König Olofsson

Köning Olofsson Kenicius. Född 1520 i Baggaböle, Umeå lfs (AC). Birkarl, handelsman, nämndeman.

Född i Baggböle, Umeå lfs. Birkarl, handelsman och nämndeman i Baggböle. Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå lfs. Möjligen ättling till Könik Skarlakan enligt Nils Ahnlund (Fahlgren 1970, sid 81). År 1346 utfärdades ett bytesbrev mellan domkapitlet i Uppsala och Könik Skarlakan i Uma socken i Kadis by i Norrabotten. För ärvd jord i Malma utanför Uppsala fick han Kåddishemmanet med åker, äng och fiskevatten. Det var troligen det hemman som den barnlösa bonden Johannes i Kåddis och hans hustru Cecilia 1324 skänkt till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka. Det är förmodligen med Könik Skarlakan som det tyska namnet Könik kommit till Umeå. (Fahlgren 1980, sid 76). Hade vid Älvsborgs lösen 1571 100 mark i kontanta pengar, 61 lod silver, 20 mark mässing, 6 lispund koppar, 40 mark tenn, 1 häst, 6 oxar, 12 kor, 10 får, 16 getter och 4 svin. Han erlade 6 mark i köpmanspenningar 1579. (Fahlgren 1980, sid 431). Gift med Anna Olofsdotter.

(Källa: Leif Boström)

• König Olofsson birkarl, nämndeman f. cirka 1520 i Baggböle, Umeå landsförsamling. Syskon: Klemet, Edvard, Anders, Ingrid, Barbro, Sigrid, Malin, Anna (SBS)
• --------------------
• König Olofsson. Född i Baggböle, Umeå lfs. Birkarl, handelsman och nämndeman i Baggböle. Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå lfs. Möjligen ättling till Könik Skarlakan enligt Nils Ahnlund (Fahlgren 1970, sid 81). År 1346 utfärdades ett bytesbrev mellan domkapitlet i Uppsala och Könik Skarlakan i Uma socken i Kadis by i Norrabotten. För ärvd jord i Malma utanför Uppsala fick han Kåddishemmanet med åker, äng och fiskevatten. Det var troligen det hemman som de barnlösa bonden Johannes i Kåddis och hans hustru Cecilia 1324 skänkt till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka. Det är förmodligen med Könik Skarlakan som det tyska namnet Könik kommit till Umeå. (Fahlgren 1980, sid 76). Hade vid Älvsborgs lösen 1571 100 mark i kontanta pengar, 61 lod silver, 20 mark mässing, 6 lispund koppar, 40 mark tenn, 1 häst, 6 oxar, 12 kor, 10 får, 16 getter och 4 svin. Han erlade 6 mark i köpmanspenningar 1579. (Fahlgren 1980, sid 431). Gift med Anna Olofsdotter.
• --------------------
• König Olofsson Birkarl, handelsman och häradsdomare i Baggböle. Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå sn.

Far: Olof Clementsson Mor: Brita Andersdotter (1493 - )

Född: Baggböle, Umeå sn Bosatt: Baggböle, Umeå sn

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Anna Olofsdotter Vigsel: Baggböle, Umeå sn 1)

Barn: Petrus Könicius (1555 - 1636) Anna Kenicia Helena (Elin) Kenicia Margareta Köniksdotter

--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar König Olofsson. Född i Baggböle, Umeå lfs. Birkarl, handelsman och nämndeman i Baggböle. Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå lfs. Möjligen ättling till Könik Skarlakan enligt Nils Ahnlund (Fahlgren 1970, sid 81). År 1346 utfärdades ett bytesbrev mellan domkapitlet i Uppsala och Könik Skarlakan i Uma socken i Kadis by i Norrabotten. För ärvd jord i Malma utanför Uppsala fick han Kåddishemmanet med åker, äng och fiskevatten. Det var troligen det hemman som den barnlösa bonden Johannes i Kåddis och hans hustru Cecilia 1324 skänkt till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka. Det är förmodligen med Könik Skarlakan som det tyska namnet Könik kommit till Umeå. (Fahlgren 1980, sid 76). Hade vid Älvsborgs lösen 1571 100 mark i kontanta pengar, 61 lod silver, 20 mark mässing, 6 lispund koppar, 40 mark tenn, 1 häst, 6 oxar, 12 kor, 10 får, 16 getter och 4 svin. Han erlade 6 mark i köpmanspenningar 1579. (Fahlgren 1980, sid 431). Gift med Anna Olofsdotter.

