Lars Magnus von Bergen

Is your surname von Bergen?

Connect to 8,075 von Bergen profiles on Geni

Lars Magnus von Bergen's Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Lars Magnus von Bergen

Also Known As: "Laur. Magn."
Birthdate:
Birthplace: Frillestad, Skåne County, Sweden
Death: April 07, 1797 (62)
Helsingborg, Skåne County, Sweden (Matthet och hosta)
Immediate Family:

Son of Carl von Bergen and Catharina von Bergen
Husband of Maria Christina Tollsten
Father of Peter Fredrik von Bergen; Alexander Magnus von Bergen; Carolina Gustava von Bergen, 12 b; Carl Gustaf von Bergen; Johan Daniel von Bergen and 2 others
Brother of Hedvig Sofia von Bergen, död tidigt; Elisabeth Helena von Bergen; Maria Christina von Bergen; Johan Peter von Bergen; Hedvig Sophia von Bergen and 1 other

Occupation: med. doctor stadsphyscii i Helsingborg
Managed by: Private User
Last Updated:

About Lars Magnus von Bergen

stud. i Lund 1751?

  • LARS MAGNUS VON BERGEN
  • Marriages:
  • Spouse: MARGARETHA CHRISTINA TOLLSTEN Family
  • Marriage: 06 NOV 1767 Kågeröd (Möllarpshus), Malmöhus, Sweden

Ludwig Magnus Bååth, Gösta Johannesson (1979) Hälsingborgs historia: Vol 5, s162:

"De kunde tänka sig även någon annan än von Bergen som stadsfysikus och ansåg att lönen borde vara 200 daler smt. Genom ett par fullmäktige skulle de bli representerade på den allmänna rådstuga, där ärendet slutligt skulle avgöras. Denna rådstuga hölls i december 1763. Meningarna var delade och ärendet avgjordes genom votering. Resultatet blev att Lorents Magnus von Bergen utsågs till Helsingborgs förste stadsläkare med en årslön på 200 daler smt fr. o. m. början av år 1764. Han skulle först i Stockholm skaffa sig de erforderliga kompetensbevisen hos Collegium Medicorum. Staden bekostade hans nedresa och han tillträdde tjänsten i oktober 1764. Med tiden började man i staden bli missnöjd med von Bergens sätt att sköta sin tjänst. Bl.a. hade han varit oanträffbar, när man behövt hans hjälp. År 1774 förklarade borgerskapets äldste öppet att man förlorat förtroendet för honom, och häri instämde en del ståndspersoner som också hotade med att inte längre betala några bidrag till hans avlöning. von Bergen erbjöd sig då att avstå från sin lön, om han fick njuta lindring i stadsskatten i stället. Magistraten överlämnade hela ärendet till landshövdingeämbetets prövning och dess utslag lydde på att tjänsten kunde dras in och lönen innehållas, om magistrat och borgerskap fann detta lämpligt. von Bergen överklagade detta utslag hos K. M:t."

Författade en försvarskrift om fadern: Lefvernesbeskr. öfver Kyrkoherden Mag. Carl von Bergen af Laur. Magn. von Bergen. Ups 1768.

BERGEN, LAURENT MAGNE von. Korrt lefwernes-beskrifning öfwer kyrkoherden, herr magister Carl von Bergen, som medelst en träffad swår, widlyftig och med många omgånger beblandad religions-process, mycket lidit til sin timmeliga wälfärd. I barnslig ödmjuk wördnad framgifwen. Uppsala, J. Edman, 1768. 8:o. 378 s. Författaren var son till den biograferade. Carl von Bergen (1702-60) var kyrkoherde i Skåne och sökte där i pietistisk anda höja andligheten i sina två församlingar. Han uttalade sig fritt om kyrkliga ceremonier och ändrade i dem när han tyckte så behövdes. Lunds domkapitel kallade honom till förhör tre gånger. Endast till det tredje, som leddes av biskop Papke inställde han sig och lovade bättring. Då Papke året därpå avled, övertogs ordförandeskapet av den strängare Benzelius och von Bergen suspenderades från sitt ämbete i väntan på utredning. Domkapitlets utslag, som presenterades 1744 efter häradsrättens undersökning, upptog ett tusental sidor och förordade att von Bergen helt skulle fråntas sitt ämbete. Det slutgiltiga avgörandet låg dock i Göta hovrätts händer efter att utslaget överklagats. Dess dom kom först 1752 och underkände domkapitlets förfarande och slutsats.

