Samuel Petri Brask

Se också: Samuel Petri Brask, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16878'''

Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlESELGREN.), hämtad 2017-04-14.

Kyrkoherden i Yastervik, Lars Brask, hvilkens namn vi nyss hörde, hade den tillfredsstallelsen att inom sin familj se ej mindre än två söner förbereda sig för prastambetet, af hvilka ERIK med tiden blef kyrkoherde i Ostra Tollstad (1634-1672) och JOHAN kyrkoherde i Veta (1629-1656), hvartill kom, att en hans dotter, Elisabet, ingick aktenskap med en prastman, kyrkoherden Petrus Johannes i Nykyrka (Västra Ny). I detta äktenskap fåddes år 1613 den sedermera mycket omtalade och bemärkte SAMUEL PETRI BRASK. Efter afslutade studier i Uppsala öoretog han for sin utbildning vidsträckta resor utomlands och blef efter sin hemkomst år 1644 lektor i Linkoping. Utrustad med rika själsgafvor och med särskild håg for dramatiskt författarskap förenade han med sin uppgift som lärare och präst öfvandet af vitter verksamhet; framför allt sökte han väcka intresse för dramatisk konst hos de unga, i det han lät eleverna vid gymnasiet uppföra af honom. författade historiska dramer. Hvilkaäamnen, som därvid företrädesvis valdes, framgår af sjalfva titlarne: Josephus venditus, comoedia (1644), Een comoedia om then förlorade sbnen eller en ofb'rfaren vandringsman (1645), Een tragicomoedia om apostlarnas gärningar och jämmerliga marterningar (1648), Mars germanicus victus. Thet är: Comoedia om thet välendade tydske kriget (1650). Redan 1649 blef han kyrkoherde i Ekeby och Elnna och slutade omsider sitt lif som kyrkoherde i S:t Klara i Stockholm ar 1668.