Gudmundus Petri Krok.Krook

Gift före 156

Från Gudmund Petri härstammar den bemärkta prästsläkten Krok liksom den adliga ätten Gyllenkrok.(Folke Svedenfors)

Kyrkoherde i Hallaryd från 1567. Kyrkoherde i Vittaryd. Som kyrkoherde där undertecknade han 1593 Uppsala mötes beslut. Kyrkoherde i Långaryd (till sin död).

Kyrkoherde i Sjösås åtminstone 1547-1586

http://www.menso.se/Samuelssonindex/pba904baa.html

8588 Kyrkoherde Gudmundus PETRI
Kh. i Sjösås ca 1547-1586. Barn med 8589 Ingrid JOHANSDOTTER (- >1589)
Barn:
Karin GUDMUNDSDOTTER (- 1627?)
Håkan GUDMUNDSSON (- <1627)
4294 Johannes GUDMUNDI (- 1602)
Elin GUDMUNDSDOTTER (- >1616)
Ingerd GUDMUNDSDOTTER (- <1627)

Noteringar
Gav 1560 3 log ½ qv. silver till konung Eriks engelska resa.
Var riksdagsman 1569.
Han ägde 1571 200 lod silver, 500 daler penningar, 1 pund mässing, 12 pund koppar, 2 gilla oxar, 6 kävlingsoxar, 30 kor, 7 ungnöt, 24 får, 16 svin, 2 hästar och 2 ston.
I många år var han blind och erhöll därför 20/6 1586 Johan III:s brev om frihet från halvparten av honom åliggande gärd och tax.

Hans sigill visar en adlig sköld med sexuddig stjärna.

Källa: Växjö Stifts Herdaminne del 2 sid 345

Gudmundus Petri Krok.

Växjö stifts herdaminne.Kyrkoherde i :
Hallaryd 1567-1586.(F, G, H) 3 (1929) Bild: 280 Sida: 45 : https://app.arkivdigital.se/volume/v903640?image=280

Vittaryd 1586-1594.(F, G, H) 3 (1929) Bild: 610 Sida: 111 : https://app.arkivdigital.se/volume/v903640?image=610

Rydaholm 1594-1598.(F, G, H) 5 (1931) Bild: 1460 Sida: 283 : https://app.arkivdigital.se/volume/v903767?image=1460

Långaryd 1598-1609.(F, G, H) 5 (1931) Bild:510 Sida:93 : https://app.arkivdigital.se/volume/v903767?image=510

Älvsborgs lösen 1571 Hallaryd socken,Gudmundis : https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065553_00114#?c=&m=&s=&cv=...

Biografi : https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11786

Virdestam, G. (1931) Växjö Stifts Herdaminne, vol. 5, ss. 92, 115, 282: "
Uppgives som son till kh. i Moheda Petrus Krok. (Wgrn II, s. 931).

Underskrev Uppsala mötes beslut som kh. i Vittaryd 1593.
Från K. härstammar den i stiftets hävder bemärkta prästsläkten med detta namn. Död 1609.

Gift med Ingegärd. Hon tillerkändes 27/10 1616 av synoden i Växjö 8 tunnor spannmål årligen av mannens efterträdare, enär hennes make "icke utan bekostnad ett skönt vederlag till Långaryds prästegård förvärvat" (akt. 1738: 257-58).

Gift med Ingegerd. Sex av deras söner blevo kyrkoherdar och den sjunde och yngste biskop [Wsb].

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenkrok_nr_862#TAB_1

Barn:

• Nicolaus, f. 2/2 1575, biskop i Växjö. -
• Jonas, kh. i Skirö. -
• Petrus, kh. i Hestra. -
• Johannes, kh. i Skatelöv. -
• Israel, kh. i Åker. -
• David, kh. i Villstad."