--------------------------------------------------------------------------------
Källor

1)  Bureätten del I, s.224 tab 578 

<< Startsida
--------------------------------------------------------------------------------

Skapad av MinSläkt 3.6, Programmet tillhör: Jan Fredman

http://www.fredman.se/fredman.se/html_ake_lundgren/p5da88c28.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A5ddis

Platser att besöka: Baggböle i Umeå. Vandra längs den gata som uppkallats efter Könik Olofsson, Könik Olofssons väg från Baggböle hamn upp till västra byn.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Baggböle by

Baggböle by är en by från medeltiden. 1543 fanns sex bönder i byn och omkring 1750 fanns fyra hemman- byns stamhemman. Bland bönderna 1571 märks birkarlen och nämndemannen Könik (König) Olofsson ( född ca 1520). Han var en av socknens rikaste bönder, och han och hans hustru Anna Olofsdotter var föräldrar till den blivande ärkebiskopen Petrus Köniksson Kenicius (1555- 1663). Nils Ahnlund ( Fahlgren 1970, s 81) har gissat att Könik Olofsson skulle vara släkt med Könik Skarlakan i Kåddis och att de skulle vara av hanseitisk köpmannasläkt som med Könik Skarlakan kom till Umeå socken och blev birkarlar/ landsköpmän. Eftersom älven ej var segelbar längre uppströms än till Baggböleforsen talar mycket för att Skarlakan måste ha haft en egen hamn nedanför forsen. Könik Olofsson idkade handel på hamnar i södra Sverige och i tyska kuststäder. Mycket talar för att den lilla tjärnen, rakt söder om Baggböle östra by och nere vid älven och vid Könik Olofssons vägs början, är resterna av den lilla hamn som fanns. Baggböle hamn var sannolikt Umeås första hamn. Geologiska mätningar har visat att området här var en havsvik in på 1600- talet. Inga rester av hamnen finns kvar förutom den avsnörda tjärnen. Tjärnen kallades enligt karta från 1781 för Hampsänket och från 1822 för Linsänket, och strax nedströms låg en halvcirkelformad vattenyta som kallades Rödsandsdiket. Att området här legat lågt och mycket väl kunde ha varit helt vattentäckt och kanske utgjort ett hamnområde på 1600-talet är kanske därför sannolikt. En provtagning av tjärnens botten har skett 1995 och man fann då tjocka lager av linhalm och tjärnen hade tidigare använts som linsänke, där man rötade lin och hampa före vidare behandling. Detta finns även dokumenterat i Pehr Stenbergs Umebeskrivning från år 1800, men även på karta från 1781, där namnet på tjärnen var Hampsänket.

Källa: http://www.umea.se/besoksomraden/baggbole/baggboleby.4.76244a6d126e...
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Familj med Anna Olofsdotter Barn: Margareta Kenicia Königsdotter (1550 - 1610) Petrus Kenicius (1555 - 1636) Anna Königsdotter (1560 - ) Elin Königsdotter
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

ämndeman, Landköpman.

Far: 98276 Olof Klementsson (1500 - ) Mor: 98277 Brita Andersdotter Bure (1500? - ) Född: 1530 Umeå landsförsamling (AC) 1) Barn med 49139 Anna Olofsdotter (1530 - )

Barn: 24569 Margareta Königsdotter Kenicia (1550 - 1608) Petrus Kenicius (1555 - 1636) Måns Königsson Anna Königsdotter Kenicia Helena (Elin) Königsdotter Simon Königsson Noteringar

Köpman och nämndeman i Baggböle. Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå lfs. Landsköpman 1549 i Baggböle, Umeå landsförs (Västerbotten). Finns med i "1549 års Register upå köpmanspenningar af V.b" som landsköpman, se Johan Nordlander, Norrländska samlingar, Första serien 1-6, Umeå 1990, s. 318 Det sades att han skötte sin gård med åker, fiske och annat, men "brukade dessemellan köpenskap, om vintern uppe i Lappmarken, om sommaren seglade han ut till Tyskland och hit söder till Stockholm och andra städer med sitt gods och köpte åter andra varor igen till sitt och sina grannars behov". (enl Johannes Rudbeckius, 1637)

