Gilius Wilhelmsson de Besche, d.ä.

Gillis de Beshe, arkitekt och köpman Liège och Antwerpen.

Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm. Var från år 1603 verksam vid förändringarna av Nyköpings slott. Troligen uppgjorde han också ritningarna till Vibyholms slott, vilket byggdes som änkesäte åt Karl IX:s gemål, Kristina.

Inflyttade i slutet av Karl IX:s regering till Sverige, där han blev byggmästare på Skeppsholmen 23 juli 1608 och vid Nyköpings slott 11 juni 1609. Tydligen är han och ej sonen Gillis den »mäster Gilius byggmästare», som 28 maj 1609 och 3 augusti 1610 kallas till konungen i Stockholm.

Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand III.

Gift med sin fränka Helena de Besche.

- Enligt Arnaud Bunel, ska det i en vapenbok om Luxembourg finnas två familjer "Besch" den ena med två korsade fiskar (two fish crossed in saltire), och den andra med en fisk (one fish inbend).

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17302&forceOrdi...
https://sv.wikipedia.org/wiki/De_Besche
https://www.riddarhuset.se/blog/att/de-besche/
https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_944

---

Utdöda:
http://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_763
https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_1253
https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_1300

---

Gillius var verksam som arkitekt och köpman först i Liège (Belgien) och sedan i Antwerpen. Därifrån begav han sig med hustrun Helena och 2 döttrar till Sverige, på grund av religionsförföljelse. Hans söner hade redan på olika tider flyttat till sverige.

Han kom först till Nyköping och erhöll 1606-07-03 öppet brev på stadens tullkvarn. Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm 1608-07-23 och byggmästare efter sonen Vilhelm på Nyköpings Slott 1609-06-11. (Ur boken "Svenska Adelns Ättartavlor sid 173-175 / Gustaf Älgenstierna).

Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand lll. Till Sverige inflyttade jämväl fem söner, i varje fall de båda äldsta före fadern. Den första tiden i Sverige kallade bröderna sig endast med fadersnamnet GILLIUSSON, men upptog sedermera släktnamnet de Besche. Ätten förgrenade sig redan under 1600-talet starkt, då alla fem bröderna efterlämnade söner.

Gillius fru Helena kom också från släkten De Besche.

---

Gillis de Besche dä Han var arkitekt och därjämte även köpman.

Först i Liege och sedan i Antwerpen.

Därifrån han med hustru och två döttrar begav sig till Sverige, dit hans söner redan förut på olika tider inflyttat.

Begav sig först till Nyköping och erhöll 1606 den 3/7 öppet brev på stadens tullkvarn, byggmästare efter sonen Wilhelm på Nyköpings slott 1609 den 11/6.

Född ????-??-??

Död Levde ännu 1610 den 3/8.

Gift Helena de Besche, nr 9509.

Var hans fränka som han gifte sig med.

Barn Födda Ort Döda Anm.

Vilhelm de Besche 1573 Bruksägare.

Gillis de Besche 1579 1648

Huberg de Besche 1582 1658 Bruksägare

Gerhard de Besche 1585 1656 Bruksägare

+++++++++++++++++++++++++++

TVEKSAM?

Källa:

http://web.telia.com/~u88703495/anfarfar.htm

fmfmfmmffmmf

5478 Gillis (Gilius) de Besche d.ä.,

född omkring 1540 i Liège, Belgien,

död efter 1610.

Arkitekt och Köpman.

Han var överstearkitekt och derjämte en förnämlig handelsman,

först i Lüttich och Liège, sedan i Antwerpen.

Han flydde från sistnämnda stad p.g.a. religionsförföljelse av protestanter med sin hustru och två döttrar till Sverige och inkom hit i slutet av Karl IX regering.

Tidigast nämnd som Byggmästare på Skeppsholmen i Stockholm 23/7 1608.

Senare flyttade han till Nyköping där han nämns som Byggmästare vid Nyköpings slott 11/6 1609.

Han nämns som "mäster Gillus byggmästare" och kallas av konungen Karl IX till Stockholm 28/5 1609 och 3/8 1610.

Enligt traditionen skall han tillhört en gammal nederländsk adelssläkt som genom sonen Hubert upphöjdes i rikstyskt adelsstånd av tysk-romerska kejsaren Ferdinand III vid 1600-talets mitt.

Gillis de Besche d.ä. hade fem söner vilka hade invandrat till Sverige från 1590-talet och framåt, varav åtminstone två av dem före fadern.

Dessa söner var,

       Willem, 

Gillis d.y.,
Hubert,
Gerhard och
Jakob
som alla verkade antingen som arkitekter och/eller Byggmästare

förutom Jakob som var Bryggare och vars ofrälse gren utslocknade under 1700-talet.

Willems son, Carl adlades för faderns förtjänster 29/8 1664 men slöt själv sin ätt.

Gillis d.y. hade två söner Peter och Wilhelm. Den förstnämnda tvingades fly till Norge efter en konkurs där han grundade en ännu fortlevade norsk gren av ätten de Besche.

Wilhelms ena son naturaliserades som svensk adelsman 24/7 1692 men slöt själv sin ätt. Från Gillis de Besches d.ä. tredje son Hubert härstammar den genom hans son Gillis den yngsta 24/11 1692 naturaliserdade gren som efter att ha varit representerad både på Sveriges och Finlands riddarhus 28/10 1921 utslocknade.

Gillis ansågs vara en av sin tids rikaste bruksägare.

Från Gillis de Besches d.ä. fjärde son Gerhad härstammar den 9/11 1678 naturaliserades svenska ätten de Besche ännu fortlevande adliga ätt som introducerades 1680 under nummer 944. [SBL, NFB, SBHL, OW]

Gift omkring 1571 med

fmfmfmmffmmm

5479 Helena de Besche,

född omkring 1550.

Hon tillhörde sannolikt samma släkt som sin make, vars inbördes släktförhållanden äro oklara.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.ekdahl.org/karldenstore/3103.htm

Vilhelm de Besche (1510-1567)

Gillis Vilhelmsson de Besche (Between 1540-1610)

Family Links

Spouses:

1. Helena Besche

Children:

Villem de Besche

Helena de Besche+ Via denna blå pilen kan du klicka dig framåt bland generationerna till Gillis de Besche+ Via denna gröna pilen kan du klicka dig framåt bland generationerna till Selma Lagerlöf

Anm: Paret hade sju barn

Arkitekten och byggmästaren Gillis Vilhelmsson de Besche

Born: Between 1540 and 1556, Liége, Belgien

Marriage (1): Helena Besche

Died:After 1610, Nyköping, Södermanland

Stamfadern Gillius De Besche inflyttade omkring år 1600 till Sverige, dit hans fyra söner redan förut begifvit sig, för att undgå den religionsförföljelse, för hvilken protestanterna voro blottställda. Arkitekt och Köpman. Han var överstearkitekt och derjämte en förnämlig handelsman, först i Lüttich och Liège, sedan i Antwerpen. Inkom hit i slutet av Karl IX regering. Han slog sig ner i Stockholm och blev byggmästare på Skeppsholmen den 23 juli år 1608 och vid Nyköpings slott den 11 juni år 1609.

