Margareta Pedersdotter

Claudius Johannis Prytz. Kyrkoherde.
Född 1585-05-18 i Arboga. [3]
Död 1658-08-18.
Begravd 1658-09-12. [3]

----------------------------------------------------------------------------

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Prytz_nr_702.

-------------------------------------------------------------------------
TAB 2:A

Claudius Prytz.
(Claudius Johannis eller Claes Hansson Prytz)
(son av Johannes Prytz Tab. 2.),
född 1585-05-18 i Arboga.

Kyrkoherde i Norrköping S:t Olai.
Hovpredikant hos hertig Johan på Bråborg.

† 1658 18/8 och begraven i Storkyrkan.

Gift 1:o med Margareta Ericsdotter (Holm) † 1638,
dotter av prosten och kyrkoherden i Styrestads pastorat av Linköpings stift Ericus Nicolai Holm och Anna Persdotter (se Rosenholm nr 586).

Barn:
Peter Claesson Prytz. Se tab 3.
Eric Prytz, född 1617 † 1683
Johan Claesson Prytz, adlad Prytz nr 702, född 1621. Kansliråd. Död 1667. Se tab. 4.
Anna Prytz gift med kyrkoherden i Risinge B. Bruzæues

Gift 2:o 1640 23/4 med
sin styvmoders brorsdotter Karin Holm född 1617 12/2 , † 1654 17/12

Barn:
Margareta Prytz gift 1:o med kyrkoherden i Säby M. Livin, 2:o med kyrkoherden i Misterhult E. Hedænius
Catharina Prytz † 1689 6/12, gift 1667 27/8 med rådmannen i Stockholm Arvid Noreen.
Elisabeth Prytz, döpt 1646 27/1

++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://greder.se/genealogy/0002/6_529.htm.

Claudius Johannis Prytz
1585-1658
Kyrkoherde.
Född 1585-05-18 i Arboga. [1]
Död 1658-08-18.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Levnadsbeskrivning

Linköpings stifts herdaminne, del 3, sid. 94-97. Westerlund och Setterdahl (Linköping 1917-1919).

Claudius Prytz,

född i Arboga 1585 18/5.

Fadren kyrkoherde i Söderköping.

Efter studier i Arboga student i Upsala 1605;

prästvigd samma år 21/12,

hvarefter han besökte utländska högskolor

och blef magister i Wittenburg 1608;

hofpredikant hos hertig Johan på Bråborg 1611 24/4;

kyrkoherde i Högby 1619 24/1;

kyrkoherde här (S:t Olai) 1639 8/3;

kontraktsprost samma år. † 1658 18/8,

begravd i Stadskyrkan af biskop Enander 12/9.

Gift 1) med Margareta Ericsdotter (Holm) † 1638,
kyrkoherdedotter från Styrestad.

----

-Barn:

Petrus,
student i Upsala 1633,
borgmästare i Stockholm och preses i Justitiekollegium,
† 1659 26/4
(fader till Claës [1669 adlad] Prytz. N:r 1269, assessor i Göta hofrätt).

Eric,
född 1617,
student i Upsala 1635,
landskamrer i Falun,
† 1683.

Johan,
född 1621 4/10,
student 1635
(1661 adlad) Prytz, N:r 702,
borgmästare och preses i Justitiekollegium i Stockholm,
utn. kansliråd,
†1667 12/12.

Anna,
gift med B. Bruzæus, kyrkoherde i Risinge. -2) 1640 23/4 med sin styfmoders brorsdotter Karin Holm, född 1617 12/2, † 1654 17/12, dotter af företrädaren. Döttrar: Margareta, gift 1) med M. Livin, kyrkoherde i Säby; 2) med E. Hedænius, kyrkoherde i Misterhult. Catharina, † 1689 6/12, gift 1667 27/8 med Arvid Noreen, rådman i Stockholm, om hvars släkt se Sv. Ättartal, 6:284 och 7:347 samt Sv. Släktkalendern 1913 och 1917 samt Arvid Noreen, Släkten Noreen. Upsala 1917. Elisabeth, döpt 1646 27/1.

----------------

Såsom hofpredikant råkade han "uti yttersta lifsfara för thet han", såsom det heter i Kyrkoboken, "uprögde en Trullpacka, som bodde uti Hertigens Torp, och hade förgjort både Hertgen ock Hertiginnan, at de voro lika som ifrån sina sinnen, -; ty då rannsakning blef hållen öfver henne, vid Mogata Ting,

och Magister Prytz befalte, at handskarne måtte dragas af henne, lofvade hon, at hon derföre en gång, skulle göra honom hett om öronen, det hon ock på följande sätt sökte at fullborda.

Då hon för sitt brått var dömd, til at lefvande brännas, begärte hon endast denne Magister Prytz at följa sig til döden.

Hon gjorde för honom (såsom man tyckte) en öppenhjertad bekännelse, ock blef utförd til at undergå straffet, på Ramshäll, vid Söderköping.

Hon blef der bunden för ögonen, och händerna på ryggen; men lagade dock så, at han då hon skulle kastas på bålet, som då häftigt brann, fick hon bak efter sig tag uti Herr Prytzes koft och ville rycka honom med sig i elden.

Men Bödelen fick åter i kappan, och hölt honom så tilbakars, at hennes onda upsåt, icke lyckades emedan banden voro väl starka och Bödelen, af större krafter än Trullpackan; dock hade han så när blifvit qvafd, vid detta tillfället.