-------------------------------

Lagom till sin examen tog Gudmund namnet Gudmund Petri Krokius. Han blev
kyrkoherde i Hallaryd socken.
I ett brev till Johan III år 1568 skriver han att danskarna härjat svårt i
bygden och bl.a. bränt ner församlingens kyrka. År 1571 ägde han 10 mark
penningar, 50 lod silver (0.66 kg), 8 mark tenn,
3 lispund koppar (25 kg), 1 par oxar, 10 kor, 8 ungnöt, 2 hästar och 2 ston.
Älvsborgs lösen 1571 (Hallaryd).
Gudmund fick Konungens svar som var daterat den 6 nov 1574. Kungen skrev att
han anslog sex tunnor spannmål till hjälp för kyrkans iordningställande - men det var så dags! Gudmund
hade redan flyttat till Vittaryd,varför det blev hans efterträdare som fick åta sig uppbyggnaden.
Som kyrkoherde i Vittaryd var Gudmund en av dem ca 300 präster som underskrev
Uppsala mötes beslut 1593.
Det innebar att reformationen avslutades och att vår kyrka som var
evangelisk-luthersk 1527 fick bestå.
Gudmund blev 1598 förflyttad till Långaryd och här verkade han fram till sin
död 1609.

Den 27 oktober 1616 tillerkände synoden i Växjö att till änkan (Ingegerd)
efter Gudmund skulle årligen utgå 8 tunnor spannmål att utbekommas av
mannens efterträdare enär hennes make icke utan bekostnad ett skönt vederlag
till L prästegård förvärvat (akt. 1738: 257-58)
Gudmunds hustru hette Ingegerd och han fick med henne fem söner som alla blev kyrkoherdar och en av dessa dessutom biskop i Växjö stift.

I det kungliga brevet 1578 anges herr Gudmund Petris farmoder ha haft namnet
Sisla vgla, normaliserat Sissa (Cicilia) Uggla. Hennes tillnamn Uggla är
lite märkligt eftersom man skulle ha förväntat att hon borde ha kallats Sisla
Kroks eller dylikt med anspelning på hennes makes släkt Krok. Av detta bör
man kunna sluta att hennes fader haft tillnamnet Uggla och gården i Odensjö
anges också i brevet ha skänkts till Skatelövs kyrka ca 1538 av henne och
hennes syskon, dvs den har då tillhört en bondesläkt Uggla i början av 1500
-talet. Således är Odensjö inte herr Gudmund Petris i Hallaryd farfader NN Kroks
arvegård.

Kungliga brevet om gården i Odensjö lyder så här:
Wj Johan then tredio med gudz Nåde Sueriges göttes
och vendes konung giörer vittherlig att thenne
vor trotiennare och vndersåthe her gud-
mundh petrj gudz ordz tienare och Kirkio herdhe
vthj hallaredtz Socknar haffuer vnderdonligenn
latidtt presenteres för oß thu vednis breff som
honum på Kindvalz herritz tinng giffne
äro, förmellandjs om Enn gård y oudensio
vthj Skattelöff Sockenn som hanns framledne
faderz moder, benëmptt Sisla vgla samptt meth
sine söskinde haffde giffuitt til förne Skattelöffz
Kirke for 40 år sedan Och ydmyckeligenn vndher
begierritt att vj hännis samme gård
skathenn ighenn Nådeligenn villa Efftherlote
Tilbiudannis sig att giöre oss och Kronen
then oss tilbörlig och rettighett, Så effther vj
oss samma hans beuis iche kunde anditt
förnamma vthan at forne
Gård skall vnder hans rette byrdtt och breff
giffuän ifrån Slecthen till forne Skatelöff Kirko
såsom formelt är. Thå före haffua vj sådan
hans ydmyckelyieening icke ville honum for vagra,
vthan aff gunst och Nådhe vndtt och Efftherlatiidtt
Som vj och nu vthj thzte vort Øpne breffz krafftt
vnde och Nådeligenn Efftherlathe honnom forne
gård och ondesiö vnder byrdenn, så att samptt
hans rettekomandjs arffuingë måge thenum
vndgå Skathenn nyuto och bruka och vbehindritt
beholle, doch med then beskiedet att hand åss och hans
arffuinge skolle vara forplicttig atth giöre oss och Kronan
the aff sådan skatt oprettiighett som samma gård
med thez aegger och leglighett kand giöres
skiell före. Och såsom hans oss (vuilde?) maen kand
bliffue skatägt forbiudandjs forthenskull her medtt
vora beffalingzmen sampt alle andra som för vore
skull vele och skall giöre och Latha att giöre före
herr gudmund och hans rette Efftherkomindhe
arffuinge her mod nåckott hinder Ette forfanng
Schriffuitt på vor Konuglige Slott Stocholm then
27 septembrj anno 78 varegemedtz tid på thztt Tiondhe.
källa: SmH 1579:13B, f 4r-4v; kungliga brev (till avkortningen i årliga
räntan).