Helena de Besche

Makens fränka.

http://www.familysearch.org/Eng/search/frameset_search.asp?PAGE=anc...

Helena De Besche

 Female   

Event(s):

Birth:  About 1553   Lutlick, , , Sweden 

Christening:
Death:
Burial:
Marriages: Spouse: Gillis De Besche

+++++++++++++++++++++++++++

http://www.yourbeginnings.com/FAMILJEAKTUELLT/individual.php?pid=66...

Helena de Besche (6636)

Kön: Kvinna

Namn: 

Helena de Besche

Född: omkring 1552 -- Liége, Belgien 

Alla
Personliga fakta och detaljer Händelser för nära släktingar

Född omkring 1552 Liége, Belgien

Barnafödelse

1. 1 1570 (Ålder 18) Son: Jacob de Besche (6637) - [Relationer]

Vigd 1573 (Ålder 21) Gillis Willemsson de Besche - ‎[Visa familj ‎(6634)‎‎] Belgien

Barnafödelse

1. 2 3 December 1573 (Ålder 21) Son: Wilhelm de Besche (6638) - [Relationer]

Barnafödelse

1. 3 mellan 1574 och 1578 (Ålder ungefär 22-26) Dotter: Helena de Besche (6633) - [Relationer]

Barnafödelse

1. 4 1579 (Ålder 27) Son: Gillis de Besche (6639) - [Relationer]

Barnafödelse

1. 5 1582 (Ålder 30) Son: Hubert de Besche (6640) - [Relationer]

Barnafödelse

1. 6 omkring 1586 (Ålder 34) Son: Gerhard de Besche (6642) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 1 omkring 1605 (Ålder 53) sonson: Gillius Johansson de Flon (6659) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 2 1608 (Ålder 56) dotterdotter: Dorothea de Besche (6653) - [Relationer]

Äkta hälfts död efter 1610 (Ålder 58) Maka/Make: Gillis Willemsson de Besche (6635) (Ålder 70) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 3 omkring 1615 (Ålder 63) dotterdotter: Helena Radou (5883) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 4 1616 (Ålder 64) sonson: Gillis de Besche (8611) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 5 1618 (Ålder 66) sonson: Johan de Besche (8612) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 6 1623 (Ålder 71) sonson: Gerhard de Besche (8615) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 7 26 Juli 1624 (Ålder 72) sonson: Gillis de Besche (6656) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 8 1627 (Ålder 75) sonson: Willem de Besche (8618) - [Relationer]

Barnadöd 1629 (Ålder 77) Son: Wilhelm de Besche (6638) (Ålder 56) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 9 1630 (Ålder 78) dotterdotter: Catharina de Besche (8619) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 10 1632 (Ålder 80) dotterdotter: Maria de Besche (8622) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 11 1636 (Ålder 84) dotterdotter: Dionysia de Besche (6662) - [Relationer]

Barnadöd 1640 (Ålder 88) Son: Jacob de Besche (6637) (Ålder 70) - [Relationer]

Barnadöd 1646 (Ålder 94) Dotter: Maria de Besche (6641) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 12 29 Januari 1647 (Ålder 95) sonson: Georg de Besche (8631) - [Relationer]

Barnadöd 24 Augusti 1648 (Ålder 96) Son: Gillis de Besche (6639) (Ålder 69) - [Relationer]

Barnbarns död 1654 (Ålder 102) dotterdotter: Catharina de Besche (8619) (Ålder 24) - [Relationer]

Barnadöd 18 Juni 1656 (Ålder 104) Son: Gerhard de Besche (6642) (Ålder 70) - [Relationer]

Barnadöd 1658 (Ålder 106) Son: Hubert de Besche (6640) (Ålder 76) - [Relationer]

Barnbarns död 1661 (Ålder 109) sonson: Willem de Besche (8618) (Ålder 34) - [Relationer]

Barnbarns död 1664 (Ålder 112) sonson: Gillis de Besche (8611) (Ålder 48) - [Relationer]

Barnbarns död 1666 (Ålder 114) dotterdotter: Catharina de Flon (10615) - [Relationer]

Barnbarns död 1669 (Ålder 117) sonson: Gillius Johansson de Flon (6659) (Ålder 64) - [Relationer]

Barnafödelse

1. 7 Dotter: Maria de Besche (6641) - [Relationer]

Senast ändrad 21 Mars 2008 - 23:27:00

AnteckningarDet finns inga antecknngar om denna person.