- - -

Hertigen och Hertiginnan, blefvo sedermera friska och sunde, och lefde ännu mong år".

Af Hertig Johan var han så omtyckt, att han af honom fick i testamente 2 förgylda silfverskålar, hvilka vägde 105 lod.

I Stiftsbiblioteket finnas af honom Literæ - ad Cancellarium Regni A. Oxenstjerna. Bråborg pridie Non. 1618, hvarom det heter i L.B.H., II:118: "In his commendat ad vacantem ecclesiam Högby Ostrog."

När han af biskopen och domkapitlet rekommenderades hit,
fick han följande intyg, som förvaras i Riksarkivet; "at han medh godt loffordh tient i förstone någre åhr uthi then höglofflig i åminnelse Hertigh Johans fordom wår Landt-Furtses Hoff, för en Predicant, derifrån kallad til en församblingh på Bygden Höghby benämnd, ock altsedan med största flijt och gudelight alffuar förestadt haffuer."

Om sin kallelse hit har han själf antecknat: "När nu den vördige och höglärde Magister Hans Matthiæ - var i Herranom sa. afsomnad och thenne lofl. Norrköpings församling, tå utan herde var, fölls tå straxt hela församlingens röster på mig ringa man Claes Hansson Prytz (som dock) Gud är mit sanfärdiga vittne, aldrig hade tänkt eller stämplat derefter; skrefvo därföre adm. rever.
Viri Episcopi Lincop. samt D:ni Consistoriales ibid. til - mig. - at jag skulle förresa hit till Norrköping och thär göra min profpredikan.
1638 begaf jag förthy i then Hel. Trefald. namn - mig hit til Norrköping at hålla här i Stadskyrkan samma profpredikan.
Dn. Reminiscere som var den 18 Februari 1639, när jag af vördige man M. Johan Lothigio - var til bröllop vänligen kallad - och kom dit - önskade mig Magister Johan stor lycka och välsignelse, sedan han mig först hade hälsat.
Jag sporde hvartil: svarade han til Pastoratum Norcopensem sade jag (som sant var) thäraf vet jag slätt intet, sade Magister Johan, thet är sannerligen wisst, jag hafver sjelf sedt Kongl. Maj:ts Confirmationsbref therpå -, hafver J icke sedt thet så får J i Linköping se när J tillbaka kommen.
När sedan de förnämsta af Norrköping kommo tilkallade til samma bröllop, thet jag intet viste och mig thär funno, kommo the och hälsade mig, och storligen fägnade mig, önskade mig lycko, bodo mig med thet snaresta komma til Norrköping, så skulle jag blifva thär välkommen.
Martii den 30, när jag kom til Linköping tilbaka, -, lefvererande tå hans Högvördighet Biskopen mig både H.K.M:s Drottning Christinæ så ock Vener. Consistor. samma Confirmations-brefvet på Norrköping, och gaf mig intet längre lof vara hemma i Högby
utan den 7 påföljande April, blef jag Palmsöndag af Biskopen instäld i Norrköpings Stadskyrka sen M. Johan Lothigius hållit predikan."

Under hans tid (1655) förstördes kyrkan genom brand, då alla minnesmärkena blefvo lågornas rof.

Han var liksom fadren berömd för sina lyckliga "predikogåfvor"
och gjorde sig allmänt älskad af sina församlingar,
och Westén gifver honom det vitsordet om hans verksamhet i Norrköping:
"Här gjorde han sig förtjent af det förtroende, Församlingen redan yttrat för honom, genom sin otrötteliga flit och vaksamhet" samt att han "mycket sörgd och älskad afgick med döden."

Hans valspråk var detta:
Christum Jesum passum agnosco Salvatorem.
Från trycket utgivet: Angelorum officia. Witteb. 1608.
Någre enfaldighe Rijm sin elskelighe käre försambling (then fordom i dhet Kongl. Hoff dhen Höghbohrne Furstes och Herres Her Johans, Göthes och Wendes Arffurstes, Hertigh til Östergöthland sampt dhen Höghbohrna Sweriges Göthes och Wendes Arffustinnas Mariæ Elisabetz, Hertiginnas til Östergöthland) bådhe nu salige när Gudh här höglofflighe i åminnelse warit haffuer, til underdånigt, tjenstwilligt ödmjukt tacksägelse för bewijste wälgärningar, såsom ock til et wänligit Valete skrifne på Bråborg den 18 Januari 1619. Aff Höghloffl. Förstelighe Nådhes Hoffpredikant Claudio Joh. Prytz. Sthlm 1621.

ur: Svenska adelns ättartavlor, del VI. Gustaf Elgenstierna (Facsimilupplaga 1998).
Claudius Johannis eller Claes Hansson Prytz, född 1585 18/5 i Arboga; student i Uppsala 1605; prästvigd samma år 21/12; fil. mag. i Wittenberg 1607 28/1; hovpredikant på Bråborgs slott hos hertig Johan av Östergötland 1611 24/4; kyrkoherde i Högby, Hogstad och Skrukeby församlingars pastorat av Linköpings stift 1619 24/1; kyrkoherde i Norrköping 1639 8/3; kontraktsprost samma år; † 1658 18/8 i sistnämnda stad och begravd samma år i stadskyrkan.

