Gillius de Besche

http://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_763

Arkitekt och industriman född 1579 i Liège, Belgien (dåtidens Luykerland i Nederländerna). Död 24 augusti 1648 i Nyköping och begravd i Allhelgona kyrka där hans gravsten med ättens urgamla vapen (3 fiskar) ännu ses.

Inkom till Sverige omkring 1600. Kallade sig då liksom bröderna vid fadersnamnet Gilliusson men upptog senare släktnamnet de Besche. Han var troligen erfaren på flera tekniska områden, särskilt i byggnadskonsten.

Var sedan 1603 anställd vid slottsbyggnaden i Nyköping. Han omtalas i samtida handlingar under 1610- och 1620-talen som medhjäpare åt sin svärfar, byggmästaren vid Nyköpings slott Peter Dionysius, åt sin bror Willem de Besche som efter Dionysius ledde förändringarna av slottet, och åt sin far, som blivit Willems efterträdare vid samma bygge. Troligen medverkade Gillis även vid några andra bygggnadsverk som leddes av fadern och brodern, bl a vid Gripsholms slott, och var under änkedrottning Kristina självständig arbetsledare vid Nyköpings slott. Troligen uppgjorde han också ritningarna till Vibyholms slott, hvilket byggdes som änkesäte åt Carl IX:s gemål, Kristina. Någon egen byggmästarefullmakt synes han dock ej ha erhållit.

Sin främsta insats skulle han emellertid göra på handelns och industrins områden. Han arrenderade 1606 av kronan den s k Stora kronokvarnen i Nyköping och drev under de närmaste åren spannmålshandel. Han erhöll 1609 beställning som bryggare i Stockholm och Nyköping.

Han träffade 1623 en uppgörelse med sin bror Willem som varit gift med hans svägerska om arvet efter Peter Dionysius och erhöll därvid gården på Kvarnbacken i Nyköping jämte privilegiet att uppföra en hammarsmedja vid nedre fallet.

Han anlade 1623 tillsammans med brodern Hubert Nävekvarns bruk i Södermanland, som framför allt blev kanongjuteri. Längre fram på 1620-talet blev han även delägare i det närbelägna bruket Bränn-Ekeby där också kanontillverkning drevs. Dessa två styckebruk samt ett tredje, som då anlades vid Fada, ägdes på 1630- och 1640-talen av ett bolag som bestod av Gillis, Willems arvingar, Hubert de Besche och Louis de Geer. Gillis residerade i Nyköping och var bolagets ekonomiska ledare, huvudsakligen sysselsatt med styckebrukens utförsel.

Källor:

Svenska män och kvinnor

Svenskt biografiskt handlexikon

Elgensstierna: Den introducerade adelns ättartavlor (1925)

---

Gift med Sara DionysiaPetersdotter i Nyköping1608, dotter av slottsbyggmästaren i Nyköping Peter Dionysius.

Inkom till Sverige och var sedan 1603 anställd vid slottsbyggnaden i Nyköping under såväl svärfadern som brodern. Arrenderade från 1627 i Louis De Geers namn tillsammans med bröderna först Gerard, sedan Hubert, de s. k. Nyköpingsverken. På hans gravsten ses samma vapensköld som på brodern Huberts gravsten. 

---

http://www.lottisen.se/falk_lundbeck/Forsell-Buchau/de_besche_gilli...

Gillis de Besche

Inkom till Sverige där han 1603 var anställd vid slottsbggnaden jämte svärfadern och brodern men någon egen byggmästarefullmakt synes han ej ha erhållit.

Arrenderade från 1627 i Louis De Geers namn, tillsammans med bröderna först Gerard och sedan Hubert, de sk Nyköpingsverken (Hävekvarn, Fada, Bränna, Ekeby m fl).

Bosatt i Nyköping varifrån hand ledde konsortiets affärer.

Född 1579-??-?? Liege Belgien

Död 1648-08-24 Nyköping.

Begravdes i Allhelgona kyrka därstädes.

