Follow
Nederluleå Locality Project
Genealogy project for Nederluleå, Sweden.
Nederluleå village projects
No village projects yet.
Regional Locality Projects
Finnmark:
Alta I
Berlevåg I Båtsfjord I Gamvik I Hammerfest I Hasvik I Karasjok I Kautokeino I Kvalsund I Lebesby I Loppa I Måsøy I Nesseby I Nordkapp I Nord-Varanger I Polmak I Porsanger I Sør-Varanger I Sørøysund I Talvik I Tana I Vadsø I Vardø Kola Peninsula: Alakurtti I Apatity I Gadzhiyevo I Kandalaksha I Kildinstroy I Kirovsk I Kola I Kovdor I Lovozero I Mezhdurechye I Molochny I Monchegorsk I Murmansk I Murmashi I Notozero I Olenegorsk I Ostrovnoy I Polyarny I Polyarnye Zori I Pushnoy I Severomorsk I Snezhnogorsk I Teriberka I Tumanny I Tuloma I Umba I Ura-Guba I Varzuga I Vidyayevo I Verkhnetulomsky I Zaozyorsk I Zarechensk I Zelenoborsky Lapland: Alatornio I Enontekiö I Inari I Karunki I Kemi I Kemijärvi I Kemi rural municipality I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Tornio I Turtola I Utsjoki I Ylitornio I Norrbotten: Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Gällivare I Haparanda I Hietaniemi I Hortlax I Jokkmokk I Jukkasjärvi I Junosuando I Karesuando I Karl Gustav-Karungi I Kiruna I Korpilombolo I Luleå town I Nederkalix I Nederluleå I Nedertorneå I Norrfjärden I Pajala I Piteå town I Piteå rural municipality I Råneå I Tärendö I Töre I Älvsbyn I Överkalix I Överluleå I Övertorneå I Pechenga: Korzunovo I Nikel I Pechenga I Songelsk I Zapolyarny Troms: Andørja I Astafjord I Balsfjord I Bardu I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Karlsøy I Kvæfjord I Kvænangen I Kåfjord I Lavangen I Lenvik I Lyngen I Malangen I Målselv I Nordreisa I Salangen I Sandtorg I Skjervøy I Skånland I Storfjord I Sørreisa I Torsken I Tranøy I Tromsø I Tromsøysund I Trondenes I Ullsfjorden I Øverbygd
Finland and Karelia
Introduction to Nederluleå
Nederluleå socken (1340-tal till 1831 Luleå socken) ligger i Norrbotten, uppgick 1969 i Luleå stad och området ingår sedan 1971 i Luleå kommun och motsvarar från 2016 Nederluleå distrikt.
Socknens areal var den 1 januari 1961 1 202,50 kvadratkilometer, varav 1 123,07 km² land.[1] År 2000 fanns här 25 754 invånare. Tätorterna Avan, Måttsund, Antnäs, Ersnäs, Bergnäset, Alvik, Bälinge, Klöverträsk, Södra Sunderbyn, Bensbyn, Rutvik, Persön, Kallax och Brändön samt tätorten och kyrkbyn Gammelstad med sockenkyrkan Nederluleå kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
1327 omtalas Skellefteå socken som den nordligaste bygden vid Bottniska viken. I ett dokument från 1330-talet räknas Luleå som kapellförsamling under Piteå, men redan på 1340-talet är ordningen den omvända och Luleå är moderförsamling till Piteå och Torneå som räknas som kapell. Lule socken sträckte sig då från kusten till norska gränsen, och omfattade även Kalix och Torne älvdalar. 1413 upprättas en skattebok under Erik av Pommern och då finns Piteå socken och Torneå socken - dessa har alltså bildats någon gång mellan 1340-talet och 1413. På 1480-talet omtalas Kalix socken för första gången och verkar vara utbruten ur Luleå socken.[3] 1607 utbröts Jokkmokks socken (ur vilken Gällivare socken i sin tur utbröts 11 oktober 1742). 1621 utbröts Luleå stad och efter att Luleå stadsförsamling utbrutits 1667 blev församlingens namn Luleå landsförsamling. 25 mars 1642 utbröts Råneå socken och efter att Överluleå socken utbrutits 1831 namnändrades Luleå socken till Nederluleå socken (Neder-Luleå fram till 1909).
