Ericus Johanni Prytz

Ericus (Erik Johan) Prytz
1587-1637

Kyrkoherde i Kuddby (E).

Född 1587 i Arboga stadsförs (U). [1]
Död 1637-09-16 i Kuddby (E). [2]

Levnadsbeskrivning

ur: Linköpings stifts herdaminne, del 3, 442-443. Westerlund och Setterdahl (Linköping 1917-1919).
Ericus Prytz, född i Arboga 1587. Fadren kyrkoherde i Söderköping. Efter studier där och i Linköping student i Upsala 1607; prästvigd till komminister i Söderköping 1611 25/7; student i Greifswald 1615; magister i Wittenberg 1616; rektor i Norrköping 1618; kyrkoherde här (Kuddby) 1621. † 1637 16/9, begravd i kyrkan med likpredikan af kyrkoherden i Häradshammar L. Laurinus.
- Gift 1619 med Catharina Valentinsdotter Höckert (omgift med J. Lothigius, kyrkoherde i Norrköpings S:t Olai), om hvars släkt se Setterdahl, Östgöta nation i Lund, sid. 449-452, begravd 1663 ½, köpmansdotter från Söderköping.
- Barn: Margareta, gift med S. Gråsten, kyrkoherde här. Maria, gift med D. Jacobi, komminister här. Anna, gift 1) med J. Gudmundi; 2) med J. Wellerius, båda kyrkoherdar i Lofta. Catharina och Hans som båda lefde vid fadrens död. Valentin, född 1633, student i Upsala 1652, i öfrigt okänd. Dessutom 3 döttrar, som dogo före fadren.

Om honom heter det i personalierna: "Om hans rederliga lefwerne och gudeliga omgänge, är oss allom witterligit, och thetta hela landet, sampt andra land ther han wistats och wandrat hafwer, honom itt gott Nampn gifwa, och månges tårar nu märkeligen witna, i synnerhet the Fattigas, som aff honom förswar, hielp och bistånd hafft hafwa. Hans dageliga böön war thetta: Tig lefwande Alzmächtig Gud, wårs HErres JEsu CHristi Fader, åkallar iag etc. Giff at iag vthi titt sanfärdiga ord och itt heliga lefwerne, Ståndachtig wandra måå etc." Han visade ett "wakande öga, i sit ämbete, emoot falsk lära".
"Emoot synd och förargelse, hafwer han vppenbarliga på Predikestolen, med straffande och förmanande kämpat, och med Kyrkodisciplinen dempat, så mycket honom war mögeligit, och offta bekändt, at han för thet han straffade Synden, måste ståå i fara för Trullkarlars och Trullkonors Skott, såsom een Krigzman, när han på Walplatzen emoot Fienden ståå måste, Synnerliga efter han wiste thet, åt sådana Menniskior, hans Antecessorem, Wördige och Wällärde Her Anders, Prost och Prest här sammastädes, så och flere aff Pastoribus i thetta Contract, förgiordt hafwa. Doch fruchtade han thet intet, giorde sitt kall, och befalte Gud saken i händer. Han hafwer och hafft itt wakande öga på Vngdomen, at han i Gudzfruchtan then vprätta skulle i Församblingen, han hafwer icke allenast flitigt lärdt them vthan han hafwer alfwarliga förhördt them, Så och Register och längd hållit på hwar och een, hwad the sig äärliga förbättrat hafwa, vthi Catechismi text, Vthtydning, Böner, Psalmer och Skrifftennes Sententier eller Predike ord, hafwer ock styrckt ther til at många hafwa lärdt läsa i booken. Thenna längd och Register, hafwer han, såsom och andra mina Medbröder mig Præsenterat, så offta ther effter är frågat; Hwarföre iag thenna hans flijt med rätta berömma kan. Han hafwer ock hafft itt wakande öga på the bedröfwada, Siuka, Ålderstigne, Fattige, Fångne, etc. them at trösta, besökia och hielpa; och sin Försambling i Pestilentiæ tijd intet förlupit, vthan både i mootgång och medgång henne så tiänt, at nu mångons ögon rinna aff Sorg, therföre at the honom nu mist hafwa."