"Han kom en gång under sin tjänstetid på Bråborg i stor livsfara, i det att en gammal gumma, som på hans vittnesmål blev dömd att såsom trollpacka levande brännas, var på väg att draga honom med sig på bålet; fick i testamente efter hertig Johan tvenne silverskålar, vilka vägde tillsammans 105 lod; var, liksom fadern, mycket berömd för sina lyckliga predikogåvor samt gjorde sig allmänt älskad av sina församlingar; hans valspråk var: Christum Jesum passum agnosco salvatorem; har av trycket bl.a. 1621 utgivit Någre rijm, sin älskelige käre församling till ett vänligt Valete, skrivna på Bråborg den 18 januari 1619"
- Gift 1:o med Margareta Eriksdotter, † 1638, dotter av prosten och kyrkoherden av Styrestads pastorat av Linköpings stift Ericus Nicolai (av den gamla adliga ätten Laxman på fädernet och ätten Pik eller Jacobsköldar på mödernet) och Anna Persdotter samt faster till häradshövdingen Erik Pedersson Holm, adlad Rosenholm, nr 586.
2:o 1640 23/4 med sin styvmoders brorsdotter Catharina Hansdotter Holm, född 1617 12/2, † 1654 17/12, dotter av hans företrädare i Norrköping, prosten, kyrkoherden och hovpredikanten, magister Johannes Mattiae och Brita Evertsdotter Holm samt brorsdotter till assessorn Peder Mattsson, adlad Stiernfeldt (eller Grubbe), nr 171.

ur: Östgötars minne, sid. 4. Odén (Stockholm 1902).
Claudius Johannis Prytz. Född i Arboga 1585 18/5; fadern prost i Söderköping. Student 1605; prästvigd 1605. Hofprädikant hos härtig Johan på Stegeborg 1613; kyrkoherde i Högby och Hogstad 1619, i Norrköping och S:t Johannes 1639; prost 1639. Död 1658 18/8.

Då Prytz var hofprädikant, röjde han en trollpacka, som bodde i ett av härtigens torp och som hade "förgjort" både härtigen och härtiginnan, "at de voro lika som ifrån sina sinnen". Trollpackan blef dömd att lefvande brännas, och då hon skulle kastas på bålet, som mycket häftigt brann, fattade hon tag i prästens kläder i afsikt att rycka honom med sig i elden, hvilket dock af bödeln, ehuru med möda, hindrades.

Prytz båda söner blefvo borgmästare i Stockholm och den ene adlad med bibehållet namn.

ur: Linköpings stifts herdaminne, del 2, sid. 8-9. Håhl. (1846).
Magister Claudius Johannis Prytz, född 1585 i Arboga.
Fadren då Slollärare ibm. sedermera Kyrkoherde i Söderköping.
Student i Upsala 1605.
Besökte flera utrikes academier,
och orerade i Wittenberg 1608.
Prestvigd 1612.
Hofpredikant hos hertig Johan på Stegeborg.
Kyrkoherde i Högby 1619.
Kyrkoherde här (Norrköping och St. Johannis) 1639.
Prost samma år.
† 18 Augusti 1658.

Då han var Hofpredikant på Stegeborg,
röjde han en trollpacka, som förmenades hafva förgjort både Hertigen och hans gemål.
Sedan hon vid Mogata ting blifvit dömd att lefvande brännas, begärde hon att Magister Prytz skulle följa henne till döden, för att emottaga hennes bekännelse. Utkomne till afrättsplatsen Ramshäll vid Söderköping, och just som hon skulle kastas på det häftigt brinnande bålet, grep hon uti Magister Prytz's "kofft" för att få honom med sig i elden. Bödeln fick dock tag i Magister Prytz's kappa, och räddade honom med möda. Kappan förvarades länge i Linderås.

Gifte och barn

Gift [2]

Margaretha Ericsdotter Holm. Död 1638. [1]

Petrus Prytz. Borgmästare i Stockholm. [2]
Född omkring 1615. [3]
Död 1659-04-26. [3]
Begravd 1659-05-08. [3]

Eric Prytz. Landskammerer i Falun. [2]
Född 1617. [4]
Död 1683. [4]

Johan Claesson Prytz. Borgmästare i Stockholm. [2]
Född 1621-10-04 i Prästgården, Högby (E). [1]
Död 1667-12-12 i Stockholm. [1]
Begravd 1668-04-10 i Kyrkan, Botkyrka (AB). [3]

Anna Prytz. Död 1661-04-15. [1]

Gift 1640-04-23 [1]

Carin (Catharina) Holm. Född 1617-02-12. [1]
Död 1654-12-17. [1]

Margaretha Prytz.

Catharina Prytz. Död 1689-12-06. [1]

Elisabeth Prytz. Döpt 1646-01-27. [1]

Claudius Johannis Prytz. Född 1585-05-18 i Arboga. [1] Död 1658-08-18. Kyrkoherde.
f Hans Claesson (Johannes Nicolai) Prytz. Född 1550-01-24 i Örebro. [2] Död 1637-11-07 i Söderköping. [2] Kyrkoherde 1591 i Söderköping.
Prost 1598.
ff Claes Hansson Prytz. Född 1524. Död 1554. Stadsskrivare i Örebro.
fff Hans Claesson Prytz. Född 1460. Munk 1504 i Riseberga kloster, Edsberg (T).

ffm Anna .
fm Carin Bengtsdotter. Död 1558.

m Margareta Pedersdotter. Död 1597-01-02. mf Peder . Kyrkoherde i Näshulta (D).