Där finns hans gravsten med ättens urgamla vapen (tre fiskar) ännu kvar.

Gift

Sara Petersdotter Dionysia, nr 4755, dotter till slottsbyggmästaren i Nyköping, Peter Dionysius, nr 9510.

Barn Födda Ort Döda Anm.

Dorotea 1608-

Vilhelm 1618-??-??

Back        4754  P      

Uppg. fr släktutredning gjord av Svensk Släktforskning, Örebro. 1977-10-10.

Verifiering i Geneline av Ell.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.verita.se/texter/Gillis_de_Besche.doc

Gillis de Besche

Arkitekt och industriman född 1579 i Liège, Belgien (dåtidens Luykerland i Nederländerna).

Död 24 augusti 1648 i Nyköping och begravd i Allhelgona kyrka där hans gravsten med ättens urgamla vapen (3 fiskar) ännu ses.

Inkom till Sverige omkring 1600.

Kallade sig då liksom bröderna vid fadersnamnet Gilliusson men upptog senare släktnamnet de Besche.

Han var troligen erfaren på flera tekniska områden, särskilt i byggnadskonsten.

Var sedan 1603 anställd vid slottsbyggnaden i Nyköping.

Han omtalas i samtida handlingar under 1610- och 1620-talen som medhjäpare åt sin svärfar, byggmästaren vid Nyköpings slott Peter Dionysius,

åt sin bror Willem de Besche som efter Dionysius ledde förändringarna av slottet,

och åt sin far, som blivit Willems efterträdare vid samma bygge.

Troligen medverkade Gillis även vid några andra bygggnadsverk som leddes av fadern och brodern, bl a vid Gripsholms slott, och var under änkedrottning Kristina självständig arbetsledare vid Nyköpings slott.

Troligen uppgjorde han också ritningarna till Vibyholms slott, hvilket byggdes som änkesäte åt Carl IX:s gemål, Kristina.

Någon egen byggmästarefullmakt synes han dock ej ha erhållit.

Sin främsta insats skulle han emellertid göra på handelns och industrins områden.

Han arrenderade 1606 av kronan den s k Stora kronokvarnen i Nyköping och drev under de närmaste åren spannmålshandel.

Han erhöll 1609 beställning som bryggare i Stockholm och Nyköping.

Han träffade 1623 en uppgörelse med sin bror Willem som varit gift med hans svägerska om arvet efter Peter Dionysius och erhöll därvid gården på Kvarnbacken i Nyköping jämte privilegiet att uppföra en hammarsmedja vid nedre fallet.

Han anlade 1623 tillsammans med brodern Hubert Nävekvarns bruk i Södermanland, som framför allt blev kanongjuteri.

Längre fram på 1620-talet blev han även delägare i det närbelägna bruket Bränn-Ekeby där också kanontillverkning drevs.

Dessa två styckebruk samt ett tredje, som då anlades vid Fada, ägdes på 1630- och 1640-talen av ett bolag som bestod av Gillis, Willems arvingar, Hubert de Besche och Louis de Geer.

Gillis residerade i Nyköping och var bolagets ekonomiska ledare, huvudsakligen sysselsatt med styckebrukens utförsel.

Källor:

Svenska män och kvinnor

Svenskt biografiskt handlexikon

Elgensstierna: Den introducerade adelns ättartavlor (1925)

0+++++++++++++++++++++++++++++

http://images.google.se/imgres?imgurl=http://upload.wikimedia.org/w...

Alla Helgona kyrka, Nyköping

Wikipedia

Alla Helgona kyrka är huvudkyrka i Nyköpings Östra pastorat,

idag Nyköpings Alla Helgona församling.

Sedan 2002 omfattar församlingen även Svärta pastorat, som består av landsbygd där hälften av invånarna bor i det gamla stationssamhället Sjösa.

Församlingen har ungefär 16000 medlemmar, vilka tillhör Svenska kyrkan.

