Historical records matching Petrus Kenicius
Immediate Family
-
daughter
-
son
-
son
-
daughter
-
daughter
-
daughter
-
daughter
-
daughter
-
mother
-
father
-
sister
About Petrus Kenicius
http://sv.wikipedia.org/wiki/Petrus_Kenicius
hem.passagen.se/sven.planck/Html_farfar/pa5ea7042.html
Noteringar
Petrus studerade vid Uppsala 1575 men fick avbryta sina studier där då universitetet måste stänga p.g.a. pesten. Han reste 1582 till Rostock för studier universitetsstudier och sedan vidare 1583 till Wittenbergs universitet där han blev filosofie magister 1586. Petrus återvände till Sverige 1587 och blev förordnad till läsemästare vid Stockhomskollegiet som kung Johan III inrättat. Han blev emellertid tillsammans med sina ämbetskollegier kastad i fängelse 1589 för sitt motstånd mot liturgien från 1571, Liturgia Svecanae Ecclesiae även kallad den Röda Boken. Denna liturgi byggde på svensk mässa och katolska ritualer. Petrus tycks ha varit fri under en del av året 1591, men blev åter kastad i fängelse och blev först en fri man efter kund Johan III:s död i november 1592. Vid Uppsala möte 1593 var Petrus Kenicius en av 12 bisittare till ordföranden vid kyrkomötet. Vid detta kyrkomöte antogs en ny liturgi som byggde på den tidigare före 1571. Augusti 1593 erhöll han uppdrag att föreläsa nya testamentets exegetik och på riksdagen i Söderköping 1595 valdes Petrus Kenicius till biskop i Skara. Petrus deltog i underhandlingarna med Sigismund 1597 och 1608 i fredsförhandlingarna med Polen i Reval. Samma år utnämndes han av Karl IX till biskop i Strängnäs men behövde aldrig tillträda tjänsten. 1609 blev utnämnde Karl IX, Petrus till Uppsala universitets första prokansler. Samma år blev han vald till ärkebiskop. Som ärkebiskop krönte han kung Gustav II Adolf 1617. Petrus Kenicius var prästerståndets talman i riksdagen under tiden 1617 till 1633.
Petrus Kenicius
Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Petrus Kenicius, föddes som Peter Königsson 1555 i Baggböle, Umeå, död 3 februari 1636 i Uppsala, son till nämndemannen och birkarlen König Olofsson och Anna Olofsdotter. Fadern härstammade från den s k Bureätten. Gift 1587 med Margareta Hansdotter (Gammal), dotter till borgmästaren i Gävle Hans Månsson (Gammal). Nio barn, varav en dotter gifte sig med ärkebiskopen Johannes Canuti Lenaeus. Ärkebiskop.
Latinskolan i Gävle ca 1569 där han kom i kontakt med den s k "norrlandsortodoxin". Studier i Uppsala, Rostock, och Wittenberg. Prästvigd av ärkebiskopen i Uppsala okänt när. Magister 1586. Professor vid Collegium Stockholmense 1587, Johan III:s högskola, där han undervisade i dialektik. Då han, Nicolaus Olai Bothniensis och Erik Skinnerus vägrade godkänna Johan III:s liturgi fick de ett kort fängelsestraff. Ramismen vann gehör i vid Uppsala möte 1593.
Biskop i Skara 1595, i Strängnäs 1608; legat i Livland samma år. Trogen hertig Karl i stället för ärkebiskopen. Var en av krafterna bakom att Abraham Angermannus avsattes 1599. Eftersom kungen begärde så, vigdes Petrus Kenicius till ärkebiskop 2 juli 1609 i juni efter Olaus Martinis bortgång.
Som ärkebiskop var han även talman i Riksdagen för prästeståndet. En annan funktion var att utfärda prejudikat för hovrätten när den mosaiska lagtolkningen var oklar, samt i egenskap av dess prokansler ha den högsta tillsynen över Uppsala universitet, som under Kenicius tid avancerade med flera professurer genom donationer av Gustaf Adolf.