Källor

Linköpings stifts herdaminne, del 3. Westerdahl.
Linköpings stifts herdaminne, del II. Håhl (Norrköping 1846)
Svenska Adelns Ättartavlor, faksimilutgåva, 1998
Östgötars minne. Oden (1902)
Personregister Efternamnsregister Ortsregister

BACK

Copyright © Bertil Grenander.

Framställd av DISGEN version 8.1d 2009-01-04

-------------------------
Ericus (Erik Johan) Prytz
1587-1637

Kyrkoherde i Kuddby (E).

Född 1587 i Arboga stadsförs (U). [1]
Död 1637-09-16 i Kuddby (E). [2]

Levnadsbeskrivning

ur: Linköpings stifts herdaminne, del 3, 442-443. Westerlund och Setterdahl (Linköping 1917-1919).
Ericus Prytz, född i Arboga 1587. Fadren kyrkoherde i Söderköping. Efter studier där och i Linköping student i Upsala 1607; prästvigd till komminister i Söderköping 1611 25/7; student i Greifswald 1615; magister i Wittenberg 1616; rektor i Norrköping 1618; kyrkoherde här (Kuddby) 1621. † 1637 16/9, begravd i kyrkan med likpredikan af kyrkoherden i Häradshammar L. Laurinus.
- Gift 1619 med Catharina Valentinsdotter Höckert (omgift med J. Lothigius, kyrkoherde i Norrköpings S:t Olai), om hvars släkt se Setterdahl, Östgöta nation i Lund, sid. 449-452, begravd 1663 ½, köpmansdotter från Söderköping.
- Barn: Margareta, gift med S. Gråsten, kyrkoherde här. Maria, gift med D. Jacobi, komminister här. Anna, gift 1) med J. Gudmundi; 2) med J. Wellerius, båda kyrkoherdar i Lofta. Catharina och Hans som båda lefde vid fadrens död. Valentin, född 1633, student i Upsala 1652, i öfrigt okänd. Dessutom 3 döttrar, som dogo före fadren.

Om honom heter det i personalierna: "Om hans rederliga lefwerne och gudeliga omgänge, är oss allom witterligit, och thetta hela landet, sampt andra land ther han wistats och wandrat hafwer, honom itt gott Nampn gifwa, och månges tårar nu märkeligen witna, i synnerhet the Fattigas, som aff honom förswar, hielp och bistånd hafft hafwa. Hans dageliga böön war thetta: Tig lefwande Alzmächtig Gud, wårs HErres JEsu CHristi Fader, åkallar iag etc. Giff at iag vthi titt sanfärdiga ord och itt heliga lefwerne, Ståndachtig wandra måå etc." Han visade ett "wakande öga, i sit ämbete, emoot falsk lära".
"Emoot synd och förargelse, hafwer han vppenbarliga på Predikestolen, med straffande och förmanande kämpat, och med Kyrkodisciplinen dempat, så mycket honom war mögeligit, och offta bekändt, at han för thet han straffade Synden, måste ståå i fara för Trullkarlars och Trullkonors Skott, såsom een Krigzman, när han på Walplatzen emoot Fienden ståå måste, Synnerliga efter han wiste thet, åt sådana Menniskior, hans Antecessorem, Wördige och Wällärde Her Anders, Prost och Prest här sammastädes, så och flere aff Pastoribus i thetta Contract, förgiordt hafwa. Doch fruchtade han thet intet, giorde sitt kall, och befalte Gud saken i händer. Han hafwer och hafft itt wakande öga på Vngdomen, at han i Gudzfruchtan then vprätta skulle i Församblingen, han hafwer icke allenast flitigt lärdt them vthan han hafwer alfwarliga förhördt them, Så och Register och längd hållit på hwar och een, hwad the sig äärliga förbättrat hafwa, vthi Catechismi text, Vthtydning, Böner, Psalmer och Skrifftennes Sententier eller Predike ord, hafwer ock styrckt ther til at många hafwa lärdt läsa i booken. Thenna längd och Register, hafwer han, såsom och andra mina Medbröder mig Præsenterat, så offta ther effter är frågat; Hwarföre iag thenna hans flijt med rätta berömma kan. Han hafwer ock hafft itt wakande öga på the bedröfwada, Siuka, Ålderstigne, Fattige, Fångne, etc. them at trösta, besökia och hielpa; och sin Försambling i Pestilentiæ tijd intet förlupit, vthan både i mootgång och medgång henne så tiänt, at nu mångons ögon rinna aff Sorg, therföre at the honom nu mist hafwa."