Baggböle by är en by från medeltiden. 1543 fanns sex bönder i byn och omkring 1750 fanns fyra hemman- byns stamhemman. Bland bönderna 1571 märks birkarlen och nämndemannen Könik (König) Olofsson ( född ca 1520). Han var en av socknens rikaste bönder, och han och hans hustru Anna Olofsdotter var föräldrar till den blivande ärkebiskopen Petrus Köniksson Kenicius (1555- 1663). Nils Ahnlund ( Fahlgren 1970, s 81) har gissat att Könik Olofsson skulle vara släkt med Könik Skarlakan i Kåddis och att de skulle vara av hanseitisk köpmannasläkt som med Könik Skarlakan kom till Umeå socken och blev birkarlar/ landsköpmän. Eftersom älven ej var segelbar längre uppströms än till Baggböleforsen talar mycket för att Skarlakan måste ha haft en egen hamn nedanför forsen. Könik Olofsson idkade handel på hamnar i södra Sverige och i tyska kuststäder. Mycket talar för att den lilla tjärnen, rakt söder om Baggböle östra by och nere vid älven och vid Könik Olofssons vägs början, är resterna av den lilla hamn som fanns.

Möjligen ättling till Könik Skarlakan enligt Nils Ahnlund (Fahlgren 1970, sid 81). År 1346 utfärdades ett bytesbrev mellan domkapitlet i Uppsala och Könik Skarlakan i Uma socken i Kadis by i Norrabotten. För ärvd jord i Malma utanför Uppsala fick han Kåddishemmanet med åker, äng och fiskevatten. Det var troligen det hemman som de barnlösa bonden Johannes i Kåddis och hans hustru Cecilia 1324 skänkt till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka. Det är förmodligen med Könik Skarlakan som det tyska namnet Könik kommit till Umeå. (Fahlgren 1980, sid 76). Hade vid Älvsborgs lösen 1571 100 mark i kontanta pengar, 61 lod silver, 20 mark mässing, 6 lispund koppar, 40 mark tenn, 1 häst, 6 oxar, 12 kor, 10 får, 16 getter och 4 svin. Han erlade 6 mark i köpmanspenningar 1579. (Fahlgren 1980, sid 431).

Källor

1) lasseistuvsta.se

König Olofsson. Född i Baggböle, Umeå lfs. Köpman och nämndeman i Baggböle. Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå lfs. Landsköpman 1549 i Baggböle, Umeå landsförs (Västerbotten).

Möjligen ättling till Könik Skarlakan enligt Nils Ahnlund (Fahlgren 1970, sid 81). År 1346 utfärdades ett bytesbrev mellan domkapitlet i Uppsala och Könik Skarlakan i Uma socken i Kadis by i Norrabotten. För ärvd jord i Malma utanför Uppsala fick han Kåddishemmanet med åker, äng och fiskevatten. Det var troligen det hemman som de barnlösa bonden Johannes i Kåddis och hans hustru Cecilia 1324 skänkt till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka. Det är förmodligen med Könik Skarlakan som det tyska namnet Könik kommit till Umeå. (Fahlgren 1980, sid 76). Hade vid Älvsborgs lösen 1571 100 mark i kontanta pengar, 61 lod silver, 20 mark mässing, 6 lispund koppar, 40 mark tenn, 1 häst, 6 oxar, 12 kor, 10 får, 16 getter och 4 svin. Han erlade 6 mark i köpmanspenningar 1579. (Fahlgren 1980, sid 431).

http://familjenbostrom.se/genealogi/anor/leif/11-100_685.htm

Far: Olof Klementsson Mor: Brita Andersdotter Bure Äktenskap med Anna Olofsdotter

Barn: Helena Königsdotter Kenicia Margareta Königsdotter Kenicia Petrus Kenicius Anna Königsdotter Kenicia Noteringar