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Nederluleå församling och för de borgerliga frågorna till Nederluleå landskommun. Landskommunen uppgick 1969 i Luleå stad som 1971 ombildades till Luleå kommun. Den 1 januari 1974 överfördes från Nederluleå församling till Örnäsets församling ett område omfattade en areal av 31,3 kvadratkilometer, varav 29,5 land, och 3 863 invånare.
1 januari 2016 inrättades distriktet Nederluleå, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.
Geografi
Nederluleå socken ligger vid Luleälven omkring Luleå med Lule skärgård som omfattar öar som Sandön, Brändön, Germandön, Hindersön och Junkön. Socknen är en flack bygd vid kusten och den utbredda älvdalen. Socknen omsluter helt Luleå stad.
Fornlämningar
Boplatser från stenåldern är funna och enstaka gravar vid järnålderns strandlinje.Fångstgropar har påträffats, liksom labyrinter i skärgården.
Namnet
Namnet innan delningen 1831 (1339 Lulu) kommer från namnet på Luleälven som i sitt förled har ett samiskt namn, lulij, 'den som bör i öster' använt för att beteckna skogssamer. I ett brev från 1316 talas om prästen i Luleå, De Lula presbiter.
Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Neder-Luleå socken och vid folkräkningen 1910 Nederluleå socken.
Nederluleås lokalitetsprojekt
Släktforskningsprojekt för Nederluleå.
Nederluleås byaprojekt
Inga byaprojekt ännu.
Regionala lokalitetsprosekt
Finnmark:
Alta I
Berlevåg I
Båtsfjord I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasvik I
Karasjok I
Kautokeino I
Kvalsund I
Lebesby I
Loppa I
Måsøy I
Nesseby I
Nordkapp I
Nord-Varanger I
Polmak I
Porsanger I
Sør-Varanger I
Sørøysund I
Talvik I
Tana I
Vadsø I
Vardø
Kolahalvön:
Alakurtti I
Apatity I
Gadzjijevo I
Kandalaksja I
Kildinstroj I
Kirovsk I
Kola I
Kovdor I
Lovozero I
Mezjduretsje I
Molotsjnyj I
Montjegorsk I
Murmansk I
Murmasji I
Notozero I
Olenegorsk I
Ostrovnoj I
Poljarnyj I
Poljarnye Zori I
Pusjnoj I
Severomorsk I
Snezjnogorsk I
Teriberka I
Tumannyj I
Tuloma I
Umba I
Ura-Guba I
Varzuga I
Vidjajevo I
Verhnetulomskij I
Zaoziorsk I
Zaretsjensk I
Zelenoborskij
Lapland:
Nedertorneå I
Enontekis I
Enare I
Karungi I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemi landsförsamling I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Torneå I
Turtola I
Utsjoki I
Övertorneå I
Norrbotten:
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Gällivare I
Haparanda I
Hietaniemi I
Hortlax I
Jokkmokk I
Jukkasjärvi I
Junosuando I
Karesuando I
Karl Gustav-Karungi I
Kiruna I
Korpilombolo I
Luleå stad I
Nederkalix I
Nederluleå I
Nedertorneå I
Norrfjärden I
Pajala I
Piteå stad I
Piteå lands I
Råneå I
Tärendö I
Töre I
Älvsbyn I
Överkalix I
Överluleå I
Övertorneå
Petsjenga:
Korzunovo I
Nikel I
Petsjenga I
Songelsk I
Zapoljarnyj
Troms:
Andørja I
Astafjord I
Balsfjord I
Bardu I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Karlsøy I
Kvæfjord I
Kvænangen I
Kåfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Lyngen I
Malangen I
Målselv I
Nordreisa I
Salangen I
Sandtorg I
Skjervøy I
Skånland I
Storfjord I
Sørreisa I
Torsken I
Tranøy I
Tromsø I
Tromsøysund I
Trondenes I
Ullsfjorden I
Øverbygd
Finland och Karelen
Introduktion till Nederluleå
Nederluleå socken (1340-tal till 1831 Luleå socken) ligger i Norrbotten, uppgick 1969 i Luleå stad och området ingår sedan 1971 i Luleå kommun och motsvarar från 2016 Nederluleå distrikt.
