1904 d. 20/7 1968 bosatta i G-stad och Luleå Dottern Hildur gift 1937 med Gösta Norlin f. 23/7 1906 Bensbyn no 10 "Nirs". Sonen Tor gift 1943 med Margareta Lindström, bosatt i Piteå Dottern Ruth gift 19 med trädgårdsmästaren Lindström i Luleå

Herman minns man som en inbiten fiskare och man kunde se honom "mötande" i sin eka nere i Inigårdsviken. På vårarna visste man, och väntade på, att Herman skulle bränna av det gamla gräset på gårdsgärdan och utefter vägen upp till gården.

1948 Efter faderns död övertog sonen Bertil Ek ägandet, han gifter sig 1938 med Annie Flodman f. 1916 på Persön no 17, uppvuxen i Sundom, dotter till Johan Axel Flodman och Hulda Lovisa Katarina Larsson.

Bonden Bertil Ek f. 11/12 1912 g. 20/8 1938 d. 30/9 195- Hustru Annie Flodman f. 23/3 1916 g. 20/8 1938 d. 11/9 199-

D Inger Elisabeth Ek f. 4/1 1939 g. S Bertil Sören Ek f. 30/3 1940 g. D Margareta Irene Ek f. 8/4 1944 ogift S Herman Ingemar Ek f. 11/1 1948 g. S Axel Thorvald Ek f. 2/12 1952 ogift D Berit Christina Ek f. 9/11 56 – d. 25/7 195-

Dottern Elisabet gift 19 med Sten Sundström Gäddvik Sonen Sören gift 19 med Astrid Sonen Ingemar gift 19 med Lena Johansson f. Örarna

"Eijk"gården som den ser ut 1998.

Ingemar Ek med hustru Lena bor kvar i hemgården och äger hemmanet 1998.

Sonen Robert Ek med familj blir ny ägare av fastigheten 2011.Gården har varit i släkten sedan början av 1600-talet

Hemmanet ursprungligen 28 skälland. 14 skälland gick till "HärsÄnders". 7 skälland till Olof Benslin

Resterande 7 skällands skatt blev kvar på hemgården.

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Benzelstierna_nr_1628

http://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Benzelius_d.%C3%A4.

Ärkebiskop (nr. 42).

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18502