KällorDet finns ingen källcitat om denna person.

MediaDet finns ingen mediaobjekt för denna person.

Släktingar Familj med Gillis Willemsson de Besche - [Visa familj ‎(6634)‎]

Familj med make/maka

Helena de Besche

 Jacob de Besche

Wilhelm de Besche
Helena de Besche
Gillis de Besche
Hubert de Besche
Maria de Besche
Gerhard de Besche
Gillis Willemsson de Besche ‎(6635)‎

Född omkring 1540 40 -- Liége, Belgien

Död efter 1610 (Ålder 70) -- Nyköping ‎(D)‎

Född omkring 1540 40 Liége, Belgien

Vigd 1573 (Ålder 33) Helena de Besche - [Visa familj] Belgien

Yrke Köpman

Yrke Arkitekt

Yrke Byggmästare

Död efter 1610 (Ålder 70) Nyköping ‎(D)‎

Familj med make/maka

Gillis Willemsson de Besche

 Jacob de Besche

Wilhelm de Besche
Helena de Besche
Gillis de Besche
Hubert de Besche
Maria de Besche
Gerhard de Besche
Helena de Besche ‎(6636)‎

Född omkring 1552 -- Liége, Belgien

Född omkring 1552 Liége, Belgien

Vigd 1573 (Ålder 21) Gillis Willemsson de Besche - [Visa familj] Belgien

Familj med make/maka

 Wilhelm de Besche

Jacob de Besche ‎(6637)‎

Född 1570 3018 -- Belgien

Död 1640 (Ålder 70) -- Nyköping ‎(D)‎

Född 1570 3018 Belgien

Död 1640 (Ålder 70) Nyköping ‎(D)‎

Familj med make/maka

Elisabet Rochet

Familj med make/maka

Marguerite de Vaux

Wilhelm de Besche ‎(6638)‎

Född 3 December 1573 3321 -- Liége, Belgien

Död 1629 (Ålder 56) -- Finspång ‎(E)‎

Född 3 December 1573 3321 Liége, Belgien

Vigd 21 November 1609 (Ålder 35) Elisabet Rochet - [Visa familj]

Yrke Kanontillverkare 1618 (Ålder 45) Finspång ‎(E)‎

Död 1629 (Ålder 56) Finspång ‎(E)‎

Familj med make/maka

Jakob Radou

 Helena Radou

Helena de Besche ‎(6633)‎

Född mellan 1574 och 1578 -- Liége, Belgien

Född mellan 1574 och 1578 Liége, Belgien

Vigd 1609 (Ålder 35) Jakob Radou - [Visa familj]

Familj med make/maka

Sara Petersdotter Dionysia

 Dorothea de Besche

Gillis de Besche ‎(6639)‎

Född 1579 3927 -- Liége, Belgien

Död 24 Augusti 1648 (Ålder 69) -- Nyköping ‎(D)‎

Född 1579 3927 Liége, Belgien

Vigd 1608 (Ålder 29) Sara Petersdotter Dionysia - [Visa familj] Nyköping ‎(D)‎

Yrke Arkitekt

Död 24 Augusti 1648 (Ålder 69) Nyköping ‎(D)‎

Familj med make/maka

Maria Roquette ‎( Rochet )‎

 Gillis de Besche

Hubert de Besche ‎(6640)‎

Född 1582 4230 -- Liége, Belgien

Död 1658 (Ålder 76) -- Tuna ‎(D)‎

Född 1582 4230 Liége, Belgien

Yrke Byggmästare

Död 1658 (Ålder 76) Tuna ‎(D)‎

Familj med make/maka

Johan Constant de Flon

 Gillius Johansson de Flon

Catharina de Flon
Constance de Flon
Familj med make/maka

Jean Moyael

Maria de Besche ‎(6641)‎

Död 1646 -- Norrköpings Sankt Olai ‎(E)‎

Vigd Johan Constant de Flon - [Visa familj] Luttich, Liége, Belgien

Död 1646 Norrköpings Sankt Olai ‎(E)‎

Familj med make/maka

Maria Pietz ‎( Pied )‎

 Gillis de Besche

Johan de Besche
Gerhard de Besche
Willem de Besche
Catharina de Besche
Maria de Besche
Dionysia de Besche
Familj med make/maka

Margareta von Emersen

 Georg de Besche

Gerhard de Besche ‎(6642)‎

Född omkring 1586 4634

Död 18 Juni 1656 (Ålder 70) -- Forsmark ‎(C)‎

+++++++++++++++++++++++

OBSERVERA att födelseår och år för giftermål varierar i uppgifter.