Socknens areal var den 1 januari 1961 1 202,50 kvadratkilometer, varav 1 123,07 km² land.[1] År 2000 fanns här 25 754 invånare. Tätorterna Avan, Måttsund, Antnäs, Ersnäs, Bergnäset, Alvik, Bälinge, Klöverträsk, Södra Sunderbyn, Bensbyn, Rutvik, Persön, Kallax och Brändön samt tätorten och kyrkbyn Gammelstad med sockenkyrkan Nederluleå kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
1327 omtalas Skellefteå socken som den nordligaste bygden vid Bottniska viken. I ett dokument från 1330-talet räknas Luleå som kapellförsamling under Piteå, men redan på 1340-talet är ordningen den omvända och Luleå är moderförsamling till Piteå och Torneå som räknas som kapell. Lule socken sträckte sig då från kusten till norska gränsen, och omfattade även Kalix och Torne älvdalar. 1413 upprättas en skattebok under Erik av Pommern och då finns Piteå socken och Torneå socken - dessa har alltså bildats någon gång mellan 1340-talet och 1413. På 1480-talet omtalas Kalix socken för första gången och verkar vara utbruten ur Luleå socken.[3] 1607 utbröts Jokkmokks socken (ur vilken Gällivare socken i sin tur utbröts 11 oktober 1742). 1621 utbröts Luleå stad och efter att Luleå stadsförsamling utbrutits 1667 blev församlingens namn Luleå landsförsamling. 25 mars 1642 utbröts Råneå socken och efter att Överluleå socken utbrutits 1831 namnändrades Luleå socken till Nederluleå socken (Neder-Luleå fram till 1909).
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Nederluleå församling och för de borgerliga frågorna till Nederluleå landskommun. Landskommunen uppgick 1969 i Luleå stad som 1971 ombildades till Luleå kommun. Den 1 januari 1974 överfördes från Nederluleå församling till Örnäsets församling ett område omfattade en areal av 31,3 kvadratkilometer, varav 29,5 land, och 3 863 invånare.
1 januari 2016 inrättades distriktet Nederluleå, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.
Geografi
Nederluleå socken ligger vid Luleälven omkring Luleå med Lule skärgård som omfattar öar som Sandön, Brändön, Germandön, Hindersön och Junkön. Socknen är en flack bygd vid kusten och den utbredda älvdalen. Socknen omsluter helt Luleå stad.
Fornlämningar
Boplatser från stenåldern är funna och enstaka gravar vid järnålderns strandlinje.Fångstgropar har påträffats, liksom labyrinter i skärgården.
Namnet
Namnet innan delningen 1831 (1339 Lulu) kommer från namnet på Luleälven som i sitt förled har ett samiskt namn, lulij, 'den som bör i öster' använt för att beteckna skogssamer. I ett brev från 1316 talas om prästen i Luleå, De Lula presbiter.
Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Neder-Luleå socken och vid folkräkningen 1910 Nederluleå socken.
Alaluulajan paikkakuntaprojekti
Alaluulajan sukututkimusprojekti.
Rekisteröidy paikkakuntaprojektin lisäksi suurempaan kokonaisuuteen, koko Suomen ja Karjalan sukupuuta rakentavaan Suomi ja Karjala -projektiin, sekä soveltuviin kyläprojekteihin (lista alla). Projekteihin liittyminen: kullakin projektisivulla klikkaa Toiminnot > Liity projektiin.
Alaluulajan kyläprojekteja
Ei vielä kyläprojekteja.
Alueen paikkakuntaprojekteja
Finnmark:
Alattio I
Etelä-Varanki I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasviika I
Kaarasjoki I
Kappa I
Koutokeino I
Lappea I
Lebespyy I
Moseija I
Paattivuono I
Pohjois-Varanki I
Porsanki I
Pulmanki I
Päärlyvooki I
Sørøysund I
Talmulahti I
Teno I
Uuniemi I
Valasnuora I
Vesisaari I
Vuoreija
Kuolan niemimaa:
Alakurtti I
Apatiitti I
Gadžijevo I
Hiipinä I
Kantalahti I
Kildinstroi I
Koutero I
Kuola I
Luujärvi I
Mežduretšje I
Molotšnyi I
Montšegorsk I
Murmansk I
Murmaši I
Nuorttijärvi I
Olenegorsk I
Ostrovnoi I
Poljarnyi I
Poljarnyje Zori I
Pušnoi I
Severomorsk I
Snežnogorsk I
Tumannyi I
Turjanperä I
Tuuloma I
Umpi I
Uura I
Varzuga I
Vidjajevo I
Ylä-Tuuloma I
Zaozjorsk I
Zaretšensk I
Zelenoborski
Lappi:
Alatornio I
Enontekiö I
Inari I