Från Gillis de Besches d.ä. fjärde son Gerhad härstammar den år 1678 naturaliserade svenska ätten de Besche ännu fortlevande adliga ätt som introducerades 1680 under nummer 944.

Källor:

[Svensk biografiskt lexikon (fortskridande)

Nordisk familjebok, 2 uppl (Stockholm 1904-1926)

Svenskt biografiskt handlexikon (Stockholm 1906)

Oscar Wasastjerna, "Ättar-taflor öfver den på Finlands Riddarhus introducerade adeln" (Borgå 1880)]

Anbytarforum

Adelsvapen.com

Gillis married Helena Besche in 1573 in Belgien. (Helena Besche was born in 1552 in Liége, Belgien.)

Copyright Lars Ekdahl © 2004-2008

+++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.bjors.se/slaktforskning/0004/4038.htm

de Besche (Willemsson), Gillis/Gillius

1540?-

Arkitekt, byggmästare, köpman. Född omkring 1540 i Liége, Belgien.

Gillis/Gillius de Besche (Willemsson).

Född omkring 1540 i Liége, Belgien. Arkitekt, byggmästare, köpman.

f Vilhelm de Besche. Född omkring 1510 i Liége, Belgien. Död 1567-10-08 i Liége, Belgien. Arkitekt hos kurfursten av Köln och furstbiskopen av Liége.

ff Henrik de Besche. Född omkring 1488 i Liége, Belgien.

fff Henrik de Besche. Född omkring 1448 i Liége, Belgien.

ffm Maria de Montage.

fm Johanna de Roxelle.

Biografi

Var verksam som arkitekt och köpman först i Liége, Belgien, och sedan i Antwerpen. Därifrån begav han sig med hustru och två döttrar till Sverige, dit hans söner redan förut på olika tider inflyttat. Han kom först till Nyköping och erhöll 1606-07-03 öppet brev på stadens tullkvarn. Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm 1608-07-23 och byggmästare efter sonen Vilhelm på Nyköpings Slott 1609-06-11. (Ur boken "Svenska Adelns Ättartavlor sid 173-175 / Gustaf Älgenstierna).

Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand lll. Till Sverige inflyttade jämväl fem söner, i varje fall de båda äldsta före fadern. Den första tiden i Sverige kallade bröderna sig endast med fadersnamnet GILLIUSSON, men upptogo sedermera släktnamnet de Besche. Ätten förgrenade sig redan under 1600-talet starkt, då alla fem bröderna efterlämnade söner.

Gillis de Besche var gift med en fränka (kvinnlig släkting).

Gift: Helena de Besche.

Barn:

Wilhelm (Wellam) de Besche (Giliusson). Bruksägare i Finspång. Född 1573-12-03 i Liége, Belgien. Död 1629-02-10 i Finspång (E).

Helena de Besche. Född mellan 1574 och 1578 i Liége, Belgien.

Gillis (Gillius) de Besche. Byggmästare i Nyköping. Född 1579 i Liége, Belgien. Död 1648-08-24 i Nyköping.

Hubert de Besche. Byggmästare (Gripsholm m m), senare Bruksägare. Född 1582 i Liége, Belgien. Död 1658 i Tuna (D).

Gerard de Besche. Bruksägare i Forsmark (C). Född 1585-03-.. i Liége, Belgien. Död 1656-06-18 i Forsmark (C).

Jacob de Besche. Död 1640.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/1596.html

bo johansson Postat onsdagen 12 juli 2006 - 08:05

Tjaba

Om vi börjar med Gillis DeB den äldre f.? Död 1610 i Nyköping gift med Helena DeB ( en släkting ).

Dessa tu fick barn födda i Liege dåvarande Spanska Nederländerna idag Belgien

Jacob f.1570 död 1640 i Nyköping gift med Maria Mapa och fick 9 barn

Villhelm/Vellam f.15731203 död 16290210 i Finspång, Risinge socken gift med Elisabeth Roqette de fick 6 barn sedan dog Elisabeth ca 1623 och han gifte om sig med Marguiette De Vaux

Maria f.1575 död 1650 i Nyköping gift med Jean Moyael (1 barn)och sedan Jean/Johan De Flon (3 barn)

Gillis f.1579 död 16480824 i Nyköping gift med Sara Petersdotter Dionysia de fick 4 barn.

Hübert f.1582 ( Din fråga och en anfader till mig ) och död 1658 i Nävekvarn, Tunaberg begravd i Tuna kyrka. gift med Maria Roqette ( som var syster med ovan Elisabet ) dessa fick 5 barn vilket en av dessa hette Gillis född 1624 i Gullsmedshyttan ( mitt tidigare svar ) och som fick din Isac född 16630226 i Tunaberg och död 17190410 i Tunaberg.

Rörigt va´. Jag skall försöka maila en an-tavla med vad jag har. Just nu är semester och målning av hus heltidssysselsättning. Dessa envisa och idiotiska datorer och jag kommer inte alltid överens, så du får vänta några dagar/vecka. Du får gärna påminna mig om du tycker att det dröjer länge.

från bosse i Va´stena vars farmor var född Löfstedt ( dock inte dina utan mina var födda i Korsberga Västergötland )

P.S. titta gärna i Svenskt Biografiskt Lexikon och adelskalendern där har jag hittat det mesta om DeBescherna ( finns på biblioteken ) D.S.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://medlem.spray.se/olofzachrisson/Html/p4c90bc90.html

13024 Gillis Gillisson De BESCHE

Byggmästare.

Far: 26048 Villelm De BESCHE (- 1567)

Född: Belgium, Liège

Död: 1656 Sweden, (D), Nyköping

Familj med 13025 Helena De BESCHE

Vigsel:

Barn:

Welam Gilliusson De BESCHE (1573 - 1629)

6754 Gillis De BESCHE (1579 - 1648)

6512 Hubert Gillisson De BESCHE (1582 - 1664)

Gerhard De BESCHE (1585 - 1656)

<< Startsida

Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Olof Zachrisson

++++++++++++++++++++++

http://www.ekdahl.org/karldenstore/3103.htm

fader:

Vilhelm de Besche

(1510-1567)

Gillis Vilhelmsson de Besche

(Between 1540-1610)

Family Links

Spouses:

1. Helena Besche

/Children:

Villem de Besche

Helena de Besche+ Via denna blå pilen kan du klicka dig framåt bland generationerna till bl.a.

Åsa Lager

Gillis de Besche+ Via denna gröna pilen kan du klicka dig framåt bland generationerna till

Selma Lagerlöf

Anm: Paret hade sju barn

Arkitekten och byggmästaren Gillis Vilhelmsson de Besche

Born: Between 1540 and 1556, Liége, Belgien

Marriage (1): Helena Besche

Died:After 1610, Nyköping, Södermanland

Stamfadern Gillius De Besche inflyttade omkring år 1600 till Sverige, dit hans fyra söner redan förut begifvit sig, för att undgå den religionsförföljelse, för hvilken protestanterna voro blottställda. Arkitekt och Köpman. Han var överstearkitekt och derjämte en förnämlig handelsman, först i Lüttich och Liège, sedan i Antwerpen. Inkom hit i slutet av Karl IX regering. Han slog sig ner i Stockholm och blev byggmästare på Skeppsholmen den 23 juli år 1608 och vid Nyköpings slott den 11 juni år 1609.