Båda källorna löper dock vidare till samma personer (Hubert mfl)

där upppgifterna överensstämmer!! KOLLA MER!!

http://web.telia.com/~u13607243/landeen/0001/16341.htm

Ansedel Heléna de Besche

1558-

Heléna de Besche.

Född 1558 i Amsterdam.

Gift 1610 med Gilius de Besche. Byggmästare, Arkitekt.

Född 1556 i Amsterdam.

Barn:

Maria de Besche. Död i Norrköping.

Begravd 23 december 1650.

Uppgift förekommer att Maria begravdes i Norrköping 23/12 1650, denna uppgift osäker. Belagd som dpv i Norrköping 1644 10/8.

Jacob de Besche. Död 1640.

Willem de Besche. Född 3 december 1573 i Liége, Belgien.

Död 10 februari 1629.

Gillis de Besche (Gilliusson). Född 1579 i Liége, Belgien.

Död 1648 i Nyköping .

Var från 1603 verksam vid förändringarna av Nyköpings slott. Troligen uppgjorde han också rikningarna till Vibyholms slott, vilket byggdes som änkesäte åt Carl IX:s gemål Kristina. (Sv.Biogr. lexikon.)

Hubert de Besche. Slottsbyggm. o Brukspatron.

Född 1582.

Död 1658.

Inkallades till Sverige av Carl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott. 1613-19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm vilket förstördes av eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarkonsten och anlade järn. och mässingsverk.

Gerhard de Besche. Brukspatron.

Född .. mars 1585 i Liége, Belgien.

Död 18 juni 1656 i Forsmarks bruk, Forsmark (Uppl).

Levde Forsmarks bruk. Hade av fadern inhämtat sin skicklighet i byggnadskonsten, inkallades jämte sina bröder Welam och Hubert av Carl IX till Sverige och erhäll 1613 Gustaf Adolfs uppdrag att uppföra de nedbrunna tornspetsarna till Uppsala domkyrka, varefter han fick konungens fullmakt som kunglig arkitekt. Någon tid därefter uppbyggde Gerhard och Welam för kronans räkning Forsmarks och Barkinge järnbruk i Roslagen, vilka Gerhard fick förpakta och slutligen inlösa 1654. Han omtalas som särdeles välgörande och övergick från reformerta till lutherska kyrkobekännelsen kort före sin död d. 18 juni 1656. (Sv Biogr. lexikon).

Levnadsbeskrivning Helena de Besche:

Född 1558 i Amsterdam.

++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.ekdahl.org/karldenstore/3104.htm

Helena Besche

(1552-)

Familjekopplingar 

Makar/Makor/Barn::

Gillis Vilhelmsson de Besche

Villem de Besche

Helena de Besche+ Via denna blå pilen kan du klicka dig framåt bland generationerna till bl.a. Åsa Lager

Gillis de Besche+ Via denna gröna pilen kan du klicka dig framåt bland generationerna till Selma Lagerlöf

Anm: Paret hade sju barn

Helena Besche

Född: 1552, Liége, Belgien

Äktenskap: Gillis Vilhelmsson de Besche under 1573 i Belgien

Hon tillhörde sannolikt samma släkt som sin make, vars inbördes släktförhållanden äro oklara.

Helena gifte sig med Gillis Vilhelmsson de Besche under 1573 i Belgien. (Gillis Vilhelmsson de Besche föddes mellan 1540 och 1556 i Liége, Belgien och dog under 1610 i Nyköping, Södermanland.)