1346 bytte domkapitlets åker, äng och fiskevatten i Kåddis ägare. Det var Könik Skarlakan, som var bosatt "i Uma socken i Kadis by", som tog över egendomen i utbyte mot sin arvejord i Malma utanför Uppsala. I Uppsala fanns vid den här tiden en mängd invandrade tyska borgare, och Könik var troligen en av dem – Könik är en plattysk kortform av namnet Konrad. Nils Ahnlund har påpekat att tillnamnet Skarlakan bör syfta på en importerad klädessort av livligt röd färg, och att det finns uppgifter om att de birkarlar som handlade med samerna brukade ikläda sig denna färg. Således drog han slutsatsen att Könik Skarlakan var just en sådan person. Eftersom det i grannbyn Baggböle på 1500-talet fanns en handelsman som dels bar förnamnet Könik eller König, dels ägnade sig åt handel med samerna, har Nils Ahnlund också antagit att Könik Skarlakan måste ha varit dennes förfader, på grund av den rigida bundna namngivningen.

https://matarengi.org/onewebmedia/Matarengiposten_nr11.pdf
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Petrus Kenicius, egentligen Peter Königsson, född 1555 i Umeå landsförsamling, Baggböle, död 3 februari 1636 i Uppsala, var en svensk professor och biskop, från 1609 ärkebiskop.

Familjebakgrund
Kenicius var son till nämndemannen och landsköpmannen König Olofsson och Anna Olofsdotter.[1] Fadern härstammade från den s.k. Bureätten.

Namnet Kenicius är en latinisering av faderns förnamn Könik eller König. Detta förnamn uppträder i Petrus Kenicius hemtrakt i mitten av 1300-talet, då Könik Skarlakan bytte till sig en egendom i Kåddis. Nils Ahnlund har i en artikel hävdat att Könik i Baggböle bör ha varit en ättling till Könik Skarlakan.[2]

Petrus Kenicius hade flera systrar som kallade sig Kenicia, däribland Anna som blev stammoder till släkten Halenius och Margareta som var gift med hövitsmannen Per Olovsson Bottnekarl, samt systern Helena Köniksdotter, gift med den kungliga sekreteraren Sigfrid Henriksson Sarfve.

Akademisk karriär
Kenicius genomgick latinskolan i Gävle omkring 1569, där han kom i kontakt med den så kallade "norrlandsortodoxin" och David Chytraeus teologi. Efter fem års studier i Uppsala prästvigdes Kenicius av ärkebiskopen i Uppsala 1582. Johan Eenberg anger felaktigt att Kenicius år 1577 blev professor vid det tynande Uppsala universitet. Hans fars önskan var att Petrus Kenicius skulle avancera till kaplan i Umeå landsförsamling, men bönderna kallade honom inte. Efter sin prästvigning avreste Kenicius därför till Tyskland där han samma år inskrevs vid universitetet i Rostock som var säte för teologin bakom konkordieformeln, året därefter vid universitetet i Wittenberg där han 1586 blev filosofie magister, och återkom till Sverige 1587.

Han var professor vid Collegium Stockholmense 1587, Johan III:s högskola, där han undervisade i dialektik. Då Kenicius, Nicolaus Olai Bothniensis och Ericus Jacobi Skinnerus vägrade godkänna Johan III:s liturgi dömdes de till ett kortare fängelsestraff, vilket var en del av den så kallade liturgiska striden. Ramismen vann gehör i vid Uppsala möte 1593, vid vilket möte han var en av tolv bisittare. Samma år återupprättades Uppsala universitet och Kenicius utsågs till andre teologie professor, vilket innebar att han ansvarade för Nya Testamentets exegetik och att han blev penitentarie i domkapitlet. 1593–1595 var han kyrkoherde i Funbo socken.

Biskop
I Uppsala hölls 1595 ett kyrkomöte under vilket Kenicius verkar ha blivit utnämnd till biskop i Skara stift, men sedan dåvarande biskop Jacob Johannis inte avträdde sin stol kunde Kenicius inte tillträda förrän efter riksdagen på hösten. Åtminstone sedan denna riksdag var Kenicius en trogen bundsförvant till hertig Karl, och tog dennes parti mot både Sigismund och var en av krafterna bakom Abraham Angermannus avsättande 1599. 1608 utsågs han till biskop i Strängnäs stift, men hann aldrig tillträda befattningen. Samma år skickades han som legat i Livland för att genomdriva en fred med Polen.

