Hans Bengtsson Gyllenlood, till Olsböle

Hans Bengtsson Juusten, adlad Gyllenlood, till Olsböle i Tenala och Tavastby i Sibbo socken.

Korpral vid finska adelsfanan 1614.

Beordrad att uppvakta kommissarierne vid råläggningen efter freden vid Stolbova 1617. Löjtnant vid Olof Dufvas fana 1625. Ryttmästare.

Assessor vid Åbo hofrätt 1632.

Introducerad på svenska riddarhuset 1634.

Utskrifningskommissarie i Tavastehus län 1638.

† 1646, begrafven i Tenala kyrka, där hans vapensköld uppsattes.

Hans Benktsson Gyllenlood, till Olsböle.

Korpral vid finska adelsfanan 1614. Beordrad att uppvakta kommissarierna vid råläggningen efter freden i Stolbova 1617. Löjtnant vid Olof Dufvas fana 1624. Ryttmästare vid Torsten Stålhandskes regemente.

Assessor i Åbo hovrätt 1632-10-29.

Introd. 1634 med namnet Gyllenlood efter vapnet och under n:o 216.

Utskrivningskommissarie i Tavastehus län 1638.

Död 1646 och begraven i Tenala kyrka, där hans vapen uppsattes.

/////

Anna van Sandenin mies ratsumestari, Turun hovioikeuden asessori, Hans Benktsson Gyllenlood vaati kaupungin raastuvanistunnossa vuonna 1634 vaimonsa isäpuolen Krister Eriksonin toisen vaimon Elisabeth Samuelsdotterin karkottamista vaimonsa isänkodista.

Source:

1.8.2010

http://www.arabianranta.fi/vanhakaupunki/index.php?option=com_conte...

Source:

Genos 55(1984), s. 49-59 at http://www.genealogia.fi/genos/55/55_49.htm

"... Efter Erik Sigfridssons död fick hustru Margareta 1590 frihet på sin ärvda jord i Helsinge och Sibbo. Hennes dotter, amiralen Bengt Severinsson Juustens hustru Brita Eriksdotter, beklagade sig 1599 i ett brev till konung Sigismund över att hertig Karl låtit plundra hennes "fattiga ålderstigna moder" och låtit lägga moderns arvegods under skatten. Margareta hade då varit änka i fiorton år. Brita Eriksdotter klagar i samma brev över sitt utblottade tillstånd. Hon säger sig ha mist allt som hon och hennes man ärvt och förvävat. Brevet skriver hon som flykting i Livland och hennes man har i över två år varit fången hos hertig Karl.[50]

Bengt Severinsson blev senare benådad och återfick sina förläningar. I en förteckning över hans godsinnehav i Borgå län 1605 upptas även hans "kierlighe hustrus måders godz", för vilka han gjorde vapentjänst, nämligen hennes säteri i Helsinge kyrkby - 3/4 skatt, Finnby - 1/3 skatt, Massby - 3/4 skatt och Tusby - 1/2 skatt.[51] I fråga om Brita Eriksdotters och Bengt Severinssons familj hänvisas till Jully Ramsays utredning av ätten Gyllenlood.

Britas bror Krister Eriksson nämns redan 1600 som jordägare i Helsinge kyrkby och 1606 övertog han där 6 alnar jord som hans mor köpt av "sin syster"[52] (troligen Anna Markusdotter). Krister fick 24.7. 1611 frihet mot rusttjänst för sin arvejord i Finnby och Massby och 1612 hade han även frihet för sin jord i kyrkbyn. [53] Klockaren i Helsinge klagade 1616 om att en äng under hans hemman i kyrkbyn innehades av Krister Eriksson tillsammans med Bengt Severinssons änka. Den hade tidigare varit i deras föräldrars besittning. På 1620-talet innehades stadgehemmanet i kyrkbyn av Britas son Hans Bengtsson (Gyllenlood).[54] ..."

[50] Eric Anthoni, Konflikten mellan hertig Carl och Finland, SLSS CCLXII, Helsingfors 1937, s. 84-86, 164, 173, 409. Bengt Severinsson Juustens hustru har i genealogisk litteratur kallats Markusdotter enligt Helsinge ting 2.2.1632, där välb. Hans Bengtssons till Olsböle "moderfader s. framledne Marcus Jönsson i Helsinge Kyrckeby" nämns. Han var i själva verket Hans Bengtssons mormors styvfar.

[51] RA: 3519: 202-207.

[52] Eric Anthoni, a.a., s. 410. P. Nordman, a.a. V, s. 93.

[53] RA: 3564: 16; 3569 a: 25.

[54] J. Jaakkola, Vuoden 1616 valitusluettelot, Helsinki 1936, s. 155. RA: Porvoo I KO a 1: 145-149.