Från trycket utgivet: De incertitudine prædicttionum astrologicarum, Holm. 1611. Några latinska gratulationsverser (i Schutes disp. de providentia 1611)

ur: Östgötars minne, sid. 4. Odén (Stockholm 1902).
Ericus Johannis Prytz. Född i Arboga 1587; fadern prost i Söderköping. Student 1607; prästvigd 1611; student i Greifswald 1615; fil. doktor i Wittenberg 1616. Rektor i Norrköping 1618; kyrkoherde i Kuddby 1621. Död 1637 16/9.

ur: Linköpings stifts herdaminne, del 2, sid. 121. Håhl. (1846).
Magister Ericus Johannis Prytz, född i Arboga 1587. Fadren Rector Scholæ ibm, sedermera Kyrkoherde i Söderköping. Student i Upsala 1607. Prestvigd 1611. Comminister i Söderköping samma år. Studerade i Greifswald 1615. Magister i Wittenberg 1616. Rector Scholæ i Norrköping 1618. Kyrkoherde här (Kudby) 1621. † den 16 September 1637.
Gift 1619 med Catharina Valentinsdotter Höckert, Köpmansdotter från Söderköping. Enkan blef sedan omgift med Kyrkoherden Lothigius i Norrköping. Med Kyrkoherden Prytz hade hon två söner och sju döttrar, hvaribland Valentin, student. Margaretha, gift med Kyrkoherden Gråsten här. Anna, gift 1:o med Kyrkoherden Johannes Gudmundi Lincopensis i Lofta. - 2:o med Kyrkoherden Wellenius ibm.

Författare av "Magia Incantatrix", i 39 utförliga kapitel om trolldom ur lantprästens perspektiv.

Gifte och barn

Gift 1619 [3]

Catharina Valentinsdotter Höckert.

Margareta Prytz. Död 1694-04-29. [3]

Maria Eriksdotter Prytz.

Anna Eriksdotter Prytz.

Catharina Prytz.

Hans Prytz.

Valentin Erici Prytz. Född 1633. [3]

Ericus (Erik Johan) Prytz. Född 1587 i Arboga stadsförs (U). [1] Död 1637-09-16 i Kuddby (E). [2] Kyrkoherde i Kuddby (E).
f Hans Claesson (Johannes Nicolai) Prytz. Född 1550-01-24 i Örebro. [1] Död 1637-11-07 i Söderköping. [1] Kyrkoherde 1591 i Söderköping.
Prost 1598.
ff Claes Hansson Prytz. Född 1524. Död 1554. Stadsskrivare i Örebro.
fff Hans Claesson Prytz. Född 1460. Munk 1504 i Riseberga kloster, Edsberg (T).

ffm Anna .
fm Carin Bengtsdotter. Död 1558.

m Margareta Pedersdotter. Död 1597-01-02. mf Peder . Kyrkoherde i Näshulta (D).

Källor

Linköpings stifts herdaminne, del II. Håhl (Norrköping 1846)
Svenska Adelns Ättartavlor, faksimilutgåva, 1998
Linköpings stifts herdaminne, del 3. Westerdahl.
Personregister Efternamnsregister Ortsregister

BACK

Copyright © Bertil Grenander.

Framställd av DISGEN version 8.1d 2009-01-04

Andreas Hansson Prytz
född 1590 i Arboga,
† 1655 i Norrköping.

Magister i Uppsala 1619,
professor i vältalighet 1621,
superintendent i Göteborg 1629
och
biskop i Linköping 1547.
Han var skriven på tomt 1.31 i Göteborgs stad åren 1637-1646.

Gift 1621-10-14 med sin styvmors, Elisabet Upplännings, brorsdotter Catharina Stiernfelt född 1604-09-09 i Linköping, † 1644-04-16 i Göteborg.

Barn:

Catharina Prytz född ca 1637, † 1716-06-04 på Bjälbo.
Gift 1665-07-00 med Isak Nilsson Enander adlad Enefelt.

källa
http://www.adelsvapen.com/genealogi/Prytz_nr_702.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://greder.se/genealogy/0002/6_703.htm
----------------------------
Andreas Prytz
1590-(...)
Född 1590 i Arboga. [1]
Död 1655-04-07 på besök i Norrköping. [1]

Levnadsbeskrivning

ur: Östgötars minne, sid. 6. Odén (Stockholm 1902).
Andreas Johannis Prytz. Född i Arboga 1590; fadern prost i Söderköping. Student i Uppsala 1611, sedan utrikes; prästvigd 1613; fil. doktor 1619. Professor i Uppsala 1621; rektor i Linköping 1623; hofprädikant 1628; superintendent och kyrkoherde i Göteborg 1629; biskop i Linköpings stift 1647. Död i Norrköping 1655 7/4.

"Hans flit och saktmodighet gjorde honom allmänt älskad, likasom hans lärdom förut förvärfvat honom högaktning och beröm." Br. Egde förträffliga prädikogåfvor och ansågs som en af de utmärktaste andlige talare på sin tid. Hade mycket bryderi för kalvinisterna i Norrköping. Lemnade efter sig ansenlig förmögenhet. - Han har ock vunnit ett namn som dramatisk författare genom tvänne religiöst-historiska skådespel, hvilka åtminstone i formelt hänseende ej sakna förtjänster.

ur: Linköpings stifts herdaminne, del 1, sid. 25. Håhl. (1846).
Magister Andreas Prytz, född 1590 i Arboga. -Fadren Rector Scholæ ib. sedan Kyrkoherde i Söderköping. -Student i Upsala 1611. -Reste utrikes 1614, och besökte åtskilliga tyska universiteter. Magister i Upsala 1619. -Eloqu. Professor ibm. 1621. -Förmodligen för bättre utkomst skull blef han Rector Scholæ i Linköping 1623. Tillämnad Philos. pract. Lector i Linköping, öfvergaf han dock skolverket, och blef Kongl. Hofpredikant 1628. -Kyrkoherde och superintendent i Göteborg 1631. -Biskop i Linköping 1647. -Var en saktmodig och flitig Biskop, och hade mycket bryderi af Calvinisterna i Norrköping. Vid ett besök hos sin broder, Kyrkoherden Claës Prytz i Norrköping, sjuknade han och † der den 7 April 1655.
-Gift med Cathar. Stjernfelt, dotter till Peder Mattsson Stjernfelt på Ryd. 6 barn af hvilka 4 dogo i Göteborg. Sonen, Petrus, Secreterare på Distorp. En dotter gift med Biskop Enanders broder Enefelt.

