Michael Anckarsvärd

Michael Anckarsvärd was a Swedish count, soldier and politician. After studying at a university he in 1759 got employment at the fortification and participated as an under-officer and officer in the Pommer war. He had employment partly at the field artillery, and partly at the army naval base. After the war he started working for Carl August Ehrensvärd at the new base in Sveaborg. He was one of the first that in 1772 in trust got to know about Gustav III's plans of revolution.

Anckarsvärd worked for several decades as turns manager, and in 1784 as an eskader manager to work with the progress of the army's fleet of ships. When Gustav III in 1788 prepared for the war against Russia he called for Anckarsvärd to come to Stockholm to give the king advice.

After some less fortunate times and an attempt to end the war in 1788, Anckarsvärd was brought to Stockholm and accused of causing an uproar. He was imprisoned from 18 March to 7 May. The case against him was later dropped without an explanation and he was named the king's general adjuntant. In 1789, he brought forward plans for the army fleet's next war, which he himself was able to lead the plan ahead. Anckarsvärd was responsible for the fleet that in 1790 won the Battle of Svensksund. After the end of the war, Anckarsvärd was named Governor of Kalmar, a position he held from 1790 until 1810.

Anckarsvärd under the protection of Gustav IV Adolf was named general major in 1795 and friherre in 1805, the king even reached out to Anckarsvärd when his rebellious sons Karl Henrik and Johan August had started plans for an uproar against the king in Värmland. At the suggestion of Georg Adlersparre Anckarsvärd led the first Riksdagen session.

Anckarsvärd would work within politics until his death on 23 Mars 1838 at the age of 96.

/////

Mikael Cosswa, adlad, friherre och greve Anckarsvärd, född 1742-03-09 på Högfors bruk i Karbennings socken, Västmanlands län.

Student i Uppsala (Bbl.) 1752. Volontär vid fortifikationsstaten i Stockholm 1759. Underkonduktör vid fortifikationsstaten i Stockholm 1759. Sergeant vid fältartilleriet i Pommern 1759. Adjutant hos generalmajoren von Hessenstein 1761.

Konstapel vid arméns flotta 1762. Fänrik vid arméns flotta 1762. Löjtnant i armén 1772.

Adlad 1772-09-13 (introducerad 1777 under n:o 2109).

RSO 1772. Löjtnant vid arméns flotta 1773. Varvskapten 1774. Varvsmajor 1775. Överstelöjtnant i armén 1777. Överstelöjtnant på stat och chef för finska lotsverket 1778. Överstelöjtnant vid finska sjöartilleriet 1782. Överste och chef för Sveaborgs sjöartilleriregemente och för finska eskadern av arméns flotta 1784.

Generaladjutant hos konungen 1789. Landshövding över Kalmar län och Öland 1790. Överkommendant i Kalmar 1793. Generalmajor 1795. KSO 1797 med valspråk: Medborgares aktning.

Uppflyttad i riddarklassen 1797 under n:o 2109 A.

KmstkSO 1801.

Friherre, jämte äldste sonen, 1805-03-01, med succession av värdigheten på dennes äldste son, son efter son (introducerad 1805-11-30 under n:o 322).

Inspektör över Kalmar läns lantvärn samt Kalmar, Kronobergs och Jönköpings vargeringsbataljoner 1808. Befälhavare över Kalmarfördelningen 1808. Lantmarskalk vid 1809 års riksdag. Generallöjtnant 1809.

Greve enligt 37 § regeringsformen (introducerad 1810-05-30 under n:o 116).

R o.KavKMO 1810. Avsked från landshövdingämbetet (Bbl.) 1810 och från sina militära ämbeten 1810.

Död 1838-03-23 på Karlslund vid Örebro.

Han var en utmärkt militär, så till sjöss som lands, och tjänstgjorde vid 1772 års regementsförändring under generallöjtnanten friherre Sprengtporten på tåget från Finland till Stockholm samt blev därför adlad. Hans dagboksanteckningar från ryska kriget utgåvos 1892 av svenska historiska föreningen.

Gift 1781-06-07 i Visby med friherrinnan Eva Carolina von Segebaden, född 1759-01-20, död 1843-12-23 på Karlslund, dotter av generallöjtnanten friherre Carl Otto von Segebaden, och Maria Elisabet Danckwardt-Lillieström.

/////

http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=526

http://runeberg.org/strokirk/2/0013.html

Kalmar kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00177/A I/10 (1805-1818), bildid: C0027549_00082, sida 148

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0027549_00082

Michael Anckarsvärd

Michael Anckarsvärd, ennen aateloimista Crosswa, oli ruotsalainen sotilas ja valtiomies.

Michael Anckarsvärd oli syntyjään vallonialaisesta Crosswan ruukinomistajaperheestä. Hän opiskeli aluksi yliopistossa, mutta osallistui vuodesta 1759 alkaen Pommerin sotaan nuorena kersanttina Ruotsin kenttätykistön joukoissa, jolloin armeijan ylipäällikkö Augustin Ehrensvärd kiinnitti häneen huomiota ja värväsi hänet Ruotsin saaristolaivaston vänrikiksi.

Ehrensvärdin mukana Crosswa siirtyi palvelukseen Suomenlinnaan. Palvellessaan siellä saaristolaivastossa hän osallistui vuonna 1772 Kustaa III:n vallankaappaukseen. Tuestaan kuninkaalle hänet ylennettiin luutnantiksi ja aateloitiin nimellä Anckarsvärd.

Suomenlinnassa Anckarsvärd vastasi ensin korjaustelakan rakentamisesta. Myöhemmin hän luotsipäällikkönä johti saariston kartoittamista. Anckarsvärdin ahkeruus palkittiin nimittämällä hänet vuonna 1784 saaristolaivaston parhaiten varustetetun osaston, Viaporin eskaaderin, komentajaksi. Tässä tehtävässään hän paneutui saaristolaivaston taistelutekniikoiden kehittämiseen.