Från Gillis de Besches d.ä. fjärde son Gerhad härstammar den år 1678 naturaliserade svenska ätten de Besche ännu fortlevande adliga ätt som introducerades 1680 under nummer 944.

Källor:

[Svensk biografiskt lexikon (fortskridande)

Nordisk familjebok, 2 uppl (Stockholm 1904-1926)

Svenskt biografiskt handlexikon (Stockholm 1906)

Oscar Wasastjerna, "Ättar-taflor öfver den på Finlands Riddarhus introducerade adeln" (Borgå 1880)]

Anbytarforum

Adelsvapen.com

Gillis married Helena Besche in 1573 in Belgien. (Helena Besche was born in 1552 in Liége, Belgien.)

Copyright Lars Ekdahl © 2004-2008

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.genealog.org/getperson.php?personID=6074&tree=3

Gillis De Besche

 - 1610

++++++++++++++++

http://worldconnect.genealogy.rootsweb.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&d...

KOLLA ÅRTALEN OM DETTA STÄMMER:

Name: Gillis Willemsson de Besche

Sex: M

Birth: abt 1540 in Liége, Belgium

Death: 1656 in Nyköping, Sweden

Occupation: Arkitekt, byggmästare, köpman

Father: Vilhelm de Besche b: abt 1510 in Liége, Belgium

Marriage 1 Helena de Besche b: abt 1552 in Liege, Belgium

Married: 1573 in Belgium or Holland

Children

Jacob de Besche b: 1570 in Belgium

Wilhelm Gilliusson de Besche b: 3 DEC 1573 in Liége Belgium
Maria de Besche b: 1575 in Belgium
Helena de Besche b: BET 1574 AND 1578 in Liége, Belgium
Gillis Gilliusson de Besche b: 1579 in Liége Belgium
Hubert de Besche b: 1582 in Liège, Belgium
Gerard de Besche b: 1585 in Liége, Belgium
+++++++++++++++++++++++++++++++++++

OBSERVERA att födelseår och år för giftermål varierar i uppgifter.

Båda källorna löper dock vidare till samma personer (Hubert mfl)

där upppgifterna överensstämmer!! KOLLA MER!!

http://web.telia.com/~u13607243/landeen/0001/16340.htm

Ansedel Gilius de Besche

1556-

ff

Hindrich de Besche.

fm

Johanna NN.

f

Vilhelm de Besche. Död 8 oktober 1567 i Liége, Belgien. Arkitekt.

Gilius de Besche.

Född 1556 i Amsterdam.

Byggmästare, Arkitekt.

Gift 1610. Heléna de Besche. Född 1558 i Amsterdam.

Barn:

Maria de Besche. Död i Norrköping.

Begravd 23 december 1650.

Uppgift förekommer att Maria begravdes i Norrköping 23/12 1650, denna uppgift osäker. Belagd som dpv i Norrköping 1644 10/8.

Jacob de Besche. Död 1640.

Willem de Besche. Född 3 december 1573 i Liége, Belgien.

Död 10 februari 1629.

Gillis de Besche (Gilliusson). Född 1579 i Liége, Belgien.

Död 1648 i Nyköping .

Var från 1603 verksam vid förändringarna av Nyköpings slott. Troligen uppgjorde han också rikningarna till Vibyholms slott, vilket byggdes som änkesäte åt Carl IX:s gemål Kristina. (Sv.Biogr. lexikon.)

Hubert de Besche. Slottsbyggm. o Brukspatron.

Född 1582.

Död 1658.

Inkallades till Sverige av Carl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott. 1613-19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm vilket förstördes av eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarkonsten och anlade järn. och mässingsverk.

Gerhard de Besche. Brukspatron.

Född .. mars 1585 i Liége, Belgien.

Död 18 juni 1656 i Forsmarks bruk, Forsmark (Uppl).

Levde Forsmarks bruk. Hade av fadern inhämtat sin skicklighet i byggnadskonsten, inkallades jämte sina bröder Welam och Hubert av Carl IX till Sverige och erhäll 1613 Gustaf Adolfs uppdrag att uppföra de nedbrunna tornspetsarna till Uppsala domkyrka, varefter han fick konungens fullmakt som kunglig arkitekt. Någon tid därefter uppbyggde Gerhard och Welam för kronans räkning Forsmarks och Barkinge järnbruk i Roslagen, vilka Gerhard fick förpakta och slutligen inlösa 1654. Han omtalas som särdeles välgörande och övergick från reformerta till lutherska kyrkobekännelsen kort före sin död d. 18 juni 1656. (Sv Biogr. lexikon).

Levnadsbeskrivning Gilius de Besche:

Född 1556 i Amsterdam.

Byggmästare, Arkitekt.

++++++++++++++++++

http://runeberg.org/sbh/debesgil.html

Svenskt biografiskt handlexikon /

De Besche

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>

 Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |     

De Besche,

en adlig släkt af nederländskt ursprung. Stamfadern Gillius De Besche inflyttade omkring år 1600 till Sverige, dit hans fyra söner redan förut begifvit sig, för att undgå den religionsförföljelse, för hvilken protestanterna voro blottställda.

1. De Besche, Gillis Gilliusson

2. De Besche, Hubert

3. De Besche, Gerhard

4. De Besche, Gillis

The above contents can be inspected in scanned images: I:223

---

Yrke: Arkitekt, byggmästare, köpman.

Stamfadern Gillius De Besche inflyttade omkring år 1600 till Sverige, dit hans fyra söner redan förut begifvit sig, för att undgå den religionsförföljelse, för hvilken protestanterna voro blottställda.

Var från 1603 verksam vid förändringarna av Nyköpings slott. Troligen uppgjorde han också rikningarna till Vibyholms slott, vilket byggdes som änkesäte åt Carl IX:s gemål Kristina. (Sv.Biogr. lexikon.)

Var verksam som arkitekt och köpman först i Liége, Belgien, och sedan i Antwerpen. Därifrån begav han sig med hustru och två döttrar till Sverige, dit hans söner redan förut på olika tider inflyttat. Han kom först till Nyköping och erhöll 1606-07-03 öppet brev på stadens tullkvarn. Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm 1608-07-23 och byggmästare efter sonen Vilhelm på Nyköpings Slott 1609-06-11. (Ur boken "Svenska Adelns Ättartavlor sid 173-175 / Gustaf Älgenstierna).

Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand lll. Till Sverige inflyttade jämväl fem söner, i varje fall de båda äldsta före fadern. Den första tiden i Sverige kallade bröderna sig endast med fadersnamnet GILLIUSSON, men upptogo sedermera släktnamnet de Besche. Ätten förgrenade sig redan under 1600-talet starkt, då alla fem bröderna efterlämnade söner.

Gillis de Besche var gift med en fränka (kvinnlig släkting).

