Maria Hägerstierna, till Limsta

Maria Hägerstierna, till Limsta i Kila socken, Västmanlands län, vilket hon 1686 lät bebygga till säteri.

Döpt 1644-03-29 i Stockholm.

Gift där 1662-07-13 med generalmajoren Tomas van der Noot, friherre von der Noth, död 1677.

/////

Kallas Maria Claudesdotter Roquette i dopboken. Olika uppgifter om att hon är döpt i St Nicolai eller i Tyska församlingen.

Maria växte upp i Stockholm på Österlånggatan nära Järntorget (fastigheten revs på 1900-talet och ett nytt byggdes). Familjen hade också en malmgård vid Hornsgatan bredvid dagens Bysistorget (se Johan Holms tomtbok). Fadern var en fransk mycket framgångsrik affärsman med kunder inom adel och dessutom drottning Kristinas hovköpman. Kristina adlade fadern i samband med sin abdikation. Maria var språkkunnig då pappan var fransman och mamman hade fransk/holländsk bakgrund (de Besche). Familjen var huggenotter dvs reformerta. Det rådde inte religionsfrihet i Sverige så gudtjänsterna fick hållas i hemmet. De reformertas ideal var att leva enkelt och arbeta gudsfruktigt. Man var bibeltrogna och församlingen, bestående av många reformerta som flytt från sina hemländer efter förföljelser, var livaktig. Familjen var nära vänner med Louis de Geer, familjen Bedoire m fl med hade också nära kontakter med släktingar som de Try och de Besche. Maria hade två systrar, men den ena av dem dog troligtvis som barn. Maria och hennes syster giftes bort med adelsmän i Stockholm med bara en veckas mellanrum när de var 18 och 16 år. Som gift följde Maria troligtvis med sin man på hans uppdrag för Sverige både i Nederländerna och Paris. I Stockholm bodde familjen på Riddarholmen där barnen Lamoral och Magdalena Christina föddes.

Det var svårt att verka som affärskvinna i denna tid men många bevarade dokument visar att hon var mycket aktiv i affärer. Hon hade som friherrina stort anseende och hennes bevarade brevväxling visar att hon hade kontakter med landets främsta i staten men också sådana som arkitekterna Tessin.

Hon lånade ut pengar och köpte och sålde fastigheter. Bland annat försökte hon sälja säteriet Tranbygge i Uppland, med underliggande hemman 1720-06-08 för 15 000 daler kopparmynt med ränta. Tranbygge blev dock kvar i familjen och hennes dotterdotter Märta Bonde bodde där när hennes make avlidit. Hon var också aktiv i arbetet att få tillbaka de pengar som hennes pappa lånat ut till kronan och skrev många skrivelser om det till staten. Familjen förlorade en stor förmögenhet i samband med Karl XI:s reduktion.

Köpte med sin man år 1671 två tomter på Södermalm som sedan bebyggdes med ett palats i hollänsk stil Van der Nootska palatset. Det var troligtvis klart redan i slutet av 1672 men hyrdes ut till Christian Costantin Rumpff redan 1674. Troligen ville inte familjen bo kvar när maken Thomas avlidit i kriget. Dock stannade palatset i hennes ägo under hela livet och tillslut var det hennes barnbarnsbarn som ärvde palatset.

Hon blev mycket gammal men fick genomleva många sorger då hennes make dödades i kriget när hon ännu relativt ung och hon förlorade också sina söner i krig. Även hennes dotter och dotterdotter förlorade sina män. Maria blev änka redan som 32-åring och valde att aldrig gifta sig igen. Kanske föredrog hon den frihet som det innebar att vara änka på denna tiden.

Maria skrevs senare i livet till frälsehemmanet Limsta i Kila, där hon nog bodde en hel del på äldre dagar tillsammans med sin sons änka. Hon bodde troligtvis också på Tranbygge som hennes dotterdotter Märta Bonde sedemera flyttade till när hon blivit änka. Hon var mycket religiös.

Hon tyckte mycket om sin mamma. I januari 1686 skrev Catharina Wallenstedt i ett bevarat brev till hennes dotter Greta att Maja ( som måster varit ett smeknamn på äldre dagar, som barn kallades hon Mariken) Hägerstierna varit sjuk i flera veckor. ”Hon har mycket sörjt sin mor och jag fruktar att det drar henne själv till döds. Hon har den sjukan som Mårtens Britta hade , den som kofötter skulle cureras med.” Hon dog inte. Ett bevarat brev ( privatägt) från Marias dotterdotter Märta Bonde till sin mormor friherrinnan skrivet i januari 1732 bevisar att Maria blev mycket gammal. I brevet ber Märta sin nådiga mormor om pengar för att renovera Tranbygge.