Karunki I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemin maaseurakunta I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Tornio I
Turtola I
Utsjoki I
Ylitornio I
Norrbotten:
Alakainuu I
Alaluulaja I
Alatornio I
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Haaparanta I
Hietaniemi I
Hurttalahti I
Jokimukka I
Jukkasjärvi I
Junosuvanto I
Jällivaara I
Kaaresuvanto I
Karl Gustav-Karunki I
Kiiruna I
Korpilompolo I
Luulajan kaupunki I
Norrfjärden I
Pajala I
Piitimen kaupunki I
Piitimen maalaiskunta I
Rauna I
Täräntö I
Töre I
Ylikainuu I
Yliluulaja I
Ylitornio I
Älvsbyn I
Petsamo:
Korzunovo I
Nikkeli I
Petsamo I
Suonikylä I
Zapoljarnyi
Tromssa:
Andørja I
Astafjord I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Kaivuono I
Kalsa I
Kierua I
Kvæfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Malankivuono I
Moskivuono I
Målselv I
Naavuono I
Omasvuono I
Paatsivuono I
Perttula I
Raisi I
Raisivuono I
Salangen I
Sandtorg I
Skånland I
Torsken I
Tranøy I
Tromssa I
Tromsøysund I
Trondenes I
Yykeä I
Øverbygd
Suuremmat kokonaisuudet
Johdanto Alaluulajaan
Nederluleå socken (1340-tal till 1831 Luleå socken) ligger i Norrbotten, uppgick 1969 i Luleå stad och området ingår sedan 1971 i Luleå kommun och motsvarar från 2016 Nederluleå distrikt.
Socknens areal var den 1 januari 1961 1 202,50 kvadratkilometer, varav 1 123,07 km² land.[1] År 2000 fanns här 25 754 invånare. Tätorterna Avan, Måttsund, Antnäs, Ersnäs, Bergnäset, Alvik, Bälinge, Klöverträsk, Södra Sunderbyn, Bensbyn, Rutvik, Persön, Kallax och Brändön samt tätorten och kyrkbyn Gammelstad med sockenkyrkan Nederluleå kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
1327 omtalas Skellefteå socken som den nordligaste bygden vid Bottniska viken. I ett dokument från 1330-talet räknas Luleå som kapellförsamling under Piteå, men redan på 1340-talet är ordningen den omvända och Luleå är moderförsamling till Piteå och Torneå som räknas som kapell. Lule socken sträckte sig då från kusten till norska gränsen, och omfattade även Kalix och Torne älvdalar. 1413 upprättas en skattebok under Erik av Pommern och då finns Piteå socken och Torneå socken - dessa har alltså bildats någon gång mellan 1340-talet och 1413. På 1480-talet omtalas Kalix socken för första gången och verkar vara utbruten ur Luleå socken.[3] 1607 utbröts Jokkmokks socken (ur vilken Gällivare socken i sin tur utbröts 11 oktober 1742). 1621 utbröts Luleå stad och efter att Luleå stadsförsamling utbrutits 1667 blev församlingens namn Luleå landsförsamling. 25 mars 1642 utbröts Råneå socken och efter att Överluleå socken utbrutits 1831 namnändrades Luleå socken till Nederluleå socken (Neder-Luleå fram till 1909).
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Nederluleå församling och för de borgerliga frågorna till Nederluleå landskommun. Landskommunen uppgick 1969 i Luleå stad som 1971 ombildades till Luleå kommun. Den 1 januari 1974 överfördes från Nederluleå församling till Örnäsets församling ett område omfattade en areal av 31,3 kvadratkilometer, varav 29,5 land, och 3 863 invånare.
1 januari 2016 inrättades distriktet Nederluleå, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.
Geografi
Nederluleå socken ligger vid Luleälven omkring Luleå med Lule skärgård som omfattar öar som Sandön, Brändön, Germandön, Hindersön och Junkön. Socknen är en flack bygd vid kusten och den utbredda älvdalen. Socknen omsluter helt Luleå stad.
Fornlämningar
Boplatser från stenåldern är funna och enstaka gravar vid järnålderns strandlinje.Fångstgropar har påträffats, liksom labyrinter i skärgården.
Namnet
Namnet innan delningen 1831 (1339 Lulu) kommer från namnet på Luleälven som i sitt förled har ett samiskt namn, lulij, 'den som bör i öster' använt för att beteckna skogssamer. I ett brev från 1316 talas om prästen i Luleå, De Lula presbiter.
Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Neder-Luleå socken och vid folkräkningen 1910 Nederluleå socken.