---

http://www.familysearch.org/Eng/search/frameset_search.asp?PAGE=anc...

Gillis De Besche

 Male   

Event(s):

Birth:  About 1545   Lutlick, , , Sweden 

Christening:
Death:
Burial:
Marriages: Spouse: Helena De Besche

+++++++++++++++++++

http://worldconnect.genealogy.rootsweb.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&d...

Name: Gillis Willemsson de Besche

Sex: M

Birth: abt 1540 in Liége, Belgium

Death: 1656 in Nyköping, Sweden (akn väl inte stämma. Har även uppgiften 1610. Kolla upp!!)

Occupation: Arkitekt, byggmästare, köpman

Father: Vilhelm de Besche b: abt 1510 in Liége, Belgium

Marriage 1 Helena de Besche b: abt 1552 in Liege, Belgium

Married: 1573 in Belgium or Holland

Children

Jacob de Besche b: 1570 in Belgium

Wilhelm Gilliusson de Besche b: 3 DEC 1573 in Liége Belgium Död 1629 -- Finspång ‎(E)
Maria de Besche b: 1575 in Belgium (???Död 1646 -- Norrköpings Sankt Olai ‎(E))
Helena de Besche b: BET 1574 AND 1578 in Liége, Belgium
Gillis Gilliusson de Besche b: 1579 in Liége Belgium död 24 aug 1648 i D Nyköping
Hubert de Besche b: 1582 in Liège, Belgium död Död 1658 -- Tuna ‎(D)
Gerard de Besche b: 1585 in Liége, Belgium Död 18 Juni 1656 -- Forsmark ‎(C)
+++++++++++++++++++++++

KOLLA om sonen Wilhelm ovan är samme man som wellam de besche

dvs om det är rätt födelseår (så jag inte rör ihop vilken gillis det var som nämns);

se text nedan:

http://www.finspong.se/1900/ind_hand/Agarlangd%20och%20prodrikt..htm

Ägarlängd och produktionsinriktning

Text och bild från Finspångsboken

Hur länge konsten att tillverka järn varit känd i vår byggd vet ingen. Lämningar efter en tidig järnframställning finns bl. a Flasbjörke, Erstorp, Hemmingstorp och Lotorps by i form av namn och hyttruiner.

I mitten av 1500- talet anlades ett kronans järnbruk vid Finspångsån, eftersom den var tillräckligt vattenrik och hade lämplig forssträcka. Bruket fick ett bra geografiskt läge genom närheten till bergslagerna i Hällesta och Vånga samt hamnen i Norrköping.

Förutom stångjärn tillverkades kanoner (stycken) och kulor (lod). Det var Willem van Wijk, som under 1500- talet väckte liv i den tynande tillverkningen på uppdrag av brukets ägare Johan den III. Någon riktig fart på bruket blev det emellertid inte under 1500- talet.

För att stimulera bergsbruket och järnhanteringen i landet tillkallades experter, främst tyskar och valloner. Bland de första vallonerna som invandrade var två bröder De Besche från Liége. Den älsta av bröderna, Willem, invandrade som 22-åring redan 1595 på anmodan av hertig Karl. Han fick ganska snart uppdraget att vara tillsynsman för kronans järnbruk i Södermanland.

I början av 1600- talet invandrade även Willem De Besche´s far Gillis d ä tillsammans med tre söner, alla skickliga män inom bergsbruk, järnhantering och byggenskap. Under en affärsresa till Holland 1615 sammanträffade Willem De Besche med sin landsman Louise De Geer, som även han var född i Liége. De Besche informerade De Geer om de gynnsamma betingelserna för järnframställning i Sverige.

Med Louis De Geer som borgensman kunde Willem De Besche arrendera Finspångs järnbruk under en sexårsperiod från 1618. Produktionsinriktningen var den samma som tidigare.

Då den yrkeskunniga arbetskraften i Sverige inte räckte till för det expanderande bergsbruket och järnhanteringens behov värvade De Geer valloner i sitt hemland för arbete i Finspång. I Finspång byggdes en ny masugn försedd med två pipor för gjutning av stycken (kanoner) direkt från masugnen och en ny smältugn för stångsmide anlades. Vallonerna var skickliga yrkesmän, tekniskt kunniga och med en utmärkt arbetsorganisation. Nu blev det fart på bruket.

När kontraktet förlängdes år 1625 efter den första sexårsperioden var Louis De Geer och Willem De Besche kompanjoner. Ett samtal mellan herrarna Willem De Besche och Louis De Geer i Amsterdam år 1615 ledde till ett livslångt samarbete. När Willem De Besche avled år 1629 hade de tillsammans haft ansvar för Finspångsgodset under elva år. Upprustningen av bruket var då i stort genomförd. Vid Willem De Besche´s bortgång arbetade 56 valloner där.

För att finansiera fortsatt svenskt deltagande i 30- åriga kriget tillgrep regeringen åtgärden att sälja kronohemman och räntor av skattehemman. Det var naturligt att Louis De Geer, som blivit svensk adelsman 1641 och dessutom var landets störste finansman, inbjöds att deltaga i dessa köp. De Geer utnyttjade möjligheten till köp av äganderätten. Louis De Geer gjorde ytterligare köp inom Finspångs län under åren 1643, 1646 och 1647 och med de hemman där han endast disponerade räntan (d v s skatten till kronan) kontrollerade han så gott som hela Finspånga län.

Ätten De Geer var ägare till Finspång i exakt 200 år från 1641 till 1841, då namnet försvann från ägarlängden. En ätt eller släkt som under så lång tid bedriver verksamhet på samma ort lämnar förvisso spår efter sig.

---

Gillis de Beshe (son av Vilhelm de Besche). Arkitekt och köpman Liège och Antwerpen. Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm. Var från år 1603 verksam vid förändringarna av Nyköpings slott. Troligen uppgjorde han också ritningarna till Vibyholms slott, vilket byggdes som änkesäte åt Karl IX:s gemål, Kristina. Inflyttade i slutet av Karl IX:s regering till Sverige, där han blev byggmästare på Skeppsholmen 23 juli 1608 och vid Nyköpings slott 11 juni 1609. Tydligen är han och ej sonen Gillis den »mäster Gilius byggmästare», som 28 maj 1609 och 3 augusti 1610 kallas till konungen i Stockholm. Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand III. Gift med sin fränka Helena de Besche. (Enligt Arnaud Bunel, ska det i en vapenbok om Luxembourg finnas två familjer "Besch" den ena med två korsade fiskar (two fish crossed in saltire), och den andra med en fisk (one fish inbend).)

---

Gillius De Besche flyttet til Sverige omkring år 1600, hvor hans fire sønner allerede var.