Kyrkan är tornlös och har en osäker tillkomsthistoria. Redan på 1200-talet omtalas Templum Omnium Sanctorum i skrift. I slutet av 1500-talet ombyggdes kyrkan till dess nuvarande konstruktion, med tre skepp. Litet senare tillkom det nuvarande koret. Det Tungelska gravkoret tillkom på 1660-talet. 1665 eldhärjades kyrkan varvid kalkstenskolonnerna täcktes med tegel. Dessa restaurerades år 1959-1960.

I närheten av Alla Helgona kyrka fanns ett franciskanerkloster. Dess altarskiva har blivit funnen och fungerar idag som altarskiva i Franciscuskapellet, distriktskyrka i Alla Helgona församling. Övriga distriktskyrkor i församlingen är Mariakapellet, beläget i Brandkärr, och Svärta kyrka/Sjösa kapell.

Se även  

Nyköpings Alla Helgona församling

Svärta socken

---

Gillis de Besche, född 1579 i Liège, död i 1648-08-24 i Nyköping (son av Gillis de Besche, Tab. 1) Inkom till Sverige och var sedan 1603 anställd vid slottsbyggnaden i Nyköping under såväl svärfadern som brodern. Arrenderade från 1627 i Louis De Geers namn tillsammans med bröderna först Gerard, sedan Hubert, de s. k. Nyköpingsverken. På hans gravsten ses samma vapensköld som på brodern Huberts gravsten. Gift med Sara Dionysia, dotter av slottsbyggmästaren i Nyköping Peter Dionysius.

---

Familien de Besche, er av svensk og nederlandsk adel og kan følges tilbake til 1300 tallet i mannslinjen

---

Svenskt biografiskt lexikon, urn:sbl:17306

Född:1579 – Belgien (i Liége) Död:1648-08-24 – Nyköpings Alla Helgona församling, Södermanlands län

Industriidkare, Arkitekt

Band 10 (1931), sida 362.

Meriter

2. Gillis de Besche d. ä., den föregåendes broder, f. 1579 i Liége, d. 24 aug. 1648 i Nyköping. Inkom till Sverige i början av 1600-talet som medhjälpare åt brodern Willem de Besche; arrenderade stora tullkvarnen i Nyköping av kronan 3 juli 1606—1627 och S:t Anna; kvarn därstädes av brodern Willem från 20 jan. 1627; erhöll beställning som bryggare i Stockholm och Nyköping 13 juni 1609; participerade i Nyköpingsverken och Nävekvarn från 1620-talets förra hälft. — Begraven i Allhelgona kyrka i Nyköping.

Gift med Sara Dionysia, dotter till slottsbyggmästaren i Nyköping Peter Dionysius.

Biografi

Om de B. kunna åtskilliga notiser samlas i Karl IX :s brev till hans broder Willem och i Nyköpings slottsräkenskaper. Man får av dem intrycket, att han liksom bröderna varit en tekniskt kunnig man, hemma både i byggnadskonsten och mekaniken, särskilt vattenbyggnadsarbeten. Sitt huvudintresse har han måhända från början ägnat åt enskild verksamhet. År 1606 arrenderade han den s. k. stora kronokvarnen vid nedre fallet i Nyköping och synes av tullräkenskaperna att döma jämväl ha drivit någon spannmålshandel. En annan form för tillgodogörande av säden var bryggerirörelsen. Även på detta område synes familjen de Besche ha framgångsrikt representerat utlandets högre teknik. I Nyköpingsräkenskaperna från Karl IX: s tid omtalas en femte, eljes föga känd broder Jakob de Besche som bryggare, och 1609 tages de B. i anspråk i denna egenskap både i Stockholm och Nyköping. Som byggmästare ställdes de B. i skuggan av den äldre brodern, vilken han såsom i dennes biografi omtalas flitigt fick biträda vid hans arbeten på Södermanlandsslotten, och av fadern, som 1609 blev Willems efterträdare vid Nyköpings slott. Under änkedrottning Kristinas tid har de B. dock varit självständigt verksam där. Enligt slottsräkenskaperna 1612—13 har han nämligen uppburit femtio tunnor spannmål för arbete i »stora gröna salen» och ännu 1619 anlitades han för slottets byggning.

Så småningom kom de B. att överflytta sitt huvudintresse till metallindustrien, där ju hans bröder gjorde sin främsta insats. På sommaren 1623 träffade han med sin broder, svåger och styvsvärfader Willem en uppgörelse om det Dionysiska arvet, varigenom han i utbyte mot hustruns lott i S: t Annæ kvarn fick den 1602 till Willem donerade gården på kvarnbacken i Nyköping jämte det därtill knutna obegagnade privilegiet att uppföra en hammarsmedja vid nedre fallet. Samtidigt anlade han jämte Hubert de Besche och eventuellt Joakim Danckwardt Nävekvarns bruk och inträdde sedan tillika med brodern Gerard i ett konsortium, som under ledning av Joakim Danckwardt drev Södermanlandsverken och deltog i arrendet av Forsmark. Huru han jämte bröderna slöt sig till Louis De Geer och på detta sätt även efter Danckwardts undanträngande 1627 blev delaktig i arrendet av Södermanlandsverken samt slutligen jämte Hubert behöll dessa, är skildrat i Willem och Hubert de Besches biografier.

Medan bröderna som brukspatroner blevo bofasta på Finspång, Nävekvarn och Forsmark, stannade de B. kvar i Nyköping, upptagen av skötseln av de industriella anläggningarna därstädes, av omsorgerna om Södermanlandsverkens utförsel och av sin kvarnrörelse. I början av år 1627 arrenderade han jämväl S:t Annæ kvarn av brodern Willem men måste kort därpå avstå arrendet av stora tullkvarnen till Danckwardt, varvid han även förklarades skyldig att betala 300 dir för försummat underhåll. Om ett visst välstånd vittnar hans höga avgift 1629 till skeppskompaniet, 1,200 dir, som han betalte med stycken till stadens skepp. Eljes är föga bekant om honom utöver de ganska rikliga notiser, som bergskollegiets arkiv innehåller om hans och Huberts bruksrörelse. Efter hans död uppstod en, häftig tvist om kvarnarrendet mellan hans arvingar och hans broder Willems son Karl, Louis De Geers processlystne måg. Då även de B: s namn indrogs i denna, vittnade hans själasörjare, att han aldrig om honom försport annat än det som ärligt, uppriktigt och rättsinnigt var; han hade varit »en enfaldig och godtrogen man», som aldrig med vett och vilja begått någon orättfärdighet.

---

Gillis de Besche, född 1579 i Liège, död i 1648-08-24 i Nyköping (son av Gillis de Besche, Tab. 1) Inkom till Sverige och var sedan 1603 anställd vid slottsbyggnaden i Nyköping under såväl svärfadern som brodern. Arrenderade från 1627 i Louis De Geers namn tillsammans med bröderna först Gerard, sedan Hubert, de s. k. Nyköpingsverken. På hans gravsten ses samma vapensköld som på brodern Huberts gravsten. Gift med Sara Dionysia, dotter av slottsbyggmästaren i Nyköping Peter Dionysius.

Barn:

Peter de Besche, född 1618, död före 1692. Bruksägare Vilhelm de Besche, född 1628. Död 1682. (son av Gillis de Besche, (se Tab. 2:a)

?? Susanna Gillisdotter de Besche, gift med handlanden Peter Fosti

Peter Dionisius
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Peter Dionisius, död efter 1604, var en arkitekt verksam i Sverige.

Dionisius var sannolikt inkallad från Tyskland, och ledde från 1581 om- och nybyggnader av Nyköpings slott tillsammans med Willem och Gillis de Besche d.ä., av vilka den senare blev Dionisius svärson.

Dionisius utförde även 1601–04 de nya befästningsarbetena vid Kalmar slott.

Källor
Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
Dionysius, Peter i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)

Nyköpingshus
(Omdirigerad från Nyköpings slott)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Question book-4.svg
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Nyköpingshus
Slott
Nyköpingshus 2020.
Nyköpingshus 2020.
Land Sverige Sverige
Region Svealand
Kommun Nyköping
Ort Nyköping
Färdigställande Medeltiden
Nyköpingshus, Nyköpings slott, är ursprungligen en medeltida borg, nu delvis lagd i ruiner. Den är belägen i Nyköping och vissa delar av borgen används av Sörmlands museum för verksamhetens utställningar.

Innehåll
1 Byggnadens historia
2 Historiska händelser
3 Bildgalleri
4 Äldre bilder i konsten av Nyköpingshus
5 Noter
6 Externa länkar
Byggnadens historia

Borgens utbredning från medeltid till nutid.
Ursprunget till borgen var en kastal från slutet av 1100-talet som byggdes på i omgångar. Troligen var det Birger jarl som började anlägga borgbygget. Under Albrekt av Mecklenburgs tid innehades borgen som förläning av den tyske riddaren Raven von Barnekow, som lät utföra viktiga byggnadsarbeten på slottet, senare även Bo Jonsson Grip.

Ytterligare om- och tillbyggnader gjordes under medeltiden. Gustav Vasa förstärkte borgen för försvarsändamål och ett runt kanontorn från hans tid finns bevarat.

Den medeltida borgen ombyggdes i slutet av 1500-talet av hertig Karl (senare Karl IX) till ett renässansslott. Slottet brann tillsammans med den övriga staden 1665. Det återuppfördes inte, utan en del av teglet användes som material i ombyggnaden av Stockholms slott.

Borgens utbredning från medeltiden till nutid framgår av skissen. De grå och gröna ytorna visar renässansslottets utbredning. Den svarta markeringen visar den medeltida utbredningen. De streckade linjerna, nutida gångvägar.[1]

Delar av slottet rustades upp på 1900-talet och inrymmer numera Sörmlands museums permanenta utställningar i Kungstornet, samt en restaurangrörelse i Gästabudssalen och Drottningkällaren.

I oktober 2020 hittades ett tidigare okänt rum som man tror var ett försvarsrum, en så kallad kasematt.[2]

Historiska händelser
10 december 1317 ägde Nyköpings gästabud rum i den medeltida riddarborgen enligt Erikskrönikan, den julfest som slutade så illa för de båda hertigarna Erik och Valdemar, bröder till kung Birger Magnusson.
20 september 1396 undertecknades på Nyköpingshus Nyköpings recess vilket är en av de viktigaste historiska händelserna under medeltiden i Norden och var en förutsättning för bildandet av Kalmarunionen året efter.
3 mars 1538 stod bröllop mellan Svante Sture d.y. och Märta Eriksdotter Leijonhuvud.
30 oktober 1611 avled Karl IX på slottet.
8 november 1622 föddes Karl X Gustav på slottet.
Bildgalleri

Porthuset från utsidan.

Porthuset från insidan.

Kungstornet 2010.

Rondellen, Gustav Vasas kanontorn.

Kungstornet.

Nyköpingshus 1928.

Porthuset, 1928.

Äldre bilder i konsten av Nyköpingshus

Nyköpingshus eller Nyköpings slott på en oljemålning av Carl Johan Fahlcrantz (1774-1861) från 1800-talets första hälft.

Från det inre av Nyköpings hus. Xylografi av Jonas Engberg i Ny Illustrerad Tidning efter teckning av Carl Svante Hallbeck från ca 1880.

Kungstornet i bildens mitt. Xylografi av Wilhelm Meyer efter en blyertsteckning av Carl Svante Hallbeck från 1800-talets senare hälft.

Nyköpingshus, akvarellerad pennteckning från den 19 juni 1908 av M Lindblad.

Noter
^ ”Nyköpingshus. Medeltid och nyare tid”. Läst 28 november 2020.
^ ”Sörmlands Nyheter”. Läst 18 november 2020.