ur: Göteborgs stifts herdaminne, sid 4-5.
Andreas Johannis Prytz. Född 1590 i Arboga. Fadern då rektor, slutligen pastor i Söderköping. Studerade in- och utrikes 1614 och följande åren. Blev magister i Uppsala 1619 samt professor i vältalighet 1621. Han var poet och skrev som professor till studenternas övning ett par skådespel med ämnen ur svenska historien, sådana de den tiden ansågos såsom en god vitterlek "till kristendomens förhärligande". Lär ha varit en utmärkt predikant, även hovpredikant, med "sällsynt lyckliga predikogåvor", och intill våra dagar har en tradition fortlevat, att hans predikan, då Gustavi domkyrka invigdes, skall ha varit särdeles god. Från rektoratet i Linköpings skola, mot vilket han för bättre utkomst utbytt sagda professur, utsågs han till superintendent i Göteborg 1629. Undanbad sig kallelsen till pastor primarius i Stockholm. Var vid riksdagarna 1633 och följande år. År 1635 synes prästmöte ha hållits i Göteborg.

Ur tvenne Kungliga Brev av drottning Christina. I det ena av den 14/1 1646 säges, att "helt och hållet Halland skall vara under hans Superintendentia… och skall han draga försorg at Guds saliggörande ord må uti alla församlingar der i Halland blifva rent och klart och oförfalskat predikat aldeles som det uti de prophetiska och apostoliska skrifter är förrättadt och uti den rätta äldsta och oförandrade så ock uti Upsala Concilio enhälleligen approberade och vedertagne Augsburg. Confessionen är declarerat vordet utan någon superstition eller mänsklig påfund." … Han "får alla de inkomster och rättigheter biskopen i Lunden (Lund) på ämbetets vägnar i dessa framledne år deraf haft och njutit hafver." Han förmenas till "diskretion", emedan "nationen (den halländska) är af naturen något sensibel". Det andra Kungliga Brevet av den 26/7 sammaa år föreskriver, att superintendenten skall tillsäga dem, "som hafva barn i Köpenhamn at the taga them tädan och sända tilbaka til the svänske Skolar och Academier"; Abel (Abild) skall vara ett särskilt gäll som hitills… Superintendenten hade frågat om de halländska prästerna skulle kallas till prästmöte i Göteborg. Kungl. Maj:t fann det betänkligt att draga dem ifrån deras förra ovanor… att man då antingen måste bruka våld eller låta det falla. Diskretion är bäst… Prästerna i Halland hade klagat, att de ej hava råd att sända sina barn till svenska akademier. Det skall dock ske, förklarade H. Maj:t. Studieskatten, som förr gick till Köpenhamn, skall nu till de fattiga studerandena i Halland bestämmas… Prästerna i Halland hade begärt likstol (ej brukligt i Danmark). Svar: betänklig.

Vid Gustavi domkyrkas invigning 1633 höll Prytz tvenne predikningar, som äro tryckta, den ena över Ps. 84 "Om kyrkors rätta bruk", den andra över 2 Kon. 8:2 o. följ. om "Kyrkors invigning". När kyrkans namn skulle utropas, säger Prytz: "Han (Gustaf Adolf) hafver också genom sin konungsliga godhet gjort det mästa och svåraste til denna sköna kyrkobygning. Fördenskull så nämne och kalle vi Göthaborger för oss och våra efterkommande denna kyrka Gustavi kyrka. Tig, Gustaf Adolph, den andra och stora, vår fordne allernådigste konung til evig tacksägelse, ära och beröm, för all trohet, godhet och barmhärtighet, som tu med oss gjort hafver." Predikningarna höllos den 10 augusti, Larsmässodagen, och följande dag och voro således tillika marknadspredikningar. Båda dessa slags predikningar (Larsmässo- och marknadspredikningar) ansågos av gammalt bland de viktigaste. Också synes nämnda invigningsdag årligen blivit firad i Göteborg långt in i nästa århundrade. -För övrigt utgivit likpredikningar. Bland dem över borgaren Jöran Hindrikssons hustru Mätta Bertilsdotter 1645, där det förklaras, huru "det är bättre vara gift med en god, from och gudfruktig maka, än vara ogift". Över rådmannen Spaldings maka Johanna Kenerdt 1646. Text 1 Mos. 3:14(!). 1. Hvilkas förskräckliga domar Gud som en sträng domare lät gå öfver djäfvulen, som Eva först bedrog, 2. hvilken lindrig och nådig domare… öfver Eva, icke som en domare, utan som en mild och barmhärtig fader.