---

Gillis de Beshe (son av Vilhelm de Besche). Arkitekt och köpman Liège och Antwerpen. Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm. Var från år 1603 verksam vid förändringarna av Nyköpings slott. Troligen uppgjorde han också ritningarna till Vibyholms slott, vilket byggdes som änkesäte åt Karl IX:s gemål, Kristina. Inflyttade i slutet av Karl IX:s regering till Sverige, där han blev byggmästare på Skeppsholmen 23 juli 1608 och vid Nyköpings slott 11 juni 1609. Tydligen är han och ej sonen Gillis den »mäster Gilius byggmästare», som 28 maj 1609 och 3 augusti 1610 kallas till konungen i Stockholm. Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand III. Gift med sin fränka Helena de Besche. (Enligt Arnaud Bunel, ska det i en vapenbok om Luxembourg finnas två familjer "Besch" den ena med två korsade fiskar (two fish crossed in saltire), och den andra med en fisk (one fish inbend).)

Barn:

Jacob de Besche. född 1570, död 1640. Bryggare. Gift med Maria Mappa.
Vilhelm de Besche, född 1573. Se Tab. 5.
Gillis de Besche, född 1579. Se Tab. 2.
Hubert de Besche, född 1582. Se Tab. 3.
Gerard de Besche, född 1585. Se Tab. 4.
Maria de Besche, död 1646, gift 1:o1593 i Luttich med Jean Constans de Flon (se Adlercrona nr 868). Gift 2:o i Luttich med Jean Moijal
Helena de Besche gift med handelsmannen i Stockholm Jan Radus
Dordi, född troligen 1592/93 i Belgien, † 1697 (uppgiven ålder 104 år), bg 30/5 i Lindesberg sn, gift 1:o m. kaplanen i Linde Laurentius Olai Girstadius, f. i Järsta i Säbrå sn, † 1630 i Linde sn, gift 2:o 1632 efter 23/9 men före 23/i2 m. Christopher Geijer, stamfader för adl. ätten af Geijerstam, nr 2010, † 1657.

-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-

http://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_763

Gillius var verksam som arkitekt och köpman först i Liège (Belgien) och sedan i Antwerpen. Därifrån begav han sig med hustrun Helena och 2 döttrar till Sverige, på grund av religionsförföljelse. Hans söner hade redan på olika tider flyttat till sverige.

Han kom först till Nyköping och erhöll 1606-07-03 öppet brev på stadens tullkvarn. Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm 1608-07-23 och byggmästare efter sonen Vilhelm på Nyköpings Slott 1609-06-11. (Ur boken "Svenska Adelns Ättartavlor sid 173-175 / Gustaf Älgenstierna).

Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand lll. Till Sverige inflyttade jämväl fem söner, i varje fall de båda äldsta före fadern. Den första tiden i Sverige kallade bröderna sig endast med fadersnamnet GILLIUSSON, men upptog sedermera släktnamnet de Besche. Ätten förgrenade sig redan under 1600-talet starkt, då alla fem bröderna efterlämnade söner.

Gillius fru Helena kom också från släkten De Besche.

Gillis de Besche dä Han var arkitekt och därjämte även köpman.

Först i Liege och sedan i Antwerpen.

Därifrån han med hustru och två döttrar begav sig till Sverige, dit hans söner redan förut på olika tider inflyttat.

Begav sig först till Nyköping och erhöll 1606 den 3/7 öppet brev på stadens tullkvarn, byggmästare efter sonen Wilhelm på Nyköpings slott 1609 den 11/6.

Född ????-??-??

Död Levde ännu 1610 den 3/8.

Gift Helena de Besche, nr 9509.

Var hans fränka som han gifte sig med.

Barn Födda Ort Döda Anm.

Vilhelm de Besche 1573 Bruksägare.

Gillis de Besche 1579 1648

Huberg de Besche 1582 1658 Bruksägare

Gerhard de Besche 1585 1656 Bruksägare

+++++++++++++++++++++++++++

TVEKSAM?

Källa:

http://web.telia.com/~u88703495/anfarfar.htm

fmfmfmmffmmf

5478 Gillis (Gilius) de Besche d.ä.,

född omkring 1540 i Liège, Belgien,

död efter 1610.

Arkitekt och Köpman.

Han var överstearkitekt och derjämte en förnämlig handelsman,

först i Lüttich och Liège, sedan i Antwerpen.

Han flydde från sistnämnda stad p.g.a. religionsförföljelse av protestanter med sin hustru och två döttrar till Sverige och inkom hit i slutet av Karl IX regering.

Tidigast nämnd som Byggmästare på Skeppsholmen i Stockholm 23/7 1608.

Senare flyttade han till Nyköping där han nämns som Byggmästare vid Nyköpings slott 11/6 1609.

Han nämns som "mäster Gillus byggmästare" och kallas av konungen Karl IX till Stockholm 28/5 1609 och 3/8 1610.

Enligt traditionen skall han tillhört en gammal nederländsk adelssläkt som genom sonen Hubert upphöjdes i rikstyskt adelsstånd av tysk-romerska kejsaren Ferdinand III vid 1600-talets mitt.

Gillis de Besche d.ä. hade fem söner vilka hade invandrat till Sverige från 1590-talet och framåt, varav åtminstone två av dem före fadern.

Dessa söner var,

Willem,
Gillis d.y.,
Hubert,
Gerhard och
Jakob
som alla verkade antingen som arkitekter och/eller Byggmästare

förutom Jakob som var Bryggare och vars ofrälse gren utslocknade under 1700-talet.

Willems son, Carl adlades för faderns förtjänster 29/8 1664 men slöt själv sin ätt.

Gillis d.y. hade två söner Peter och Wilhelm. Den förstnämnda tvingades fly till Norge efter en konkurs där han grundade en ännu fortlevade norsk gren av ätten de Besche.

Wilhelms ena son naturaliserades som svensk adelsman 24/7 1692 men slöt själv sin ätt. Från Gillis de Besches d.ä. tredje son Hubert härstammar den genom hans son Gillis den yngsta 24/11 1692 naturaliserdade gren som efter att ha varit representerad både på Sveriges och Finlands riddarhus 28/10 1921 utslocknade.

Gillis ansågs vara en av sin tids rikaste bruksägare.

Från Gillis de Besches d.ä. fjärde son Gerhad härstammar den 9/11 1678 naturaliserades svenska ätten de Besche ännu fortlevande adliga ätt som introducerades 1680 under nummer 944. [SBL, NFB, SBHL, OW]

Gift omkring 1571 med

fmfmfmmffmmm

5479 Helena de Besche,

född omkring 1550.

Hon tillhörde sannolikt samma släkt som sin make, vars inbördes släktförhållanden äro oklara.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.ekdahl.org/karldenstore/3103.htm

Vilhelm de Besche (1510-1567)

Gillis Vilhelmsson de Besche (Between 1540-1610)

Family Links

Spouses:

1. Helena Besche

Children:

Villem de Besche

Helena de Besche+ Via denna blå pilen kan du klicka dig framåt bland generationerna till Gillis de Besche+ Via denna gröna pilen kan du klicka dig framåt bland generationerna till Selma Lagerlöf

Anm: Paret hade sju barn

Arkitekten och byggmästaren Gillis Vilhelmsson de Besche

Born: Between 1540 and 1556, Liége, Belgien

Marriage (1): Helena Besche

Died:After 1610, Nyköping, Södermanland

Stamfadern Gillius De Besche inflyttade omkring år 1600 till Sverige, dit hans fyra söner redan förut begifvit sig, för att undgå den religionsförföljelse, för hvilken protestanterna voro blottställda. Arkitekt och Köpman. Han var överstearkitekt och derjämte en förnämlig handelsman, först i Lüttich och Liège, sedan i Antwerpen. Inkom hit i slutet av Karl IX regering. Han slog sig ner i Stockholm och blev byggmästare på Skeppsholmen den 23 juli år 1608 och vid Nyköpings slott den 11 juni år 1609.