Kustaa III:n laatiessa hyökäyssuunnitelmia Venäjää vastaan kevättalvella 1788 Anckarsvärd oli ainoa upseeri kuninkaan sisäpiirissä, joka vastusti sotaa Venäjää vastaan. Tämän takia hän joutui Kustaa III:n epäsuosioon ja pidettiin vuonna 1788 poissa Kustaa III:n sodan sodanjohdosta. Ensimmäisenä sotavuonna 1788 hän johti molempia saaristolaivaston eskaadereja.

Anckarsvärd ei suoraan ollut mukana Anjalan liitossa elokuussa 1788, ja kielsi liittolaisia vierailemasta saaristolaivaston aluksissa ja komentamiensa upseerien allekirjoittamasta Anjalan liittokirjaa. Hän kuitenkin vastusti edelleen sotaa ja piti valtiopäivien koolle kutsumista välttämättömänä.

Kustaa III:n silmissä Ackarsvärd oli petturi ja hänet vangittiin Suomenlinnassa kevätalvella 1789 ja vietiin Tukholmaan odottamaan tuomiota. Valtakunnan ollessa sodasa Anckarsvärdin sotilaalliset taidot painoivat kuitenkin lojaalisuusepäilyjä enemmän. Kustaa III vapautti Anckarsvärdin kesällä 1789 ja ylensi hänet kenraaliadjutantiksi. Hänen vastuulleen tuli saaristolaivaston uudisrakentamisen vuoden 1790 sotakesää varten. Talven 1789–1790 aikana saaristolaivastoa laajennettiinkin lukuisilla pienemmillä aluksilla, kuten tukkisluupeilla, joilla tuli olemaan ratkaiseva merkitys seuraavana kesänä Ruotsinsalmen toisessa meritaistelussa saavutetuun voittoon.

Kustaa III ei nimittänyt Anckarsvärdiä takaisin saaristolaivaston komentajaksi laivaston ylempien upseereiden pyynnöistä huolimatta. Vaikka Anckarsvärdillä oli kuninkaan luottamus sotilaana, Kustaa III ei luottanut hänen poliittisiin kantoihin. Tämän vuoksi hänet nimitettiin Kalmarin läänin maaherraksi vuonna 1790. Tätä tehtävää Anckarsvärd hoiti vuoteen 1810 saakka. Vuonna 1809 hänet kutsuttiin Ruotsin maamarsalkaksi valtiopäiville, jotka antoivat Ruotsille uuden hallitsijasuvun ja uuden valtiomuodon. Hän sai myös kreivin arvon ja ylennettiin kenraaliluutnantiksi.

/////

Mikael Cosswa, adlad, friherre och greve Anckarsvärd, född 1742-03-09 på Högfors bruk i Karbennings socken, Västmanlands län.

Student i Uppsala (Bbl.) 1752. Volontär vid fortifikationsstaten i Stockholm 1759. Underkonduktör vid fortifikationsstaten i Stockholm 1759. Sergeant vid fältartilleriet i Pommern 1759. Adjutant hos generalmajoren von Hessenstein 1761.

Konstapel vid arméns flotta 1762. Fänrik vid arméns flotta 1762. Löjtnant i armén 1772.

Adlad 1772-09-13 (introducerad 1777 under n:o 2109).

RSO 1772. Löjtnant vid arméns flotta 1773. Varvskapten 1774. Varvsmajor 1775. Överstelöjtnant i armén 1777. Överstelöjtnant på stat och chef för finska lotsverket 1778. Överstelöjtnant vid finska sjöartilleriet 1782. Överste och chef för Sveaborgs sjöartilleriregemente och för finska eskadern av arméns flotta 1784.

Generaladjutant hos konungen 1789. Landshövding över Kalmar län och Öland 1790. Överkommendant i Kalmar 1793. Generalmajor 1795. KSO 1797 med valspråk: Medborgares aktning.

Uppflyttad i riddarklassen 1797 under n:o 2109 A.

KmstkSO 1801.

Friherre, jämte äldste sonen, 1805-03-01, med succession av värdigheten på dennes äldste son, son efter son (introducerad 1805-11-30 under n:o 322).

Inspektör över Kalmar läns lantvärn samt Kalmar, Kronobergs och Jönköpings vargeringsbataljoner 1808. Befälhavare över Kalmarfördelningen 1808. Lantmarskalk vid 1809 års riksdag. Generallöjtnant 1809.

Greve enligt 37 § regeringsformen (introducerad 1810-05-30 under n:o 116).

R o.KavKMO 1810. Avsked från landshövdingämbetet (Bbl.) 1810 och från sina militära ämbeten 1810.

Död 1838-03-23 på Karlslund vid Örebro.

Han var en utmärkt militär, så till sjöss som lands, och tjänstgjorde vid 1772 års regementsförändring under generallöjtnanten friherre Sprengtporten på tåget från Finland till Stockholm samt blev därför adlad. Hans dagboksanteckningar från ryska kriget utgåvos 1892 av svenska historiska föreningen.

Gift 1781-06-07 i Visby med friherrinnan Eva Carolina von Segebaden, född 1759-01-20, död 1843-12-23 på Karlslund, dotter av generallöjtnanten friherre Carl Otto von Segebaden, och Maria Elisabet Danckwardt-Lillieström.

/////

http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=526

http://runeberg.org/strokirk/2/0013.html

Kalmar kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00177/A I/10 (1805-1818), bildid: C0027549_00082, sida 148

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0027549_00082