1647 belv han biskop i Linköping. Hade här åtskilliga bekymmer för kalvinism i Norrköping, där de reformerta gynnade av De Geer. Dog i Norrköping 1655. -Var gift med Catharina Pedersdotter Stjernfelt, som dog 1644. Barn: Petrus, som blev rik privatman; dottern Margareta dog 1639; dottern Catharina gift med Isak Enefelt, bror till biskop Enander.

ur: Linköpings stifts herdaminne, del 1, sid 60-62. Westerlund och Setterdahl (Linköping 1915-1916).
Andreas Johannis Prytz, född i Arboga 1590. Fadren rektor där, sedermera kyrkoherde i Söderköping. Efter studier i Söderköping och Linköping student i Upsala vårterminen 1611 och inskrefs i "classis historica". Orerade där samma år samt 1620; disputerade där 1612-19 och -22; prästvigd 1613 8/12. Reste till Wittenbergs universitet 1614; disp.i Greifswald 1616; magister i Upsala 1619 15/6; professor i vältalighet där 1621 20/2; rektor vid katedralskolan i Linköping 1623; kunglig hofpredikant 1628; superintendent och kyrkoherde i Göteborg 1629, tillträdde 1631. Genom kungligt bref af 1646 14/1 bestämdes, att "helt och hållet Halland skall vara under hans Superintendentia". Blef biskop i Linköping 1645 (erhöll vid valet 51 röster, P. Bjugg, då kyrkoherde i Söderköping, 40 röster och domprosten Wallerstadius 19 röster), tillträdde 1647 13/3, fick Vårdsberg till prebende på sin dödsdag; † hos sin broder Claes i Norrköping 1655 7/4, begravd i koret i Linköpings domkyrka. Inskriften på grafstenen är utnött, finnes anförd hos Rhyzelius.
Gift 1621 14/10 med sin halfkusin Catharina Stjernfelt, född 1604 9/9, † 1644 16/4, dotter af Peder Mattsson Stjernfelt, assessor, och Anna Pedersdotter Skuthe. Barn: Torbern, † som studerande i Göteborg. Petrus, född 1633, student i Upsala 1649, i Åbo 1652, godsägare, † på Distorp i Rystad 1668 12/11. Margareta, född 1636 7/8, † 1639 30/1. Catharina, † 1716 4/6, gift 1665 med Isak Enefelt, hauptman på Vadstena slott. 2 barn, döda späda i Göteborg.

Biskop Prytz ansågs som sin tids ypperste andlige talare och har äfven vunnit ett namn såsom dramatisk författare genom två af honom utgifna religiöst-historiska skådespel. Som student inskrefs han i Joh. Rudbeckius' kollegium och deltog äfven i hans dramatiska öfningar samt var någon tid deras quæstor. Hans ena lustspel "Olof Skottkonung" skrefs med anledning af Gustaf Adolfs bröllop och uppfördes i Stockholm den 1 och 2 december 1620. Det andra "En lustig Comoedia om Konung Gustaf then första" uppförde han med sina studenter i Upsala 1621 31/5.

Synnerligen nitisk och och vaksam som biskop ifrade han ock för sträng renlärighet, såsom följande bref till Axel Oxenstjerna utvisar:
[2 rader ej läsliga]
...förnimma, att Calvinerne hålla nu i Norkiöping på Wälborne Louis de Geers stenhus offenteliga sammankomster, och när af wår Religion om Söndagen gå till Kyrckan om Ottesången, Högmässan och Aftonsången, gå Calvinerne hopetals, icke allenast utaf Holmen, utan ock månge andre, som äro af staden, utan all frucktan och försyn på stenhuset, at öfwa sig i den Calvinska Religion, ther en som the kalla Floreken för them predikar af en Calvinsk Postilla. Thetta berättade mig Wälborne Præsul så ock Borgmästare och Råd i Norköping med stor ifwer, när jag icke länge sedan war hos dem. När jag tå kallade Floreken til mig och förehölt honom Kongl. Maj:ts stränga förbud, at Kongl. Maj:t ingalunda wille tillstädja några conventicula för Calvinerna och Papistiska här i Riket; föredragande och läsandes för honum, huru Hans Kongl. Maj:t sig härom Gud christeligen och alfwarligen hade förklarat uti Prästerskapets Privilegier och förmante honom, at han skulle afstå med sådane Conventer, hwar han eljest wille undfly Kongl. Maj:ts hämnd och wrede, svarade han mig spotskeligensig intet ackta det förbud i Prästerskapets Privilegier, ty det är ett general förbud; skall han afstå at predika ur sin postilla och hålla sammankomster, måste han hafwa ett special til sig skrifwit, antingen af Kongl. Maj:t sjelf eller af sin patron Louis de Geer. När jag sade: under generali prohibitione continetur specialis til dem i Norkiöping och öfwer hela Riket om Religionsöfningar, svarade han äntå, han acktar intet med mindre han får special förbud; alltså hålla Calvinister continuerligen nu i Norkiöping sammankomster icke hemligen utan uppenbarligen bruka deras Religions öfninger utan all frucktan, och deras Calviniske lära begynner där fräta omkring sis såsom kräfwetan; ty Floreken predikar icke allenast offenteligen Calvinskt, utan många barn informeras deruti den Calvinska Cathechismo, under det sken, at de skola lära sig det fransyska språket. Hvad med tiden häraf följa will uti wårt k. Fädernesland och Guds rena församling här i riket planterad, hemställer jag uti Eders Grefl. Nådes nådige, högvisa och gudeliga betänkande, uti den wisserliga tillförsickt att Eders Grefl. Nåde det onda i tid förekommer, förr än det så wida griper omkring sig, att det intet står till att rättas. Jag hafwer ock skrifwit min allernådigsta Drottning till om thetta samma m.m.