Från Gillis de Besches d.ä. fjärde son Gerhad härstammar den år 1678 naturaliserade svenska ätten de Besche ännu fortlevande adliga ätt som introducerades 1680 under nummer 944.

Källor:

[Svensk biografiskt lexikon (fortskridande)

Nordisk familjebok, 2 uppl (Stockholm 1904-1926)

Svenskt biografiskt handlexikon (Stockholm 1906)

Oscar Wasastjerna, "Ättar-taflor öfver den på Finlands Riddarhus introducerade adeln" (Borgå 1880)]

Anbytarforum

Adelsvapen.com

Gillis married Helena Besche in 1573 in Belgien. (Helena Besche was born in 1552 in Liége, Belgien.)

Copyright Lars Ekdahl © 2004-2008

+++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.bjors.se/slaktforskning/0004/4038.htm

de Besche (Willemsson), Gillis/Gillius

1540?-

Arkitekt, byggmästare, köpman. Född omkring 1540 i Liége, Belgien.

Gillis/Gillius de Besche (Willemsson).

Född omkring 1540 i Liége, Belgien. Arkitekt, byggmästare, köpman.

f Vilhelm de Besche. Född omkring 1510 i Liége, Belgien. Död 1567-10-08 i Liége, Belgien. Arkitekt hos kurfursten av Köln och furstbiskopen av Liége.

ff Henrik de Besche. Född omkring 1488 i Liége, Belgien.

fff Henrik de Besche. Född omkring 1448 i Liége, Belgien.

ffm Maria de Montage.

fm Johanna de Roxelle.

Biografi

Var verksam som arkitekt och köpman först i Liége, Belgien, och sedan i Antwerpen. Därifrån begav han sig med hustru och två döttrar till Sverige, dit hans söner redan förut på olika tider inflyttat. Han kom först till Nyköping och erhöll 1606-07-03 öppet brev på stadens tullkvarn. Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm 1608-07-23 och byggmästare efter sonen Vilhelm på Nyköpings Slott 1609-06-11. (Ur boken "Svenska Adelns Ättartavlor sid 173-175 / Gustaf Älgenstierna).

Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand lll. Till Sverige inflyttade jämväl fem söner, i varje fall de båda äldsta före fadern. Den första tiden i Sverige kallade bröderna sig endast med fadersnamnet GILLIUSSON, men upptogo sedermera släktnamnet de Besche. Ätten förgrenade sig redan under 1600-talet starkt, då alla fem bröderna efterlämnade söner.

Gillis de Besche var gift med en fränka (kvinnlig släkting).

Gift: Helena de Besche.

Barn:

Wilhelm (Wellam) de Besche (Giliusson). Bruksägare i Finspång. Född 1573-12-03 i Liége, Belgien. Död 1629-02-10 i Finspång (E).

Helena de Besche. Född mellan 1574 och 1578 i Liége, Belgien.

Gillis (Gillius) de Besche. Byggmästare i Nyköping. Född 1579 i Liége, Belgien. Död 1648-08-24 i Nyköping.

Hubert de Besche. Byggmästare (Gripsholm m m), senare Bruksägare. Född 1582 i Liége, Belgien. Död 1658 i Tuna (D).

Gerard de Besche. Bruksägare i Forsmark (C). Född 1585-03-.. i Liége, Belgien. Död 1656-06-18 i Forsmark (C).

Jacob de Besche. Död 1640.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/1596.html

bo johansson Postat onsdagen 12 juli 2006 - 08:05

Tjaba

Om vi börjar med Gillis DeB den äldre f.? Död 1610 i Nyköping gift med Helena DeB ( en släkting ).

Dessa tu fick barn födda i Liege dåvarande Spanska Nederländerna idag Belgien

Jacob f.1570 död 1640 i Nyköping gift med Maria Mapa och fick 9 barn

Villhelm/Vellam f.15731203 död 16290210 i Finspång, Risinge socken gift med Elisabeth Roqette de fick 6 barn sedan dog Elisabeth ca 1623 och han gifte om sig med Marguiette De Vaux

Maria f.1575 död 1650 i Nyköping gift med Jean Moyael (1 barn)och sedan Jean/Johan De Flon (3 barn)

Gillis f.1579 död 16480824 i Nyköping gift med Sara Petersdotter Dionysia de fick 4 barn.

Hübert f.1582 ( Din fråga och en anfader till mig ) och död 1658 i Nävekvarn, Tunaberg begravd i Tuna kyrka. gift med Maria Roqette ( som var syster med ovan Elisabet ) dessa fick 5 barn vilket en av dessa hette Gillis född 1624 i Gullsmedshyttan ( mitt tidigare svar ) och som fick din Isac född 16630226 i Tunaberg och död 17190410 i Tunaberg.

Rörigt va´. Jag skall försöka maila en an-tavla med vad jag har. Just nu är semester och målning av hus heltidssysselsättning. Dessa envisa och idiotiska datorer och jag kommer inte alltid överens, så du får vänta några dagar/vecka. Du får gärna påminna mig om du tycker att det dröjer länge.

från bosse i Va´stena vars farmor var född Löfstedt ( dock inte dina utan mina var födda i Korsberga Västergötland )

P.S. titta gärna i Svenskt Biografiskt Lexikon och adelskalendern där har jag hittat det mesta om DeBescherna ( finns på biblioteken ) D.S.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://medlem.spray.se/olofzachrisson/Html/p4c90bc90.html

13024 Gillis Gillisson De BESCHE

Byggmästare.

Far: 26048 Villelm De BESCHE (- 1567)

Född: Belgium, Liège

Död: 1656 Sweden, (D), Nyköping

Familj med 13025 Helena De BESCHE

Vigsel:

Barn:

Welam Gilliusson De BESCHE (1573 - 1629)

6754 Gillis De BESCHE (1579 - 1648)

6512 Hubert Gillisson De BESCHE (1582 - 1664)

Gerhard De BESCHE (1585 - 1656)

<< Startsida

Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Olof Zachrisson

++++++++++++++++++++++

http://www.ekdahl.org/karldenstore/3103.htm

fader:

Vilhelm de Besche

(1510-1567)

Gillis Vilhelmsson de Besche

(Between 1540-1610)

Family Links

Spouses:

1. Helena Besche

/Children:

Villem de Besche

Helena de Besche+ Via denna blå pilen kan du klicka dig framåt bland generationerna till bl.a.

