Uno Troilius

Leksandin kirkkoherra, FM Uno Troilius (Uno Troelii, yo mm. Wittenbergissä 20.11.1608

Uno Troilius föddes på Backa Gård den 12 september 1586. Efter studier i Västerås, Strängnäs och Växjö begav han sig till tyska akademier och erhöll den13 mars1616 magistergraden i Wittenberg. Hemkommen blev han prästvigd och redan den 23 februari 1618 blev han enhälligt kallad till kyrkoherde i Leksand, samt i april samma år utnämnd av konungen. Han deltog i flera prästmöten och var ordförande i prästmötet 1649. Han var av ett milt och saktmodigt sinnelag, hade ett stort hushåll och en vidlyftig släkt och hans hem var en samlingsplats för lärda och släktkära personer. Flera av hans brev till biskopen och enhetsbröderna finns i behåll och vittnar om att han utan krus, precist och kraftfullt men hövligt sade ut sin mening. Han dog som kontraktsprost den 15 februari 1664. Likpredikan hölls av prosten i Falun J. Rudbeckius.

Nedtecknat av kapten Tyko Kihlstedt, Örebro den 1 december 1913. Avskrift av Herman Kihlstedt ht 2009

Uno Trulsson Trulius, Troilus eller Troilius. såsom han slutligen skref sig (son af Truls Larsson, Tab 1.) Född 1586-09-12, på förutnämnda Backa eller Bäcka. Skolpilt i Westerås 1596, i Strengnäs 1600, åter i Westerås 1602 och i Wexjö 1605; Student i Wittenberg 1608;

Fil. Mag. derstädes 1616; Prestvigd i Westerås s.å. och antagen till stiftets Pänitentiarius samt tillika Konsistorii-Ledamot; Kyrkoherde i Leksand i Dalarne 1618;

Kontrakts-Prost i Öster-Dalarne 1648, efter sin måg, Prosten Olaus Dalecarlus i Rättvik, Död 1664-02-15 i Leksands Prostgård och ligger, jämte sin hustru begrafven i Leksands kyrka, der hans epitafium med påskrift uppsattes på norra sidan i choret. *Åtföljande biskop Bellinus på visitationsresor, blef han af Leksandsboarne så omtyckt, att de enhälligt begärde honom till sin pastor vid ledigheten efter Terserus; hade dennes nit för församlingens vård, men var af ett mera mildt och saktmodigt sinnelag samt så obenägen för deltagande i politiska ärenden, att han i motsats till Terserus, icke finnes på någon riksdag ha varit bland stiftets fullmäktiga; hade mycken lärdom och var orator på prestmötet i Westerås 1621, respondens 1629, predikant 1635, och preses 1649, förde stort hus samt hade genom sin hustru vidsträckt slägt, och var hans hem ofta en samlingsplats för slägtkära och även lärda personer.

Student i Wittenberg 1608 Fil.mag. i Wittenberg 1616. prästvigd 1616. Kyrkoherde i Leksand 1618 Preses vid prästmötet 1649

• Troili Svenska släktkalendern 1919 s 854, 1936 s 831, 1965 s 385.
• Troili Svensk slägtkalender 1887 s 226-227.
• Troilius Svensk slägtkalender 1886 s 289-290.

  ---

Backa gård - Hyltinge sn, Villåttinge hd, Södermanland kan detta vara denna plats:

1. Backa eller Pillerstugan (Källtorpet) - http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s1dx001/319225a1
2. BACKASTUGAN LILLDUNKER, 649 91 HYLTINGE

Ref: http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/phpform/sdm1.php?socken=%...

Verksam i Leksand.

Prosten i Östra Dalarna Uno Troilius, var präst i Leksand i 46 år !

=====================================================================================================================================

Detta nedan berör Häradshövding Erik Simmingschiöld!!! och borde således inte vara här

Biografi

Adlad 1689 varvid han antog namnet Simmingschiöld. Levde från 1688 till 1690 i Tingvalla, Naverstad (O). Levde från 1690 till 1692 i Mölneby Nordgård, Långelanda (O). Levde 1693 i Mölneby, Långelanda (O). Flyttade eventuellt 1694 till Ybbö, Myckleby (O). Levde eventuellt omkring 1697 på Näs, Myckleby (O). Levde 1706 på Restenäs, Resteröd (O). Innehade mellan 1709 och 1715 i Hälle, Ljung (O).

Nämns som dopvittne i Långelanda mars 1700 och augusti 1701, båda gångerna vid befallningsman Tillroths barns dop

Innehade från ca 1703 till sin död Restenäs, Resteröd (O) men bodde där sannolikt inte mer än korta perioder. Endast 1 av 4 barn födda under den perioden kan hittas under födda i Resteröd.

Innehade 1709 också Tolleröd, Resteröd (O) men brukade inte gården.

Enligt Folke Agelius, Anbytarforum: Med Ybbö avses Öberg i Myckleby socken, ett stort hemman som legat under lagmansstolen men som skepparen Sven Olsson Bagge från Uddevalla förvärvade besittningsrätten till 1698.