Kenicius deltog i alla riksdagarna 1595 till 1633, mellan 1617 och 1633 som talman, och spelade en central roll i tidens teologiska strider vilka i hög grad påverkade statsskicket. I flera andra möten – synoder, stiftsmöten, kyrkomöten – arbetade han för höjande av moral och kunskap, liksom han gjorde i olika skrifter. Som prästeståndets representant i riksdagen utsågs han att överse Handboksförslaget av 1608 och att ta fram en ny kyrkolag, och verkar ha delat Gustav II Adolfs önskan att omorganisera kyrkan genom införande av ett generalkonsistorium.

På konungens order vigdes Kenicius till ärkebiskop 2 juli 1609 efter Olaus Martinis bortgång i juni samma år. Som ärkebiskop var han också universitetets prokansler. Han blev därmed ledare för consistorium regni. En annan funktion ärkebiskopen hade var att utfärda prejudikat för hovrätten när den mosaiska lagtolkningen var oklar. Han krönte Gustav II Adolf,[3] och sammanvigde denne med Maria Eleonora av Brandenburg.[4]

Reformer
Såsom universitetets prokansler hade Kenicius den högsta tillsynen över Uppsala universitet, som under Kenicius tid och på hans tillskyndan höjde sin standard avsevärt med flera professurer och genom donationer av Gustav II Adolf vilka Kenicius efterfrågade. Uppsala universitet grundades långt dessförinnan, men det var först under Kenicius tid som ärkebiskop som dess verksamhet kom igång. Han författade Uppsala universitets statuter tillsammans med Laurentius Paulinus Gothus och Johannes Svenonis Raumannus, och förbjöd privata kollegier. Universitetet i Dorpat grundades på Kenicius initiativ. 24 oktober 1617 skedde Uppsalas första teologie doktorspromotion, och Kenicius var en av fyra promovendi och rankades högst av dessa.

Utbildning var centralt för Kenicius som ärkebiskop, och han främjade katekesundervisning, utgav en ABC-bok, en katekes, och den 22 juli 1625 införde han en allmän bönedag i landet om undervisning. Han införde en årlig jubelfest för att hylla reformationens införande. Han försökte förbjuda barn under åtta år att ta nattvarden om de inte först kunde katekesen. Tillkomsten av Uppsala-psalmboken var hans initiativ. Han översatte Compendium doctrinae coelestis av Matthias Hafenreffer samt försåg detsamma med ett företal. Det senare arbetet blev ett standardverk för den svenska prästutbildningen i 200 år. Kenicius tog Johannes Rudbeckius parti mot Axel Oxenstierna, och krävde att kyrkans styrelse enbart skulle bestå av prästerskapet.

Kenicius grundade en mer organisatoriskt styrd fattigvård i Sverige, den s.k. Spetalsordningen 1622.

Petrus Kenicius heraldiska vapen är delat. Det övre fältet är blått och föreställer ett vitt gående lamm som bär på ett gyllene kors och en fana av rött kors på vit botten. Nedre delen tre röda rosor på gemensam stjälk på gyllene botten.

Källor
Svenska män och kvinnor
Ingun Montgomery, Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1975
Georg Gezelius, Försök til et biographiskt Lexicon öfver Namnkunnige och lärde, volym 2
Johan Eenberg, Kort berättelse af de märkwärdigste saker ...
Noter
^ Fadern finns med i "1549 års Register upå köpmanspenningar af V.b" som landsköpman, se Johan Nordlander, Norrländska samlingar, Första serien 1-6, Umeå 1990, s. 318
^ Ahnlund, Nils (1955). ”Västerbotten före Gustav Vasa”. Västerbotten (Umeå. 1920) 1955,: sid. 14–15. 0346-4938. ISSN 0346-4938. Libris 10230780
^ Carl Georg Starbäck och Per Olof Bäckström, Berättelser ur svenska historien, fjärde bandet, s. 153
^ Livrustkammaren ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. Läst 31 januari 2010."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Petrus_Kenicius

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten