Erik Pedersson Stöök (Steuchius)

Erik Pedersson Stök, hövidsman för en fänika knektar under hertig Carl vid Stångebro och i Livland, där han blev sårad i högra armen.

Fogde i Oppunda härad Södermanlands län dels 1608–1610, dels 1612–1625. Var ladugårdsfogde vid Gripsholm 1627, då han konfirmerades vid rätten till spannmålsanslag.

Fick genom k. brev 1629 livstidsfrihet på ett skattehemman Speteby i Lerbo socken Södermanlands län, å vilket han bekom konfirmation 1645 och som 1651 gavs åt hans son, provinsialskrivaren i Finland Christian Stök under Norrköpings besluts villkor.

http://www.tjocka.nu/heritage/i751.htm#i3733

Erik Petersson Stök. Född före 1561 i Speteby skattegård, Lerbo (D). Död efter 1645 i Speteby skattegård, Lerbo (D). Häradsfogde.

f Petrus Steuchius (Stök). Född omkring 1500. Död före 1560 i Björkvik (D).

       kyrkoherde.	  

m Brita.
Häradsfogde i Speteby, Lerby s:n. Nämnd 1598-1645.

Kämpade såsom hövidsman för en fennika knektar under hertig Carl i slaget vid Stångebro år 1598. Hertig Carl, som var yngste son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud, hade efter Johan III:s död blivit rikets faktiske ledare och utsågs till riksföreståndare 1594. Med de ofrälses stöd (han kallades därför "bondekonungen") gjorde han så uppror mot kung Sigismund som besegrades vid det slag i Stångebro där Erik Petersson Stök deltog. Sigismund avsattes 1599 och 1604 antog Karl kungatitel och kröntes Karl IX 1607.

Erik var kapten vid Södermanlands regemente.

Adliga Ätten Steuch

Släkt från Södermanland. Äldste med visshet kände stamfader är hövidsmannen och fogden i Oppunda härad i Södermanland Erik Pedersson Stök (levde 1645).

Hans sonson var ärkebiskopen,Matthias Steuchius (1644-1730), vilkens fru och barn adlades för dennes förtjänster 1719 23/5 på Palatset i Stockholm av Drottning Ulrika Eleonora, och introducerades sönerna samma år under nuvarande nr 1582. Den yngre brodern kommerserådet Elof Steuch slöt själv sin ättegren på svärdssidan 1772 1/6.

Emellertid hade en av ärkebiskopens söner, protokollsekreteraren Matthias Steuch (1681-1714), adlats redan 1714 19/8 i Demotica i Turkiet av Konung Karl XII med namnet Steuch men med ett annat vapen, och slöt själv sin ätt på svärdssidan 1714 6/10 utan att ha hunnit taga introduktion. Originalsköldebrevet från 1714 förvaras i Finlands Riddarhus.

Vapenbeskrivning

. . . En skiöld genom tvänne spitsigt utföre sammangående strek fördelt i trenne delar, varandes det medlersta fältet af gull med en röd ros uti och de bägge yttre äro frie fält af svart färga. Öfverst i skiölden är en blå chef, i hvilken lysa vänne stiernor af silfver. Ofvan på skiölden står en öppen tornerhielm, hvaruppå ses en uprätt stående staf af gull, omvefvad ned en grön lagerquist emellan tvänne utslagne och i tväran fördelte vingar, hvaraf den högre är af gull och blå färg och den vänstre af svart och gull. Crantsen och löfvärket är af gull, silfver, blått, rödt och svart, aldeles som detta vapen med dess egentelige färgor härhos på andra sidan afmålat finnes. . . .

Källa: www.riddarhuset.se

Levnadsbeskrivning

Erik Pedersson Stöök född troligen i slutet av 1550-talet. Hövitsman under hertig Carl. Fogde i Oppund, Sörmland m.m. Capitain vid Södermanlands regemente. Kronofogde. Hövitsman för en fänika knektar under hertig Carl vid Stångebro, 1598, och i Livland, där han blev sårad i högra armen. Förvärvade hemmanet Speteby före 1608 troligen före 1605 då Petrus föddes där. Fogde i Oppunda härad dels 1608-10, dels 1612-25; Fogde vid Gripsholms kungsladugård 1627-12-05, då han konfirmerades vid rätten till spannmålsanslag; fick genom kungligt brev 1629-01-24 livstidsfrihet på ett skattehemman Speteby i Lerbo sn å vilket han bekom konfirmation 1645-12-05 och som 1651 gavs åt hans son, provinsialskrivare över Åbo län i Finland Christian Stöök under Norrköpings besluts villlkor.

Det har antagits att fadern skulle vara kaniken i Linköping, sedermera (1530) kh i Björkviks sn Petrus Stöök av en gammal släkt, som fordom varit "av vapen" och omnämnd redan i konung Eriks av Pommerns tid. Sannolikheten av släktskap är stor beroende av namn och bostadsort, men tidsförhållandena synes omöjliggöra antagandet. Så står det i Elgensierna. Erik kan vara född kring mellan 1560 och 1570. I Palmsköldska samlingen står att Petrus Stööks (Eriks fader) hustru Brita sedan fick Ragnwald Petersson vilket tyder på att modern till Erik skulle kunna vara mycket yngre än fadern.

Till Eriks broder Georg dedicerar Petrus Steuch 1625 sig opus "Collegii Physici disp. IX de elementis in genere" för vilket han responderade i Uppsala 7 maj samma år. Pethrus hade tagit studenten 1624. Disp. författaren kallar Georgius P Steuch för "pastor in Mörkö et patruus meus" vilket utvisar nära släktskap med biskopen av samma namn. Han bör vara biskopens farbroder.

Gifte och barn

Maria Malin Nilsdotter. Ansedel Född omkring 1570 i Nyköping/D.

Gift

	Petrus Steuchius. Ansedel Född 1605-05-08 i Speteby Lerbo/D.

Död 1683-12-16 i Säbrå/Y.

Hovpredikant.

	Christian Stöök. Ansedel Död 1665 i Finland.

Provinsialläkare.

Erik Pedersson Stök, Häradsfogde i Oppunda Härad Södermanland