Från trycket utgivet: De incertitudine prædicttionum astrologicarum, Holm. 1611. Några latinska gratulationsverser (i Schutes disp. de providentia 1611)

ur: Östgötars minne, sid. 4. Odén (Stockholm 1902).
Ericus Johannis Prytz. Född i Arboga 1587; fadern prost i Söderköping. Student 1607; prästvigd 1611; student i Greifswald 1615; fil. doktor i Wittenberg 1616. Rektor i Norrköping 1618; kyrkoherde i Kuddby 1621. Död 1637 16/9.

ur: Linköpings stifts herdaminne, del 2, sid. 121. Håhl. (1846).
Magister Ericus Johannis Prytz, född i Arboga 1587. Fadren Rector Scholæ ibm, sedermera Kyrkoherde i Söderköping. Student i Upsala 1607. Prestvigd 1611. Comminister i Söderköping samma år. Studerade i Greifswald 1615. Magister i Wittenberg 1616. Rector Scholæ i Norrköping 1618. Kyrkoherde här (Kudby) 1621. † den 16 September 1637.
Gift 1619 med Catharina Valentinsdotter Höckert, Köpmansdotter från Söderköping. Enkan blef sedan omgift med Kyrkoherden Lothigius i Norrköping. Med Kyrkoherden Prytz hade hon två söner och sju döttrar, hvaribland Valentin, student. Margaretha, gift med Kyrkoherden Gråsten här. Anna, gift 1:o med Kyrkoherden Johannes Gudmundi Lincopensis i Lofta. - 2:o med Kyrkoherden Wellenius ibm.

Författare av "Magia Incantatrix", i 39 utförliga kapitel om trolldom ur lantprästens perspektiv.

Gifte och barn

Gift 1619 [3]

Catharina Valentinsdotter Höckert.

Margareta Prytz. Död 1694-04-29. [3]

Maria Eriksdotter Prytz.

Anna Eriksdotter Prytz.

Catharina Prytz.

Hans Prytz.

Valentin Erici Prytz. Född 1633. [3]

Ericus (Erik Johan) Prytz. Född 1587 i Arboga stadsförs (U). [1] Död 1637-09-16 i Kuddby (E). [2] Kyrkoherde i Kuddby (E).
f Hans Claesson (Johannes Nicolai) Prytz. Född 1550-01-24 i Örebro. [1] Död 1637-11-07 i Söderköping. [1] Kyrkoherde 1591 i Söderköping.
Prost 1598.

ff Claes Hansson Prytz. Född 1524. Död 1554. Stadsskrivare i Örebro.
fff Hans Claesson Prytz. Född 1460. Munk 1504 i Riseberga kloster, Edsberg (T).
ffm Anna .
fm Carin Bengtsdotter. Död 1558.

m Margareta Pedersdotter. Död 1597-01-02. mf Peder . Kyrkoherde i Näshulta (D).

Källor

Linköpings stifts herdaminne, del II. Håhl (Norrköping 1846)
Svenska Adelns Ättartavlor, faksimilutgåva, 1998
Linköpings stifts herdaminne, del 3. Westerdahl.
Personregister Efternamnsregister Ortsregister

BACK

Copyright © Bertil Grenander.

Framställd av DISGEN version 8.1d 2009-01-04

Ericis Prytz,
som var kyrkoherde i Kuddby under tiden 1621-1637
Höll register och längd över ungdomen i församlingen
och antecknade Deras Framsteg i kristendomskundskap.

Detta är den äldsta Kända uppgiften om katekisationslängder
I Linköpings stift
och på sin tid så ovanligt
Att kontraktsprosten Laurentius Laurinus
ansåg Det Vara Värt att nämna i likpredikan över Ericus Prytz
----------------------------------------
http://www.skogsborg.se/hhammar-filer/fsamling.html .

---------------------------------------
(........)

4. K U D D B Y P A S T O R A T

4.1 KUDDBY FÖRSAMLING

Kuddby, moderförsamling i Kuddby pastorat, är västra Vikbolandets hjärta. Här strålar vägarna samman från Å, Östra Ny, Tåby, Söderköping, Konungsund och Östra Husby. Kuddby har också många gränssocknar; Östra Ny, Å, Tåby, Furingstad, Konungsund och Östra Stenby. Namnet Kuddby skrevs under medeltiden Kutby. Det betyder kuten eller bergsryggen och anknyter till den höjd där i äldre tid häradets tingsplats var belägen och där sedan sockenkyrkan byggdes. Nedanför breder den bördiga slätten ut sig. Hela socknen bjuder på ett växelspel mellan slätt och åsar. Det finns ingen sjö, men flera starka källådror. Slättnaturen är öppen för odling. Vete är den viktigaste grödan och inkomstkällan. Före reformationen tillhörde en del av jorden Askeby kloster. På 1600-talet lydde många hemman under det pfalzgrevliga huset och en stor del har tillhört adeln.[78]

Fornlämningar från så länge svunna tider som den yngre stenåldern har hittats i Kuddby. Vid den lilla strandremsan vid Slätbaken som tillhör socknen upptäcktes i vår tid en stenåldersboplats.[79] Av fornminnen finns också flera runstenar på gårdar och vid kyrkan. Intill landsvägen vid Hjärterum tronar en ståtlig domarring. Några gårdar har ovanliga namn såsom Skamby, Rabilla och Visärka. Gårdsnamnet Visärka anknyter till att där funnits en offerplats. Det finns rikligt med gravfält och på ett krön finns en större stensättning från bronsåldern.

Kyrkan från medeltiden låg längre österut på berget än den nuvarande. 1827 gjordes en ritning av kyrkan innan den revs för att ge plats åt den nya. Ritningen visar en liten välvd kyrka som fått tillbyggnader i både norr och söder samt ett torn. Storklockan från 1511 och lillklockan från 1669 hängde först i en trästapel bredvid kyrkan och flyttades in i tornrummet 1741.[80] Ett inventarie som blev skadat när kyrkan rivdes var ett gammalt altarskåp. Det var smyckat med vackra reliefer ur Jesu, jungfru Marias och helgonens liv. Delar av träskulpturerna såldes till friherre Funck på Almstad. Hans son skänkte dem på 1880-talet till Östergötlands länsmuseum i Linköping. Där blev de illa åtgångna vid en brand, men det som återstår är värdefullt för den konsthistoriska forskningen. Dr Bengt Cnattingius har i sina forskningar kommit till resultatet att Kuddby altarskåp måste hänföras till Bernt Notkes skola, bekant som mästaren till den berömda S:t Göran i Storkyrkan i Stockholm. Den bäst bevarade av relieferna från Kuddbyskåpet framställer Barbaras martyrium. Den heliga Barbara var dotter till en hedning, Dioscoros, på 300-talet e kr. Han var så rädd om sin dotter att han låste in henne i ett torn. Dock lyckades kyrkofadern Origenes komma i kontakt med flickan och omvända henne till den kristna läran. Den onaturligt grymme fadern torterade henne och när han inte kunde förmå henne att avsvärja sig sin kristna tro blev hon slutligen halshuggen med honom själv som bödel. Legenden berättar vidare att Dioscoros sedan han fullbordat sitt dåd träffades av en blixt från himlen och dödades. Härefter åkallas Barbara som skyddshelgon särskilt i åskväder och mot eldfara. På bilden ser man Barbara knäböjande framför tornet, som har blivit hennes speciella helgonattribut, och fadern som svingar sitt svärd. Den heliga Barbara firas inte i Kuddby idag på hennes festdag den 4 december, men i de katolska länderna åkallas hon flitigt. På länsmuseet finns också ett fragment från Jesu dop av ängeln med klädnaden.[81] För några tiotal år sedan upptäcktes sambandet med en relief i Tåby kyrka, placerad över altaret i sakristian. Den framställer Jesu dop och hör exakt samman med fragmentet på länsmuseet.