Linköping d. 8 Maji 1648.

And. Prytz Episc. Lincop."

Aeta synodica 1647, -51 och -52 finnas i Holmströms afgifna arbete. Ur dessa må anföras: 1647 28/6 "proponerade Rev. d:n Epscopus Andr. Prytz, at alle præpositi här i stiftet skola en gångh om åhrethwar i sitt contract fasthålle med Examine cathechismi". 1652 28/6: "Hans Ehrewörd:t Herr:n Biskopen förehöll och Wörd:e Clericiet på det alfvarligaste, at de skulle vara måttelige och billige medh Lijkstolen, emedan det höres grufweligen illa därom, och går heela Landet omkring thet ilaka taalet om Lijkstolen."

Prästerskapet svarade därtill, "at then måtte nampngifwas, och straffas dereföre som skyldigh är, at icke alla måtte höra illa för en eller twå girighbuker skull". Biskopen förmante dem "änn wijdare alla see sigh wijseligen före, och icke låta sådana klagomål komma sigh uppå". Han bevistade riksdagarne 1633, -34, -38, -42, -43, -47, -49, 50, -52 och 54 samt Riksens ständers utskotts möte i Stockholm 1636, mötet i Vesterås 1639 och mötena i Stockholm 1641 och -51.

Från trycket utgivet: Oratio de avaritia, Upsala 1611. Disputatio de rerum publicarum formis, et in specie de Monarchia, ibid. 1612. Oratio de modo, quo studia recte suscipienda et feliciter absolvenda sunt. Sudercopiæ habita a:o 1614, sed Gryphiswaldæ edita 1616. Disputatio exhibens Theoremata Miscellanea XXII. Pr. Johanne Tryggophoro, Gryph. e. a. Disputatio de virtute et actione morali in genere. Pr. Jona Magni, Upsala 1619. Olof Skottkonung, thet är en lustig Comoedia om then Stormechtige och högtberömde Sweriges Konung Olof med thet nampnet Skottkonung. Huru han Hedendomen i Swerige afskaffat haffuer och igen uprättat then Christna Trona, Upsala 1620. Tres de Passione Domini nostri Jesu Christi Orationes, ibdm e.a. En lustig Comoedia om the Stormechtige Sweriges, Gothes och Wendes Konung Gustaff then första, huru han till Regementet i Swerige blef uphögd, tå han Konung Christiern Tyran af landet utdrifwit hade och huru han genom Gudz nåd uprättade Swerige ifrån Påwens mörker och willfarelse och införde Evengelii rena ljus, thed Påwen länge bortröffwat hade, ibdm 1621, ånyo utgivifven af J.A. Lundell 1883. Disputatio de Meteoris aqueis, resp. Abr. Joh. Kempe, ibdm e.a. Oratio beatissimis Manibus Illustrissimi et Celsissimi Principis ac Domini Dom. Caroli Philippi Sudermanniæ, Ner. et Vermelandiæ Ducis etc., ibdm e.a., edita 1624. IV Orationes de Scholis, ipso dirigente conscriptæ, ibdm 1623. Oratio funebris de illustri ac generoso Domino Nicolao Bielke. L.B. de Åkerö et Arfvela, Lincopiæ A:o 1625 habita. Edita Holmiæ 1627. Gustawi Kyrckios i Götheborg inwigning, hållen i Götheborg om Larsmässo marknad på the 10 och 11 Aug. 1633 och författat i tvänne predikningar, Sthlm samma år. 21 likpredikningar, hvilka anföras hos Westén I, sidd. 524-526.

Gifte och barn

Gift 1621-10-14 [1]

Catharina Pedersdotter Stjernfelt. Född 1604-09-09 i Linköping. [2]
Död 1644-04-16 i Göteborg. [2]
Begravd i Domkyrkan, Domkyrkoförs I Gbg (O). [2]

Torbern Prytz.

Petrus Prytz. Född 1633 i Göteborg. [3]
Död 1668-11-12 på Distorp, Rystad (E). [1]

Margareta Prytz. Född 1636-08-07. [1]
Död 1639-01-30. [1]

Catharina Prytz. Död 1716-06-04. [1]

Andreas Prytz. Född 1590 i Arboga. [1] Död 1655-04-07 på besök i Norrköping. [1] f Hans Claesson (Johannes Nicolai) Prytz. Född 1550-01-24 i Örebro. [4] Död 1637-11-07 i Söderköping. [4] Kyrkoherde 1591 i Söderköping.
Prost 1598.
ff Claes Hansson Prytz. Född 1524. Död 1554. Stadsskrivare i Örebro.
fff Hans Claesson Prytz. Född 1460. Munk 1504 i Riseberga kloster, Edsberg (T).

ffm Anna .
fm Carin Bengtsdotter. Död 1558.

m Margareta Pedersdotter. Död 1597-01-02. mf Peder . Kyrkoherde i Näshulta (D).

Källor

Linköpings stifts herdaminne, del 3. Westerdahl.
Svenska Adelns Ättartavlor, faksimilutgåva, 1998
Östgötars minne. Oden (1902)
Linköpings stifts herdaminne, del II. Håhl (Norrköping 1846)
Personregister Efternamnsregister Ortsregister

BACK

Copyright © Bertil Grenander.

Framställd av DISGEN version 8.1d 2009-01-04