Kenicius var en av de första fyra som doktorerade i teologi i Uppsala 24 oktober 1617. Grundade fattigvården i Sverige, den s k Spetalsordningen, 1622, och översatte ett kompendium av Hafenreffer samt försedde detsamma med ett företal. Det senare arbetet blev ett standardverk för den svenska prästutbildningen i 200 år.
Petrus Kenicius heraldiska vapen var delat. Det övre fältet är blått och föreställer ett vitt gående lamm som bär på ett gyllene kors och en fana av rött kors på vit botten. Nedre delen tre röda rosor på gemensam stjälk på gyllene botten.
Kenicius, Petrus, ärkebiskop. Född i Umeå
1555 och son af en birkekarl (köpman)
Könik Olofsson i Baggböle
och Anna Olofsdotter.
Satt i tillfälle att ägna sig åt studiebanan,
kallade han sig med latinisering
af faderns namn Kenicius.
Student i Uppsala 1575,
blef han 1578 prästvigd. I sin
födelseort ville han nu verka såsom kaplan, men
vann på grund af sitt svaga målföre icke böndernas
bifall såsom predikant. Han begaf sig
därför 1582 utrikes, först till Rostocks, sedan
(1583) till Wittenbergs högskola, där han 1586
vann magistergraden. Återkommen till Sverige
följande år, anställdes han såsom »läsemästare»
vid det af konung Johan inrättade Stockholmskollegiet
(Collegium Stockholmiense). Här indrogs
han mot sin vilja i det liturgiska oväsendet,
och då han vägrade att med sitt namn understödja
Johans antireformatoriska planer, blef
han med andra liturgiens motståndare kastad i
fängelse. Därifrån synes han några år senare
ha blifvit utsläppt; åtminstone finnes han 1591
nämnd såsom stockholmskollegiets rektor. Sedan
han och hans olyckskamrater åter tagits i
fängsligt förvar, slog befrielsens timme för dem
1592, då konungen på sin sotsäng med döden
för ögonen upphörde med förföljelsen mot dem
och öfriga liturgiens motståndare. 1593 bevistade
han Uppsala möte och var en af de tolf
bisittarne, som valdes till biträde åt mötets ordförande.
Innan årets slut befordrades han till
teologie professor vid universitetet, blef biskop i
Skara 1595, var 1608 en af kommissarierna vid
fredsunderhandlingarna med Polen i Reval, förflyttades
1609 till ärkebiskopsstolen i Uppsala
och var, då högskolan vid reformationsfesten
1617, verkställde sin första teol. doktorspromotion,
den främste bland de promoverade. Från
1595 bevistade han riksmötena och var vid alla
dem som höllos från 1617 till 1633 prästeståndets
talman. Död i Uppsala d. 3 febr. 1636.
Gift med Margareta Hansdotter Gammal.
---Sidenote START---
Platser att besöka: Baggböle och den väg som Petrus Kenicius fick uppkallade efter sig; Petrus Kenicius väg ( den gamla kyrkvägen) Denligger nordost om Baggböle herrgård. (Hans far har också en väg uppkallad efter sig, i Baggböle.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Köniks son Petrus Kenicius studerade i Gävle och Uppsala där han tog sin prästexamen 1578. Samma år sökte han tjänst som kaplan i Backens kyrka, men fick " på grund af sitt svaga målföre icke fick böndernas bifall som predikant". Kenicius Petrus Kenicius (1555-1636) År 1582 begav han sig till Rostocks och sedan till Wittenbergs högskolor för vidare studier till magisterexamen 1586. Han blev därefter professor i Uppsala, biskop i Uppsala 1593, biskop i Skara 1595 , biskop i Strängnäs 1608. Den 2 juli 1609 utsågs Petrus Kenicius av kung Karl IX till ärkebiskop, vilket han var till sin död 1636. Som ärkebiskop var han även talman i riksdagen för prästeståndet. Baggbölesonen som inte fick tjänsten som kaplan i Backens kyrka slutade således som ärkebiskop. Kenicius krönte Gustav II Adolf år 1617. Petrus Kenicius har en väg, Petrus Kenicius väg ( den gamla kyrkvägen), i Baggböle uppkallad efter sig och den ligger nordost om Baggböle herrgård. Även hans far Könik Olofsson har en väg uppkallad efter sig, Könik Olofssons väg från Baggböle hamn upp till västra byn. Källa: http://www.umea.se/besoksomraden/baggbole/baggboleby.4.76244a6d126e...
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mycket intressant finns att läsa om honom på Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Petrus_Kenicius Namnet Kenicius är en latinisering av faderns förnamn Könik eller König. Detta förnamn uppträder i Petrus Kenicius hemtrakt i mitten av 1300-talet, då Könik Skarlakan bytte till sig en egendom i Kåddis. Nils Ahnlund har i en artikel hävdat att Könik i Baggböle bör ha varit en ättling till Könik Skarlakan. Petrus Kenicius hade flera systrar som kallade sig Kenicia, däribland Anna som blev stammoder till släkten Halenius och Margareta som var gift med hövitsmannen Per Olovsson Bottnekarl och med honom fick många barn, ofta med tillägget Kuuth i namnet. Men Margareta fick först en dotter, Anna Mårtensdotter i en annan relation, en man som alltså ingår i vår ana. Många placerar Mårten Larsson som fader, även om den personen fortfarande är höljd i dunkel. Arbete pågår för att ta reda på mer...
Se Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Petrus_Kenicius
Född 1555 i Baggböle, Umeå landsförs (AC) Död 1636-02-03 i Uppsala domkyrkoförs (C) Professor, Biskop, från 1609 Ärkebiskop.
GEDCOM Source
@R-2146910031@ Ancestry Family Trees Online publication - Provo, UT, USA: The Generations Network. Original data: Family Tree files submitted by Ancestry members. This information comes from 1 or more individual Ancestry Family Tree files. This source citation points you to a current version of those files. Note: The owners of these tree files may have removed or changed information since this source citation was created. Ancestry Family Trees http://trees.ancestry.com/pt/AMTCitationRedir.aspx?tid=9235659&pid=...
Om Petrus Kenicius (svenska)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Petrus_Kenicius
hem.passagen.se/sven.planck/Html_farfar/pa5ea7042.html
Noteringar
Petrus studerade vid Uppsala 1575 men fick avbryta sina studier där då universitetet måste stänga p.g.a. pesten. Han reste 1582 till Rostock för studier universitetsstudier och sedan vidare 1583 till Wittenbergs universitet där han blev filosofie magister 1586. Petrus återvände till Sverige 1587 och blev förordnad till läsemästare vid Stockhomskollegiet som kung Johan III inrättat. Han blev emellertid tillsammans med sina ämbetskollegier kastad i fängelse 1589 för sitt motstånd mot liturgien från 1571, Liturgia Svecanae Ecclesiae även kallad den Röda Boken. Denna liturgi byggde på svensk mässa och katolska ritualer. Petrus tycks ha varit fri under en del av året 1591, men blev åter kastad i fängelse och blev först en fri man efter kund Johan III:s död i november 1592. Vid Uppsala möte 1593 var Petrus Kenicius en av 12 bisittare till ordföranden vid kyrkomötet. Vid detta kyrkomöte antogs en ny liturgi som byggde på den tidigare före 1571. Augusti 1593 erhöll han uppdrag att föreläsa nya testamentets exegetik och på riksdagen i Söderköping 1595 valdes Petrus Kenicius till biskop i Skara. Petrus deltog i underhandlingarna med Sigismund 1597 och 1608 i fredsförhandlingarna med Polen i Reval. Samma år utnämndes han av Karl IX till biskop i Strängnäs men behövde aldrig tillträda tjänsten. 1609 blev utnämnde Karl IX, Petrus till Uppsala universitets första prokansler. Samma år blev han vald till ärkebiskop. Som ärkebiskop krönte han kung Gustav II Adolf 1617. Petrus Kenicius var prästerståndets talman i riksdagen under tiden 1617 till 1633.
Petrus Kenicius
Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Petrus Kenicius, föddes som Peter Königsson 1555 i Baggböle, Umeå, död 3 februari 1636 i Uppsala, son till nämndemannen och birkarlen König Olofsson och Anna Olofsdotter. Fadern härstammade från den s k Bureätten. Gift 1587 med Margareta Hansdotter (Gammal), dotter till borgmästaren i Gävle Hans Månsson (Gammal). Nio barn, varav en dotter gifte sig med ärkebiskopen Johannes Canuti Lenaeus. Ärkebiskop.
Latinskolan i Gävle ca 1569 där han kom i kontakt med den s k "norrlandsortodoxin". Studier i Uppsala, Rostock, och Wittenberg. Prästvigd av ärkebiskopen i Uppsala okänt när. Magister 1586. Professor vid Collegium Stockholmense 1587, Johan III:s högskola, där han undervisade i dialektik. Då han, Nicolaus Olai Bothniensis och Erik Skinnerus vägrade godkänna Johan III:s liturgi fick de ett kort fängelsestraff. Ramismen vann gehör i vid Uppsala möte 1593.
Biskop i Skara 1595, i Strängnäs 1608; legat i Livland samma år. Trogen hertig Karl i stället för ärkebiskopen. Var en av krafterna bakom att Abraham Angermannus avsattes 1599. Eftersom kungen begärde så, vigdes Petrus Kenicius till ärkebiskop 2 juli 1609 i juni efter Olaus Martinis bortgång.
Som ärkebiskop var han även talman i Riksdagen för prästeståndet. En annan funktion var att utfärda prejudikat för hovrätten när den mosaiska lagtolkningen var oklar, samt i egenskap av dess prokansler ha den högsta tillsynen över Uppsala universitet, som under Kenicius tid avancerade med flera professurer genom donationer av Gustaf Adolf.
Kenicius var en av de första fyra som doktorerade i teologi i Uppsala 24 oktober 1617. Grundade fattigvården i Sverige, den s k Spetalsordningen, 1622, och översatte ett kompendium av Hafenreffer samt försedde detsamma med ett företal. Det senare arbetet blev ett standardverk för den svenska prästutbildningen i 200 år.
Petrus Kenicius heraldiska vapen var delat. Det övre fältet är blått och föreställer ett vitt gående lamm som bär på ett gyllene kors och en fana av rött kors på vit botten. Nedre delen tre röda rosor på gemensam stjälk på gyllene botten.
Kenicius, Petrus, ärkebiskop. Född i Umeå
1555 och son af en birkekarl (köpman)
Könik Olofsson i Baggböle
och Anna Olofsdotter.
Satt i tillfälle att ägna sig åt studiebanan,
kallade han sig med latinisering
af faderns namn Kenicius.
Student i Uppsala 1575,
blef han 1578 prästvigd. I sin
födelseort ville han nu verka såsom kaplan, men
vann på grund af sitt svaga målföre icke böndernas
bifall såsom predikant. Han begaf sig
därför 1582 utrikes, först till Rostocks, sedan
(1583) till Wittenbergs högskola, där han 1586
vann magistergraden. Återkommen till Sverige
följande år, anställdes han såsom »läsemästare»
vid det af konung Johan inrättade Stockholmskollegiet
(Collegium Stockholmiense). Här indrogs
han mot sin vilja i det liturgiska oväsendet,
och då han vägrade att med sitt namn understödja
Johans antireformatoriska planer, blef
han med andra liturgiens motståndare kastad i
fängelse. Därifrån synes han några år senare
ha blifvit utsläppt; åtminstone finnes han 1591
nämnd såsom stockholmskollegiets rektor. Sedan
han och hans olyckskamrater åter tagits i
fängsligt förvar, slog befrielsens timme för dem
1592, då konungen på sin sotsäng med döden
för ögonen upphörde med förföljelsen mot dem
och öfriga liturgiens motståndare. 1593 bevistade
han Uppsala möte och var en af de tolf
bisittarne, som valdes till biträde åt mötets ordförande.
Innan årets slut befordrades han till
teologie professor vid universitetet, blef biskop i
Skara 1595, var 1608 en af kommissarierna vid
fredsunderhandlingarna med Polen i Reval, förflyttades
1609 till ärkebiskopsstolen i Uppsala
och var, då högskolan vid reformationsfesten
1617, verkställde sin första teol. doktorspromotion,
den främste bland de promoverade. Från
1595 bevistade han riksmötena och var vid alla
dem som höllos från 1617 till 1633 prästeståndets
talman. Död i Uppsala d. 3 febr. 1636.
Gift med Margareta Hansdotter Gammal.
---Sidenote START---
Platser att besöka: Baggböle och den väg som Petrus Kenicius fick uppkallade efter sig; Petrus Kenicius väg ( den gamla kyrkvägen) Denligger nordost om Baggböle herrgård. (Hans far har också en väg uppkallad efter sig, i Baggböle.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Köniks son Petrus Kenicius studerade i Gävle och Uppsala där han tog sin prästexamen 1578. Samma år sökte han tjänst som kaplan i Backens kyrka, men fick " på grund af sitt svaga målföre icke fick böndernas bifall som predikant". Kenicius Petrus Kenicius (1555-1636) År 1582 begav han sig till Rostocks och sedan till Wittenbergs högskolor för vidare studier till magisterexamen 1586. Han blev därefter professor i Uppsala, biskop i Uppsala 1593, biskop i Skara 1595 , biskop i Strängnäs 1608. Den 2 juli 1609 utsågs Petrus Kenicius av kung Karl IX till ärkebiskop, vilket han var till sin död 1636. Som ärkebiskop var han även talman i riksdagen för prästeståndet. Baggbölesonen som inte fick tjänsten som kaplan i Backens kyrka slutade således som ärkebiskop. Kenicius krönte Gustav II Adolf år 1617. Petrus Kenicius har en väg, Petrus Kenicius väg ( den gamla kyrkvägen), i Baggböle uppkallad efter sig och den ligger nordost om Baggböle herrgård. Även hans far Könik Olofsson har en väg uppkallad efter sig, Könik Olofssons väg från Baggböle hamn upp till västra byn. Källa: http://www.umea.se/besoksomraden/baggbole/baggboleby.4.76244a6d126e...
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mycket intressant finns att läsa om honom på Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Petrus_Kenicius Namnet Kenicius är en latinisering av faderns förnamn Könik eller König. Detta förnamn uppträder i Petrus Kenicius hemtrakt i mitten av 1300-talet, då Könik Skarlakan bytte till sig en egendom i Kåddis. Nils Ahnlund har i en artikel hävdat att Könik i Baggböle bör ha varit en ättling till Könik Skarlakan. Petrus Kenicius hade flera systrar som kallade sig Kenicia, däribland Anna som blev stammoder till släkten Halenius och Margareta som var gift med hövitsmannen Per Olovsson Bottnekarl och med honom fick många barn, ofta med tillägget Kuuth i namnet. Men Margareta fick först en dotter, Anna Mårtensdotter i en annan relation, en man som alltså ingår i vår ana. Många placerar Mårten Larsson som fader, även om den personen fortfarande är höljd i dunkel. Arbete pågår för att ta reda på mer...
Se Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Petrus_Kenicius
Född 1555 i Baggböle, Umeå landsförs (AC) Död 1636-02-03 i Uppsala domkyrkoförs (C) Professor, Biskop, från 1609 Ärkebiskop.
GEDCOM Source
@R-2146910031@ Ancestry Family Trees Online publication - Provo, UT, USA: The Generations Network. Original data: Family Tree files submitted by Ancestry members. This information comes from 1 or more individual Ancestry Family Tree files. This source citation points you to a current version of those files. Note: The owners of these tree files may have removed or changed information since this source citation was created. Ancestry Family Trees http://trees.ancestry.com/pt/AMTCitationRedir.aspx?tid=9235659&pid=...
Petrus Kenicius's Timeline
1555 |
1555
|
Baggböle, Umeå lfs, Västerbotten (AC), Sweden
|
|
1590 |
1590
|
Umeå, Västerbotten, Sweden
|
|
1591 |
August 7, 1591
|
Bro, Stockholm County, Sweden
|
|
1591
|
|||
1591
|
Umeå, Västerbotten County, Sweden
|
||
1591
|
|||
1592 |
1592
|
||
1597 |
1597
|
||
1601 |
June 27, 1601
|
Brunsbo biskopsgård, Skara, Västra Götaland County, Sweden
|