År 1828 var den nya kyrkan färdig och invigdes troligen första söndagen i advent. Inskriften på en silvervas berättade att kyrkvärden Måns Olofsson fick den som gåva den 30 november 1828 för sina insatser under kyrkobygget. Den skänktes senare till kyrkan, men blev stulen tillsammans med annat kyrkosilver 1890. Över mittgången i långskeppet hänger tre stora ljuskronor. Den största har tysk inskription. Den inköptes från Hedvigs kyrka i Norrköping av två församlingsbor till den nya kyrkan 1828. Bland den nuvarande kyrkans äldre inventarier finns en dopfunt gjord år 1700 i mässing med frukt och blomsterornament. Av den medeltida silversamlingen återstår idag brudkronan, sockenkalken, nattvardskalken och patén. Dekoren på patén framställer den heliga Veronicas svetteduk. En gåva till församlingen 1743 är en sjuarmad ljusstake, som tidigare hade sin plats på altaret, men nu står i en fönsternisch vid dopfunten. Den är en symbol för de sju församlingarna i Kuddby pastorat.

Kuddby kyrka är den största i pastoratet. Enligt ritningarna skulle den rymma ca 870 personer. Socknens invånarantal var vid tiden för bygget 1300 personer, nu ca 670. Med de förändringar i kyrkorummet som gjorts under åren rymmer kyrkan idag ca 350 personer och blir välfylld vid pastoratets större högtider och vid skolavslutningar. Men ofta vid församlingens ordinarie gudstjänster räcker det lilla andaktsrummet till, som 1988 inreddes under läktaren. Kyrkorummet är ljust och luftigt. Det är många höga fönster och ett korfönster med en finstämd mosaik. Sedan 1833 har kyrkan haft ett tornur. Det krånglade mycket och byttes ut mot ett nytt 1914. En särskild klocksyförening bildades för att finansiera det hela. Denna klocka mäter tiden åt sockenborna än idag. Och det är en viktig uppgift för kyrkvaktmästaren att punktligt var sjunde dag klättra upp i tornet för att dra klockan.

Vid mitten av 1800-talet uppsattes fyra pelare i koret och vid en större renovering 1901 tillkom valvbågar i taket och pilastrar vid fönstren. I fälten mellan pilastrarna målades bibelord. Och över dörrarna till sakristiorna finns två alfrescomålningar med symbolerna Pellikan och Phoenix. Till altarprydnad anskaffades 1901 ett krusifix i mässing från Gusums bruk.

Vid restaureringen 1954-1955 ingick kyrkans orgel. Den är byggd 1882 av den självlärde Sven Nordström. Orgeln i Kuddby är hans sista verk som han utförde i samarbete med brodern Erik. Dr Einar Erici skriver om denna orgel: ”I sin helhet är det ett anmärkningsvärt gott arbete, särskilt för att vara gjort av en 81-åring /…/ ett av de bästa i landet från 1880-talet, kanske rent av det allra bästa”.[82]

Kyrkogården är kuperad och lummig, även om några välväxta träd i allén nyligen har gallrats bort. En fontän innanför kyrkogårdsmuren stämmer till stillhet och andakt. I den brantaste backen på norra sidan har stått en gravsten. Den är fint skulpterad med två människor knäböjande vid Jesu kors. Stenen har nu fått sin plats i vapenhuset för bättre vård.

I södra hörnet av kyrkogården ligger det gamla sockenmagasinet i tre våningar som i dag är museum och förvaltas av Björkekinds hembygdsförening. Två angränsande byggnader är mellanstadieskola för fyra socknar. Intill kyrkan ligger också den gamla komministergården från 1820-talet. Den har varit skola under flera decennier, men ägs nu av pastoratet och är ombyggd till församlingshem.

Kyrkan var socknens centrum i både andligt och världsligt avseende under många sekler. Kyrkans redskap var prästen och prästgårdarna sockenkulturens medelpunkt. Dokumenten ger en ganska fyllig bild av prästgårdens historia i Kuddby församling. Den första kända var enkel, en låg timmerbyggnad med torvtak. Den var gammal redan i början av 1600-talet. En del förbättringar skedde under 1600-talets gång, men byggnaden hade ett utsatt läge vid stora landsvägen från Söderköping till Färjestaden. Kyrkoherde Johannes Lothigius klagade 1647 vid häradsrätten, att han bodde vid en stråkväg ”där pastor måste upptaga många gästningar”. Som ersättning beviljades han en beteshage i skogsallmänningen. 1730 utdömdes den gamla mangårdsbyggnaden och församlingen nödgades uppföra en ny. Den uppfördes en bit från landsvägen på den plats där den nuvarande byggnaden från 1804 är belägen. De båda flyglarna från 1730 står ännu kvar.[83]

Kuddby församling har haft en rad kraftfulla präster. Series pastorum inleder med Nicils Knutzon 1386. Thomas Henrici kom som curatus till Kuddby 1528. Han gifte sig 1530 och visade därmed reformatoriska tendenser. Det väckte oro hos bönderna och de skrev till kungen som svarade med en lång reformatorisk utläggning på frågan om de skulle tåla att kyrkoherden ingått äktenskap.[84] Ericis Prytz, som var kyrkoherde i Kuddby under tiden 1621-1637 höll register och längd över ungdomen i församlingen och antecknade deras framsteg i kristendomskundskap. Detta är den äldsta kända uppgiften om katekisationslängder i Linköpings stift och på sin tid så ovanligt att kontraktsprosten Laurentius Laurinus ansåg det vara värt att nämna i likpredikan över Ericus Prytz.[85] Johannes Lothigius blev kyrkoherde 1639. Han bedömdes vara mångsidigt begåvad, både en framstående jordbrukare och en berömd andlig vältalare. Han reagerade mot att dopfunten sedan medeltiden var placerad längst ned i kyrkan, vilket hörde ihop med föreställningen att barnet var hedniskt och inte fick komma in i kyrkan förrän det var kristnat. Luthigius lät flytta fram funten i koret 1641 och han gav därmed uttryck åt en protestantisk uppfattning att dopets sakrament liksom altarets skulle förrättas i koret.[86]

En mycket omskriven kyrkoherde är Carl Nyrén, 1771-1789. Kort sammanfattat var han trumpetarepojken, som blev Ahlströmers medhjälpare, lektor i Linköping och prost i Kuddby. Han visade tidigt begåvning för studier och han studerade allt mellan himmel och jord. Vid 1760-talets mitt kom han till insikt om hur lite hans mångkunnighet var värd. Han upptäckte att hans omfattande studier hade fört honom bort från honom som är Vishetens begynnelse. Hans sökte tröst i Guds ord och lät prästviga sig 1766. Fyra år senare 1770 kom han till Kuddby för att fullgöra sin kallelse. Han kom fylld av uppslag och idéer när det gällde att reformera det kyrkliga livet och förbättra folkets seder.[87] 1763 framlade han ett förslag till domkapitlet om att bilda ett lanthushållningssällskap bland stiftets präster. Vid årets prästmöte samlade han de intresserade för att utbyta tankar.[88] Han var en flitig författare och utgav bl a en självbiografi. Han engagerade sig i arbetet för den nya psalmboken som kom ut till jubelfesten 1793, där han själv var författare till nr 190. Som kontraktsprost arbetade han för att Vikbolands kontrakt skulle ha en gemensam konfirmationsakt. Han gjorde en översättning från tyska språket och spred bland kyrkoherdarna. Han lyckades få ett par av herdarna att följa dem.[89] Särskilt ihågkommen är Nyrén i Kuddby för mullbärsträden som han planterade i prästgårdens trädgård, av vilka ett träd fortfarande pryder sin plats.