Promoverades i greifswald:

Något öppet motstånd mot Greifswalddoktorerna från svensk sida synes inte ha förekommit, förän Lars Gumselius, som promoverats 1753, återkom till hemlandet och sökte tjänst vid lasarettet. Ett av Hjelt publicerat brev f r å n professor Jonas Böckman till preses i Collegium medicum Abraham Bäck (1754) omtalar, att Gumaelius p å olika sätt blivit föremål för ovilja bland dem, som promoverats i Uppsala; dessa hade rent av uppmanat honom att förneka sin doktorsgrad och börja studera p å nytt i Uppsala. (Passus om mildare tongångar)

Såsom Hjelt utrett, ändrade Collegium medicum under de följande åren så småningom sin uppfattning. Redan 1757 signalerades en ny politik, och 1763 beslöt kollegiet anmäla hos K. M:t att det ålagt dem, som hädanefter promoverades i Greifswald, att undergå examen i likhet med andra utländska doktorer. Detta åläggande upprepades genom beslut 15/3 1764 och motiverades då med att »ganska många med ringa och opålitelig insikt, särdeles en del fältskärsgesäller» fått doktorsgraden i Greif s wald, och att det alltså förelåg risk, att riket bleve »uppfyllt med oövade medicine doktorer, som tillförde innevånarne mera skada än nytta». Vederbörande skulle samtidigt med examen uppvisa doktorsbrevet och disputationen.Redan i maj 1764 inkallades de första Greifswalddoktorerna till förhör inför kollegiet: Lars Magnus von Bergen, Abraham Eberstein samt stadsfältskären i Vänersborg Olof Perman.89 Huruvida den förstnämnde undergick examen ä r oklart; Eberstein däremot befriades, enär han ämnade praktisera utrikes och Perman lyckades slingra sig undan förhöret.

(Ivar Seth 1952: UNIVERSITETET I GREIFSWALD OCH DESS STÄLLNING I SVENSK KULTURPOLITIK 1637—1815

I brev fr Kammarkollegiet t Kung Maj:t 1781 /7"

Skrift från1786: En lidande med-borgares, genom ämbets-manna förwållande, tilfogade öde och orätt i en tid af åtta år, som föreställer rättwisans alt förunderliga skiften och öden, just under en tid, då domare fått så wäl höga som alfwarsamma påminnelser : om answar för deras göromål: i allerdjupaste underdånighet understäldt hans kongl. maj:ts min allernådigste konungs och herres, såsom Swea-rikes första och högsta med-borgares allernådigst höga påseende, och den rättwisa allmänhetens : såsom rikets öfrige respective med-borgares owäldiga och lag- granna omdömme. I anledning af en åtta-årig rättegång, mellan med. doctoren och stads-physicus i Helsingborg, Laur Mag. v. Bergen kärande, och ryttmästaren, herr Henr. Walt. : Berg v. Linde, swarande, rörande en ärfd fjerdedel i säteriet Axelwold, den käranden, enligt lag, hosgående handlingar och testamente, bordt tilkomma; men äntel. på de domskjäl och grunder som i rättegången förefinnas, honom, olagl. : blifwit frånerkänd. Tryckt, hos hof-cammer. och direct. Berling, i Lund år 1786. BokSvenska1786

Förlag, utgivningsår, omfång ...

Lund,1786 :(Berling)  l, 352 s., s. 351-442 =(s. xxxvi-l opag.)=; [1] rättelsebl. ;4:o. 

Nummerbeteckningar

LIBRIS-ID:2439048
850703a35SB17 

Berg von Linde var fidekommissarie och von Bergen bestred tydligen att det blivit fideikommiss. Hans frus mormor var syster med fideikomissarien och förlorade arvsrättigheter.

Lunds Weckoblad 1778 21/10, sid. 331-332. »Fortsättning från N:o 41. o. p. 327.

3) Den Supplique, som angick min Hustrus Halfbroder, då Student, nu Doctor von Bergen i Helsingborg, huru som, då efter sin Styfmoder Caisa Tangers död, wid Boförteckningen undandölgt, en fordran af Cronan hwilken des Fader efter Grippenmarkiska Familien tilkom; [...].

Detta wisar ju, at jag må äga mitt förstånd; och icke som belakare utspridt, Contrarium. Lund den 30 sept. 1778. Paul Suell.»

view all 11

Lars Magnus von Bergen's Timeline

1735
March 11, 1735
Frillestad, Skåne County, Sweden
1769
July 24, 1769
Helsingborg, M, Skåne län, Sweden
1771
February 20, 1771
Helsingborg, M, Skåne län, Sweden
1772
November 25, 1772
Helsingborg, Helsingborg, Skåne County, Sweden
1775
June 27, 1775
1777
October 11, 1777
Helsingborg, Skåne County, Sweden
1781
November 30, 1781
Helsingborg, Sweden
1792
February 9, 1792
Helsingborg, Sweden