Hans Benktsson Gyllenlood, till Olsböle i Tenala och Tavastby i Sibbo socken. Korpral vid finska adelsfanan 1614. Beordrad att uppvakta kommissarierne vid råläggningen efter freden vid Stolbova 1617. Löjtnant vid Olof Dufvas fana 1625. Ryttmästare. Assessor vid Åbo hofrätt 1632.

Introducerad på svenska riddarhuset 1634.

Utskrifningskommissarie i Tavastehus län 1638; - † 1646, begrafven i Tenala kyrka, där hans vapensköld uppsattes.

Hans Benktsson Gyllenlood, till Olsböle.

Korpral vid finska adelsfanan 1614. Beordrad att uppvakta kommissarierna vid råläggningen efter freden i Stolbova 1617. Löjtnant vid Olof Dufvas fana 1624. Ryttmästare vid Torsten Stålhandskes regemente.

Assessor i Åbo hovrätt 1632-10-29. I

Introd. 1634 med namnet Gyllenlood efter vapnet och under n:o 216.

Utskrivningskommissarie i Tavastehus län 1638.

Död 1646 och begraven i Tenala kyrka, där hans vapen uppsattes.

--------------------------------------------------------------------------------------

Anna van Sandenin mies ratsumestari, Turun hovioikeuden asessori, Hans Benktsson Gyllenlood vaati kaupungin raastuvanistunnossa vuonna 1634 vaimonsa isäpuolen Krister Eriksonin toisen vaimon Elisabeth Samuelsdotterin karkottamista vaimonsa isänkodista.

Source:

1.8.2010

http://www.arabianranta.fi/vanhakaupunki/index.php?option=com_conte...

----------------------------------------------------------------------------------

Source:

Genos 55(1984), s. 49-59 at http://www.genealogia.fi/genos/55/55_49.htm

"... Efter Erik Sigfridssons död fick hustru Margareta 1590 frihet på sin ärvda jord i Helsinge och Sibbo. Hennes dotter, amiralen Bengt Severinsson Juustens hustru Brita Eriksdotter, beklagade sig 1599 i ett brev till konung Sigismund över att hertig Karl låtit plundra hennes "fattiga ålderstigna moder" och låtit lägga moderns arvegods under skatten. Margareta hade då varit änka i fiorton år. Brita Eriksdotter klagar i samma brev över sitt utblottade tillstånd. Hon säger sig ha mist allt som hon och hennes man ärvt och förvävat. Brevet skriver hon som flykting i Livland och hennes man har i över två år varit fången hos hertig Karl.[50]

Bengt Severinsson blev senare benådad och återfick sina förläningar. I en förteckning över hans godsinnehav i Borgå län 1605 upptas även hans "kierlighe hustrus måders godz", för vilka han gjorde vapentjänst, nämligen hennes säteri i Helsinge kyrkby - 3/4 skatt, Finnby - 1/3 skatt, Massby - 3/4 skatt och Tusby - 1/2 skatt.[51] I fråga om Brita Eriksdotters och Bengt Severinssons familj hänvisas till Jully Ramsays utredning av ätten Gyllenlood.

Britas bror Krister Eriksson nämns redan 1600 som jordägare i Helsinge kyrkby och 1606 övertog han där 6 alnar jord som hans mor köpt av "sin syster"[52] (troligen Anna Markusdotter). Krister fick 24.7. 1611 frihet mot rusttjänst för sin arvejord i Finnby och Massby och 1612 hade han även frihet för sin jord i kyrkbyn. [53] Klockaren i Helsinge klagade 1616 om att en äng under hans hemman i kyrkbyn innehades av Krister Eriksson tillsammans med Bengt Severinssons änka. Den hade tidigare varit i deras föräldrars besittning. På 1620-talet innehades stadgehemmanet i kyrkbyn av Britas son Hans Bengtsson (Gyllenlood).[54] ..."

[50] Eric Anthoni, Konflikten mellan hertig Carl och Finland, SLSS CCLXII, Helsingfors 1937, s. 84-86, 164, 173, 409. Bengt Severinsson Juustens hustru har i genealogisk litteratur kallats Markusdotter enligt Helsinge ting 2.2.1632, där välb. Hans Bengtssons till Olsböle "moderfader s. framledne Marcus Jönsson i Helsinge Kyrckeby" nämns. Han var i själva verket Hans Bengtssons mormors styvfar.

[51] RA: 3519: 202-207.

[52] Eric Anthoni, a.a., s. 410. P. Nordman, a.a. V, s. 93.

[53] RA: 3564: 16; 3569 a: 25.

[54] J. Jaakkola, Vuoden 1616 valitusluettelot, Helsinki 1936, s. 155. RA: Porvoo I KO a 1: 145-149.