Med upplysningen kom nyttighetssträvan att känneteckna en stor del av stiftets präster under 1800-talets förra hälft. Far och son med tillnamnet Wallensten är omnämnda som driftiga och nitiska herdar.[90] Johan Peter tillträdde sin tjänst som kyrkoherde och prost år 1800 och samma år överlämnades Kuddby pastorat som varit ett kungligt pastorat av Kungl. Maj:t till Wallensten. Redan på andra sockenstämman föreslog han att skolbarnen skulle få skolböcker gratis och att de fattiga skulle få en extra slant till jul. Han ägnade jordbruket stort intresse och uppförde byggnader. En ny rymlig prästgård uppfördes i putsat tegel 1804. Sockenstämmoprotokollen berättar också om kungabesöket i Kuddby den 25 juli 1819. Karl XIV Johan och kronprins Oscar hade varit på inspektionsresa i Skåne och var på hemväg. Instruktioner gavs att alla ungdomar, som var under 20 år skulle fläta blomsterkransar och de äldre uppmanades att bygga äreportar. Det kungliga sällskapet blev försenat och kom inte förrän kl. 01 på natten. Prosten välkomsthälsade på franska språket och erinrade om att det var första kungabesöket i fredstid. Så följde bön och psalmsång. När kortegen kom till byn Örminge fanns där en äreport med en inskription på franska. Kungen var djupt rörd över mottagandet. Han gav silverpengar till barnen i byn och prosten Wallensten fick ta emot 100 riksdaler till församlingens fattiga samt löfte om en briljanterad Vasaorden som skulle skickas till honom.[91] Sonen Johan Christian som växte upp i prästgården kallades av församlingen som fjärde provpredikant och började sin tjänst 1835. Han tjänstgjorde som kyrkoherde och prost fram till sin död 1868.[92]

En kortare arbetsdag i Kuddby pastorat fick Frans Oscar Odahl, 1911-1924. Han prästvigdes i Linköpings domkyrka den 12 januari 1883. Han var känd som en framstående teolog och skaror av människor sökte sig till kyrkan för att lyssna till hans predikningar. Innan det var aktuellt med organiserad ungdomsverksamhet samlade han ungdomar regelbundet i prästgården. Utmärkande egenskaper för Odahl var hans kärlek till naturen och till människor. En ljus tro på människor var drivkraft till själavård och diakonal omsorg. Redan 1916 fick han en hjärnblödning. Hans hälsa bröts ned mer och mer och han fick begära hjälp till församlingsarbetet. Men han glömde aldrig sin församling utan fortsatte som dess förebedjare.[93]

Under kyrkoherde Odahls första år i Kuddby, 1911, startade församlingens syförening sin verksamhet. Den började som en hjälporganisation för de fattiga. Tiderna förändrades och 1938 bildades en hemsysterförening som tog det ekonomiska ansvaret för en hemsyster i socknen. Karin Berglund blev föreningens hemsyster och det var syföreningen som tog emot henne vid ankomsten. Karin var hängiven sitt arbete och stannade hela sin tjänstgöring till pensioneringen 1972, varav 22 år som föreståndare på ålderdomshemmet. År 1933 hade socknens fattigstuga övergivits och ett nytt ålderdomshem Åkerliden tagits i bruk.[94] Åkerliden är idag ombyggt till förskola och åldringsvården centraliserad till Wijkagården.

Kuddby missionsförening inom EFS har haft en omfattande verksamhet med två missionssyföreningar, bibelklass och söndagsskola. En tid har föreningen haft egen lokal i Viludden även om den varit en del av den kyrkliga verksamheten. Idag är verksamheten förlagd till församlingshemmet. Barn och ungdomsverksamheten bedrives som öppet hus, barnkör och fritidsgård. Kuddby scoutkår startade 1965 och har sin lokal i Björksäters gamla skola. Kåren samlar ungdomar från alla församlingarna i pastoratet och de medverkar i en del familjegudstjänster och andra arrangemang i församlingen.

(........)