Copyright Lars Ekdahl © 2004-2008

+++++++++++++++++++++++++++++++

Hennes bror, som lockade Louis de Geer till Sverige:

Willem de Besche

Willem de Besche, född 1572 troligen i Liege i Belgien, död 1647 i Sverige. de Besche invandrade 1595 till Sverige från Antwerpen. Han blev byggherre för många svenska byggen och kom att förnya den svenska bruksnäringen. Tillsammans med Louis De Geer arrenderade han järnbruket Finspång av kronan. Finspång blev senare centrum för den svenska vapenindustrin.

Han ligger begraven i Forsmarks kyrka i nordöstra Uppland.

Willem de Besche

Willem de Besche, född 1572 troligen i Liege i Belgien, död 1647 i Sverige. de Besche invandrade 1595 till Sverige från Antwerpen. Han blev byggherre för många svenska byggen och kom att förnya den svenska bruksnäringen. Tillsammans med Louis De Geer arrenderade han järnbruket Finspång av kronan. Finspång blev senare centrum för den svenska vapenindustrin.

Han ligger begraven i Forsmarks kyrka i nordöstra Uppland.

++++++++++++++++++

http://images.google.com/imgres?imgurl=http://www.tunaberg.se/image...

HENNES BROR: Wellam de Besche

Den historiska bakgrunden till det nya bygdespelet

Soupe de Näfveqvarn – en djävulsk soppa

Av Fredrik Andersson och Dan Mattsson

Teatergruppen Löskefolkets bygdespel är en historia om kanoner, brännvin och förbjuden kärlek i 1620-talets Tunaberg. Vi får följa vanliga människors öden i skuggan av krig och storpolitik. Denna artikel vill ge en lite fördjupad bakgrund till pjäsens historia.
Mannen som kom att kallas ”den svenska industrialismens fader”, Louis De Geer, kom första gången till Sverige om aftonen den 19 februari 1627. De Geer var en vallonsk bankir och köpman från Amsterdam. Han var en av Europas största vapenhandlare och Sveriges främste vapenleverantör till de krig som kom att göra Sverige till en stormakt. Tre dagar senare, den 22 februari, kallades De Geer till konung Gustav Adolf för en timmes samtal. De Geer kunde efter det samtalet inte nog uttrycka sin beundran för konungens begåvning.

   Konungen hade länge förgäves försökt få någon fason på den svenska vapentillverkningen. Råvaror som malm, skog och vattenkraft fanns det ju gott om. Kunnande gick att importera, men det stora problemet var kapital. Det krävdes stora mängder kapital för att modernisera de omoderna svenska järnbruken. Sverige var ett land baserat på naturahushållning. Skatterna var i natura, handeln var oftast byteshandel och det saknades rörligt kapital. Pengar var sällsynta och det saknades banker. Det var då konungen vände sig till De Geer, som gjort sig en stor förmögenhet på vapenhandel i Europa.  

Det var Willem de Besche som först gjorde De Geer uppmärksam på Sveriges ovanligt goda förutsättningar för järnbruk och vapentillverkning. De Geer fick, tillsammans med Willem de Besche, ensamrätt på all kanongjutning i riket och 1627 fick De Geer själv kontroll över landets samtliga vapenfaktorier.
De Geer hade länge försökt få svenskt medborgarskap. Anledningen var att han ville slippa den Öresundstull som danskarna krävde, men som svenskar inte behövde betala. Konungen svarade att De Geer inte kunde få medborgarskap om han inte var bosatt i Sverige.
Nu skulle det alltså ske. De Geer skulle komma att slå sig ner i Norrköping och starta gevärsfaktorier, mässingsbruk, krutbruk, varvsanläggningar, repslagerier och landets första pappersbruk. Han insåg att mässingskanonerna snart skulle komma att ersättas av järnkanoner och han införde tekniken att borra upp loppet i kanonerna.
Styckebruket i Nävekvarn, som anlagts 1623, hade sju delägare, varav Nyköpings borgmästare Joakim Danckwardt var den främste. Två andelar innehades av bröderna Gillis och Gerard de Besche. Det var nu dags att förnya arrendet och de övriga delägarna försökte manövrera ut bröderna de Besche genom att erbjuda ett förskott på arrendesumman av 25 000 daler. Bröderna de Besche, som ju grundlagt bruket, hade själva ingen möjlighet att bjuda över. Istället bad de enträget Dee Geer om hjälp. Redan samma dag som De Geer fått audiens hos konungen bjöd han 50 000 daler i förskott för arrendet så att bröderna de Besche skulle få behålla bruket. Bröderna skulle å andra sidan förbinda sig att inte sälja sina stycken (kanoner) till någon annan än Dee Geer, som går in som hälftenägare i bruket.
Den 23 februari skriver De Geer första brevet hem till Amsterdam. Han skriver att de fyra stånden vid riksmötet beviljat utskrivning av var tionde man till kriget på kontinenten, även frälsets bönder och prästernas tjänare.
För några vanliga människor i Tunaberg kommer denna utskrivning att få ödesdigra följder. Kronotorparen Michil Bertilsson i Lilla Ingolvshyttan hör till dem som blir utskrivna. Hans hustru Maridt väntar deras första barn och får, som alla soldathustrur, svårt att klara sig själv. Som väl är har hon en god granne, Erich i Stora Ingolvshyttan, som hjälper henne.
Alla historier slutar inte lyckligt, så ej heller denna. Både Michil, Maridt och Erich skall komma att möta döden. Erich och Maridt kommer att bli de enda Tunabergare som dömts till döden och avrättats, men låt oss inte berätta historien i förväg.
Den enda tröst som fanns i dessa tider var brännvinet. Att göra brännvin av säd var en nyhet som kom från Ryssland och som snabbt spred sig bland folket. Tidigare hade brännvin gjorts av destillerat, ”bränt” rödvin, som var en dyr importvara. Det användes främst som medicin, för den som hade råd, och användes också vid tillverkningen av krut. När man så lärde sig att göra brännvin av billig säd fick det konsekvenser som ännu drabbar det svenska folket.
Den första rusdrycksförordningen kom 1622 och där begränsades hembränningen. Det stadgades nämligen att den ende i socknen som fick inneha en brännvinspanna var prästen!
I år 2006 spelas den 10 och 11 juni kl 15.00, den 16 juni kl 18.30 samt den 17 och 18 juni kl 15.00 bygdespelet Soupe de Näfveqvarn – en djävulsk soppa vid Hembygdsgården i Koppartorp. Den som kommer dit får följa historien om Erich och Maridt och deras öde i 1620-talets Tunaberg, i skuggan av Gustav II Adolf, Louis De Geer och bröderna de Besche. Välkomna!
Källor:

Douhan, Bernt; Louis De Geer. Vallonerna, Lövstabruk 1996.

Dahlgren, E W, Louis De Geer. Atlantis 2002.

Furuhagen, Hans; Mercurius och Vulcanus. Jernkontoret 1997.

Wettergren, Gunnar; Levande 1600-tal. Atlantis 2003.

+++++++++++++++++++++++++++

http://runeberg.org/sbh/debesgil.html

Svenskt biografiskt handlexikon /

1. De Besche, Gillis Gilliusson

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>

 Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |     

1. De Besche, Gillis Gilliusson,

arkitekt. Född 1579 i Luykerland i Nederländerna. Den ofvan nämndes son med Helena De Besche.

De B. var från 1603 verksam vid förändringarna af Nyköpings slott. Troligen uppgjorde han också ritningarna till Vibyholms slott, hvilket byggdes soam änkesäte åt Carl IX:s gemål, Kristina. Död i Nyköping 1648.

Gift med Sara Petersdotter Dionysia.

http://worldconnect.genealogy.rootsweb.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&d...

Name: Helena de Besche

Sex: F

Birth: abt 1552 in Liege, Belgium

Marriage 1 Gillis Willemsson de Besche b: abt 1540 in Liége, Belgium

Married: 1573 in Belgium or Holland

Children

Jacob de Besche b: 1570 in Belgium

Wilhelm Gilliusson de Besche b: 3 DEC 1573 in Liége Belgium
Maria de Besche b: 1575 in Belgium
Helena de Besche b: BET 1574 AND 1578 in Liége, Belgium
Gillis Gilliusson de Besche b: 1579 in Liége Belgium
Hubert de Besche b: 1582 in Liège, Belgium
Gerard de Besche b: 1585 in Liége, Belgium