Åsa Lager

Gillis de Besche+ Via denna gröna pilen kan du klicka dig framåt bland generationerna till

Selma Lagerlöf

Anm: Paret hade sju barn

Arkitekten och byggmästaren Gillis Vilhelmsson de Besche

Born: Between 1540 and 1556, Liége, Belgien

Marriage (1): Helena Besche

Died:After 1610, Nyköping, Södermanland

Stamfadern Gillius De Besche inflyttade omkring år 1600 till Sverige, dit hans fyra söner redan förut begifvit sig, för att undgå den religionsförföljelse, för hvilken protestanterna voro blottställda. Arkitekt och Köpman. Han var överstearkitekt och derjämte en förnämlig handelsman, först i Lüttich och Liège, sedan i Antwerpen. Inkom hit i slutet av Karl IX regering. Han slog sig ner i Stockholm och blev byggmästare på Skeppsholmen den 23 juli år 1608 och vid Nyköpings slott den 11 juni år 1609.

Från Gillis de Besches d.ä. fjärde son Gerhad härstammar den år 1678 naturaliserade svenska ätten de Besche ännu fortlevande adliga ätt som introducerades 1680 under nummer 944.

Källor:

[Svensk biografiskt lexikon (fortskridande)

Nordisk familjebok, 2 uppl (Stockholm 1904-1926)

Svenskt biografiskt handlexikon (Stockholm 1906)

Oscar Wasastjerna, "Ättar-taflor öfver den på Finlands Riddarhus introducerade adeln" (Borgå 1880)]

Anbytarforum

Adelsvapen.com

Gillis married Helena Besche in 1573 in Belgien. (Helena Besche was born in 1552 in Liége, Belgien.)

Copyright Lars Ekdahl © 2004-2008

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.genealog.org/getperson.php?personID=6074&tree=3

Gillis De Besche

- 1610
++++++++++++++++

http://worldconnect.genealogy.rootsweb.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&d...

KOLLA ÅRTALEN OM DETTA STÄMMER:

Name: Gillis Willemsson de Besche

Sex: M

Birth: abt 1540 in Liége, Belgium

Death: 1656 in Nyköping, Sweden

Occupation: Arkitekt, byggmästare, köpman

Father: Vilhelm de Besche b: abt 1510 in Liége, Belgium

Marriage 1 Helena de Besche b: abt 1552 in Liege, Belgium

Married: 1573 in Belgium or Holland

Children

Jacob de Besche b: 1570 in Belgium
Wilhelm Gilliusson de Besche b: 3 DEC 1573 in Liége Belgium
Maria de Besche b: 1575 in Belgium
Helena de Besche b: BET 1574 AND 1578 in Liége, Belgium
Gillis Gilliusson de Besche b: 1579 in Liége Belgium
Hubert de Besche b: 1582 in Liège, Belgium
Gerard de Besche b: 1585 in Liége, Belgium
+++++++++++++++++++++++++++++++++++

OBSERVERA att födelseår och år för giftermål varierar i uppgifter.

Båda källorna löper dock vidare till samma personer (Hubert mfl)

där upppgifterna överensstämmer!! KOLLA MER!!

http://web.telia.com/~u13607243/landeen/0001/16340.htm

Ansedel Gilius de Besche

1556-

ff

Hindrich de Besche.

fm

Johanna NN.

f

Vilhelm de Besche. Död 8 oktober 1567 i Liége, Belgien. Arkitekt.

Gilius de Besche.

Född 1556 i Amsterdam.

Byggmästare, Arkitekt.

Gift 1610. Heléna de Besche. Född 1558 i Amsterdam.

Barn:

Maria de Besche. Död i Norrköping.

Begravd 23 december 1650.

Uppgift förekommer att Maria begravdes i Norrköping 23/12 1650, denna uppgift osäker. Belagd som dpv i Norrköping 1644 10/8.

Jacob de Besche. Död 1640.

Willem de Besche. Född 3 december 1573 i Liége, Belgien.

Död 10 februari 1629.

Gillis de Besche (Gilliusson). Född 1579 i Liége, Belgien.

Död 1648 i Nyköping .

Var från 1603 verksam vid förändringarna av Nyköpings slott. Troligen uppgjorde han också rikningarna till Vibyholms slott, vilket byggdes som änkesäte åt Carl IX:s gemål Kristina. (Sv.Biogr. lexikon.)

Hubert de Besche. Slottsbyggm. o Brukspatron.

Född 1582.

Död 1658.

Inkallades till Sverige av Carl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott. 1613-19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm vilket förstördes av eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarkonsten och anlade järn. och mässingsverk.

Gerhard de Besche. Brukspatron.

Född .. mars 1585 i Liége, Belgien.

Död 18 juni 1656 i Forsmarks bruk, Forsmark (Uppl).

Levde Forsmarks bruk. Hade av fadern inhämtat sin skicklighet i byggnadskonsten, inkallades jämte sina bröder Welam och Hubert av Carl IX till Sverige och erhäll 1613 Gustaf Adolfs uppdrag att uppföra de nedbrunna tornspetsarna till Uppsala domkyrka, varefter han fick konungens fullmakt som kunglig arkitekt. Någon tid därefter uppbyggde Gerhard och Welam för kronans räkning Forsmarks och Barkinge järnbruk i Roslagen, vilka Gerhard fick förpakta och slutligen inlösa 1654. Han omtalas som särdeles välgörande och övergick från reformerta till lutherska kyrkobekännelsen kort före sin död d. 18 juni 1656. (Sv Biogr. lexikon).

Levnadsbeskrivning Gilius de Besche:

Född 1556 i Amsterdam.

Byggmästare, Arkitekt.

++++++++++++++++++

http://runeberg.org/sbh/debesgil.html

Svenskt biografiskt handlexikon /

De Besche

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>

Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |
De Besche,

en adlig släkt af nederländskt ursprung. Stamfadern Gillius De Besche inflyttade omkring år 1600 till Sverige, dit hans fyra söner redan förut begifvit sig, för att undgå den religionsförföljelse, för hvilken protestanterna voro blottställda.

1. De Besche, Gillis Gilliusson

2. De Besche, Hubert

3. De Besche, Gerhard

4. De Besche, Gillis

The above contents can be inspected in scanned images: I:223

Yrke: Arkitekt, byggmästare, köpman.

Stamfadern Gillius De Besche inflyttade omkring år 1600 till Sverige, dit hans fyra söner redan förut begifvit sig, för att undgå den religionsförföljelse, för hvilken protestanterna voro blottställda.

Var från 1603 verksam vid förändringarna av Nyköpings slott. Troligen uppgjorde han också rikningarna till Vibyholms slott, vilket byggdes som änkesäte åt Carl IX:s gemål Kristina. (Sv.Biogr. lexikon.)

Var verksam som arkitekt och köpman först i Liége, Belgien, och sedan i Antwerpen. Därifrån begav han sig med hustru och två döttrar till Sverige, dit hans söner redan förut på olika tider inflyttat. Han kom först till Nyköping och erhöll 1606-07-03 öppet brev på stadens tullkvarn. Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm 1608-07-23 och byggmästare efter sonen Vilhelm på Nyköpings Slott 1609-06-11. (Ur boken "Svenska Adelns Ättartavlor sid 173-175 / Gustaf Älgenstierna).

Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand lll. Till Sverige inflyttade jämväl fem söner, i varje fall de båda äldsta före fadern. Den första tiden i Sverige kallade bröderna sig endast med fadersnamnet GILLIUSSON, men upptogo sedermera släktnamnet de Besche. Ätten förgrenade sig redan under 1600-talet starkt, då alla fem bröderna efterlämnade söner.

Gillis de Besche var gift med en fränka (kvinnlig släkting).

http://www.familysearch.org/Eng/search/frameset_search.asp?PAGE=anc...

Gillis De Besche

Male
Event(s):

Birth: About 1545 Lutlick, , , Sweden
Christening:
Death:
Burial:
Marriages: Spouse: Helena De Besche

+++++++++++++++++++

http://worldconnect.genealogy.rootsweb.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&d...

Name: Gillis Willemsson de Besche

Sex: M

Birth: abt 1540 in Liége, Belgium

Death: 1656 in Nyköping, Sweden (akn väl inte stämma. Har även uppgiften 1610. Kolla upp!!)

Occupation: Arkitekt, byggmästare, köpman

Father: Vilhelm de Besche b: abt 1510 in Liége, Belgium

Marriage 1 Helena de Besche b: abt 1552 in Liege, Belgium

Married: 1573 in Belgium or Holland

Children

Jacob de Besche b: 1570 in Belgium
Wilhelm Gilliusson de Besche b: 3 DEC 1573 in Liége Belgium Död 1629 -- Finspång ‎(E)
Maria de Besche b: 1575 in Belgium (???Död 1646 -- Norrköpings Sankt Olai ‎(E))
Helena de Besche b: BET 1574 AND 1578 in Liége, Belgium
Gillis Gilliusson de Besche b: 1579 in Liége Belgium död 24 aug 1648 i D Nyköping
Hubert de Besche b: 1582 in Liège, Belgium död Död 1658 -- Tuna ‎(D)
Gerard de Besche b: 1585 in Liége, Belgium Död 18 Juni 1656 -- Forsmark ‎(C)
+++++++++++++++++++++++

KOLLA om sonen Wilhelm ovan är samme man som wellam de besche

dvs om det är rätt födelseår (så jag inte rör ihop vilken gillis det var som nämns);

se text nedan:

http://www.finspong.se/1900/ind_hand/Agarlangd%20och%20prodrikt..htm

Ägarlängd och produktionsinriktning

Text och bild från Finspångsboken

Hur länge konsten att tillverka järn varit känd i vår byggd vet ingen. Lämningar efter en tidig järnframställning finns bl. a Flasbjörke, Erstorp, Hemmingstorp och Lotorps by i form av namn och hyttruiner.

I mitten av 1500- talet anlades ett kronans järnbruk vid Finspångsån, eftersom den var tillräckligt vattenrik och hade lämplig forssträcka. Bruket fick ett bra geografiskt läge genom närheten till bergslagerna i Hällesta och Vånga samt hamnen i Norrköping.

Förutom stångjärn tillverkades kanoner (stycken) och kulor (lod). Det var Willem van Wijk, som under 1500- talet väckte liv i den tynande tillverkningen på uppdrag av brukets ägare Johan den III. Någon riktig fart på bruket blev det emellertid inte under 1500- talet.

För att stimulera bergsbruket och järnhanteringen i landet tillkallades experter, främst tyskar och valloner. Bland de första vallonerna som invandrade var två bröder De Besche från Liége. Den älsta av bröderna, Willem, invandrade som 22-åring redan 1595 på anmodan av hertig Karl. Han fick ganska snart uppdraget att vara tillsynsman för kronans järnbruk i Södermanland.

I början av 1600- talet invandrade även Willem De Besche´s far Gillis d ä tillsammans med tre söner, alla skickliga män inom bergsbruk, järnhantering och byggenskap. Under en affärsresa till Holland 1615 sammanträffade Willem De Besche med sin landsman Louise De Geer, som även han var född i Liége. De Besche informerade De Geer om de gynnsamma betingelserna för järnframställning i Sverige.

Med Louis De Geer som borgensman kunde Willem De Besche arrendera Finspångs järnbruk under en sexårsperiod från 1618. Produktionsinriktningen var den samma som tidigare.

Då den yrkeskunniga arbetskraften i Sverige inte räckte till för det expanderande bergsbruket och järnhanteringens behov värvade De Geer valloner i sitt hemland för arbete i Finspång. I Finspång byggdes en ny masugn försedd med två pipor för gjutning av stycken (kanoner) direkt från masugnen och en ny smältugn för stångsmide anlades. Vallonerna var skickliga yrkesmän, tekniskt kunniga och med en utmärkt arbetsorganisation. Nu blev det fart på bruket.

När kontraktet förlängdes år 1625 efter den första sexårsperioden var Louis De Geer och Willem De Besche kompanjoner. Ett samtal mellan herrarna Willem De Besche och Louis De Geer i Amsterdam år 1615 ledde till ett livslångt samarbete. När Willem De Besche avled år 1629 hade de tillsammans haft ansvar för Finspångsgodset under elva år. Upprustningen av bruket var då i stort genomförd. Vid Willem De Besche´s bortgång arbetade 56 valloner där.

För att finansiera fortsatt svenskt deltagande i 30- åriga kriget tillgrep regeringen åtgärden att sälja kronohemman och räntor av skattehemman. Det var naturligt att Louis De Geer, som blivit svensk adelsman 1641 och dessutom var landets störste finansman, inbjöds att deltaga i dessa köp. De Geer utnyttjade möjligheten till köp av äganderätten. Louis De Geer gjorde ytterligare köp inom Finspångs län under åren 1643, 1646 och 1647 och med de hemman där han endast disponerade räntan (d v s skatten till kronan) kontrollerade han så gott som hela Finspånga län.

Ätten De Geer var ägare till Finspång i exakt 200 år från 1641 till 1841, då namnet försvann från ägarlängden. En ätt eller släkt som under så lång tid bedriver verksamhet på samma ort lämnar förvisso spår efter sig.

Gillis de Beshe (son av Vilhelm de Besche). Arkitekt och köpman Liège och Antwerpen. Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm. Var från år 1603 verksam vid förändringarna av Nyköpings slott. Troligen uppgjorde han också ritningarna till Vibyholms slott, vilket byggdes som änkesäte åt Karl IX:s gemål, Kristina. Inflyttade i slutet av Karl IX:s regering till Sverige, där han blev byggmästare på Skeppsholmen 23 juli 1608 och vid Nyköpings slott 11 juni 1609. Tydligen är han och ej sonen Gillis den »mäster Gilius byggmästare», som 28 maj 1609 och 3 augusti 1610 kallas till konungen i Stockholm. Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand III. Gift med sin fränka Helena de Besche. (Enligt Arnaud Bunel, ska det i en vapenbok om Luxembourg finnas två familjer "Besch" den ena med två korsade fiskar (two fish crossed in saltire), och den andra med en fisk (one fish inbend).)

Gillius De Besche flyttet til Sverige omkring år 1600, hvor hans fire sønner allerede var.