Gustaf Gadolin

• https://fi.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Gadolin

Gustaf Gadolin blev student vid 13 års ålder 1782, professor i hebreiska och grekiska 1795, teologie professor 1805, och domprost 1812. Fyra gånger rektor för Åbo akademi. Den intelligente, skicklige och mångsidige Gadolin anförtroddes många administrativa uppgifter. Han var prästerskapets representant vid Norrköpings riksdag 1800 och lantdagen i Borgå 1809 samt ledamot av den kommitté som rekommenderade grundandet av Finlands regeringskonselj. Två dramatiska historiska händelser inföll under hans rektorat: Freden i Fredrikshamn 1809 och det akademiska jubileet som arrangerades med anledning därav samt Åbo brand 1827. (Bergholm, SKB 3)

• http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7742677
• https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3193

Gustaf Gadolin, född 22 juli 1769 i Åbo, död där den 22 augusti 1843, var en finländsk professor, universitetsrektor, domprost och statsman, son till Jakob Gadolin. Som professor i hebreiska och grekiska från 1795 införde han tillsammans med fakultetens yngre docent Anders Johan Lagus den tyska nyhumanismen vid universitetet. 1805 untnämndes Gadolin till professor i teologi, och 1812 till domprost i Åbo. Han var fyra gånger rektor och inspektor för två studentnationer. Som statlig ämbetsman ledde han även Finlands växel-, låne- och depositionskontor. Då universitetet flyttades till Helsingfors år 1828 skiljdes domprostämbetet och professuren i teologi från varandra. Gadolin kvarblev i Åbo som domprost. Den intelligente, skicklige och mångkunnige Gadolin fick emottaga ett flertal administrativa förtroendeuppdrag. Han representerade prästerskapet vid Norrköpings riksdag 1800 och vid Borgå lantdag 1809, samt i den kommitté som föreslog bildandet av regeringskonseljen för Finland. Hans rektorat vid universitetet sammanföll med tvenne dramatiska vändningar i Finlands historia: freden i Fredrikshamn 1809 och den därmed förbundna akademiska jubileumspromotionen samt Åbo brand 1827. Vid ärkebiskopsvalet efter den år 1833 avlidne Jacob Tengström placerades Gadolin i främsta förslagsrummet, men istället för Gadolin, som företrädde Åbotraditionen utnämnde kejsaren Erik Gabriel Melartin. Universitetet visade Gadolin sin uppskattning genom att kalla honom till promotor för teologiska fakulteten vid 200-årsjubelpromotionen 1840 samt genom att promovera honom till jubelmagister tillsammans med biskop Frans Michael Franzén. Gustaf Gadolins yngre bror Johan Gadolin blev en berömd kemist och fysiker, och den yngste broderns son artillerigeneral Axel Gadolin vid S:t Petersburgs artilleriakademi en forskare i mineralogi och kristallografi av närapå farbroderns rang. Gustaf Gadolins humanistiska ådra fortsatte i dottersonen Johan Gustaf Frosterus, extraordinarie professor i historia och grundare av den främst för Frankrikes historia intresserade frosteruska skolan. Gustaf Gadolins barn adlades år 1816 för faderns förtjänster med namnet af Gadolin.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Gadolin

18.12.1782 Gustaf Gadolin 9990. * Turussa (suom. seurak.) 22.7.1769. Vht: Turun piispa, FM ja TT Jakob Gadolin 6251 (yo 1736, † 1802) ja Elisabet Browallius. Ylioppilas Turussa 18.12.1782 Gadolin, Gustav. Borealis _ 623. Boreaalisen osakunnan jäsen 19.12.1782 1782. Decembr: d: 19: Gustaf Gadolin. natus d. 22. Julii 1769. | Phil. Magist. 1789. | Docens 1791. | Amanuensis Biblioth: Acad. 179‹–› | Adjunctus Philosophiæ 1792. | Lingg. O.O. Professor 1795. | atq: Pastor ecclesiae Fenn: Cathedralis. | Secundus Theologiæ Professor 1805. | Pastor Ecclesiarum Vallis Gratiæ, Raeso et Merimasku 1804. | Eques Ord. Imp. Ross. de S. Wolodimiro in IV:a Classe 1809. | Archi-Præp. et Theol. Prof. primar. 1812. | Membrum Ord. Imp. de S:ta Anna in secunda Classe 14/8 1830 | et de S. Wolodimiro Tertiæ Classis d. 31 Dec. 1835 (12 Jan. 1836). | Membrum ord. Imp. Reg. de S. Stanislao in prima Classe die ‹–› 1840. Matkapassi isänsä seurassa lyhyttä Helsingin-matkaa varten 19.7.1788. Respondentti 14.3.1789 pro exercitio, pr. Henrik Gabriel Porthan 7834. Respondentti 26.6.1789 pro gradu, pr. Henrik Gabriel Porthan 7834. FM 14.7.1789 priimus. Preeses 21.6.1790 pro venia docendi. Vihitty papiksi Turun hiippakunnassa 25.1.1797. Preeses 25.5.1816 pro doctoratu. TT 15.6.1818 (nim. 20.7.1817). Todistus registratuurassa 1.8.1822. Riemumaisteri 20.7.1840. — Boreaalisen osakunnan kuraattori 1792–95. Satakuntalaisen osakunnan inspehtori 1797–1828, Boreaalisen osakunnan 1804–28. Teol. tiedek. promoottori 1840. — Turun akatemian kirjaston amanuenssi 1789–95, itämaisten kielten dosentti 1790, ylim. filosofian apulainen 1793, kreikan ja heprean kielten professori 1795, kolmas teologian professori 1805, toinen s.v., ensimmäinen 1812, ero 1828, samalla Turun tuomiokapitulin jäsen 1796–1812, palkkapitäjänsä Turun suom. seurak. kirkkoherra 1796 (virkaan 1797), Naantalin ja Raision 1803–43, Turun vt. tuomiorovasti 1807, Turun ruots. seurak. kirkkoherra ja tuomiorovasti 1812–43, henkilökohtaisen palkkapitäjänsä Isonkyrön kirkkoherra 1827–43 sekä johtaja Suomen vaihto-, laina- ja talletuskonttorissa 1812–17. Akatemian rehtori 1804–05, 1809–10, 1812–13 ja 1826–27. Valtiopäivämies Norrköpingissä 1800 ja Porvoossa 1809. † Turussa (ruots. seurak.) 22.8.1843. Lapset aateloitu 1816 nimellä af Gadolin.

http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=9990