Enligt Olof Brattö "........." bodde Erik på häradshövdingebostället Näs i Myckleby omkring 1697. Han ville byta det mot Öberg istället för mot det tänkta Holm i Tegneby

Boendet på Mölneby Nordgård måste ha varit en nödlösning, bostaden måste ha varit en enkel bondstuga, men gården var den kronogård som låg närmast tingshuset i Svanesund. Hustrun har uppenbarligen valt att föda på annan ort 1691.

Erik S ägde enligt 1697 års jordebok Äng och bodde där. Hur länge han bodde där går säkert att fastställa med hjälp av mantalslängderna. Senast 1702 har han dock med familj lämnat Äng och troligen också Orust, då har arrendatorn Åke Kjellsson övertagit gården.

Innehade ämbetet som häradshövding mellan 1684-1724, först på Orust och Tjörn och från 1698 även i Inlands Nordre och Fräkne. Därefter assesor till 1729.

Adlades 1689 8/10. Adlig ätt 1199, hette tidigare Simming. Bosatt på Restenäs 1706-31.

Upptagen i 1715 års taxeringslängd som:

• Hälle (Ljung) 1/1 Kronogods
• Restenäs (Resteröd) 1/1 Frälsegods
• Rödstegen (Torp) 1/4 Frälsegods
• Utgård (Röra) 1/1 Frälsegods
• Äng (Röra) 1/1 Frälsegods

Källa:

• "Fräkne, bygd och folk i Gången tid", H Christensson (utdrag ur jordeböcker)
• Elgenstierna
• Taxeringslängd 1715 (avskrift Rolf Berlin)
• Landshövdingens skrivelser till Kungl Mai:t 1657-1840 (GLA)
• Folke Algelius

=======================================================================================================================================

Uno Trulsson Trulius, Troilus eller Troilius. såsom han slutligen skref sig (son af Truls
Larsson, Tab 1.) Född 1586-09-12, på förutnämnda Backa eller Bäcka.

Skolpilt i Westerås 1596, i Strengnäs 1600, åter i Westerås 1602 och i Wexjö 1605; Student i Wittenberg 1608; Fil. Mag. derstädes 1616; Prestvigd i Westerås s.å. och antagen till stiftets Pèanitentiarius samt tillika Konsistorii-Ledamot; Kyrkoherde i Leksand i Dalarne 1618; Kontrakts-Prost i èOster-Dalarne 1648, efter sin måg, Prosten Olaus Dalecarlus i Rättvik, Död 1664-02-15 i Leksands Prostgård och ligger, jämte sin hustru begrafven i Leksands kyrka, der hans epitafium med påskrift uppsattes på norra sidan i choret. åtföljande biskop Bellinus på visitationsresor, blef han af Leksandsboarne så omtyckt, att de enhälligt begärde honom till sin pastor vid ledigheten efter Terserus; hade dennes nit för församlingens vård, men var af ett mera mildt och saktmodigt sinnelag samt så obenägen för deltagande i politiska ärenden, att han i motsats till Terserus, icke finnes pêa nêagon riksdag ha varit bland stiftets fullmèaktiga; hade mycken lèardom och var orator pêa prestmèotet i Westerêas 1621, respondens 1629, predikant 1635, och preses 1649, fèorde stort hus samt hade genom sin hustru vidstrèackt slèagt, och var hans hem ofta en samlingsplats fèor slèagtkèara och èaven lèarda personer. Student i Wittenberg 1608 Fil.mag. i Wittenberg 1616. prèastvigd 1616. Kyrkoherde i Leksand 1618 Preses vid prèastmèotet 1649 Troili Svenska slèaktkalendern 1919 s 854, 1936 s 831, 1965 s 385. Troili Svensk slèagtkalender 1887 s 226-227. Troilius Svensk slèagtkalender 1886 s 289-290.Pêa sitt tionde êar i Vèasterêas skola, introducerad av fèoretrèadaren, Mèaster Olof, studerade han i Strèangnèas och Vèaxjèo, sêa att han 1608 bevistade tyska akademier och erhèoll magistergraden i Wittenbergden 13:e mars 1616. Hemkommen blev han snart prèastvigd och befordrad till den grann laga uppgiften, att vara stiftets poenitentiarius (=biktfader, den vid en domkyrka i biskopens stèalletjèanstgèorande), dêa han ocksêa blev "assessor Capitula" (Capitularis = medlem av domkapitlet). êAtfèoljande biskopen pêa visitationer blev han kèand av leksands fèorsamling och begèardes enhèalligt tillfèorsamlingens kyrkoherde 23 febr. 1618, vartill biskop Bellinus, dêa stadd i Rèattvik 10/3 "sêa mycket till honom stod" gav dèartill sitt samtycke, Sub Sigillum Capitula. Redan i april utfèoll fèor honom konungens kollationsbrev, men kontrakt prost blev han inte fèorrèan efter sin mêags, Olaus Dalekarlus i Rèattviks, dèod. Tillsatt av prèastmèotet 1648. Han hade sinfèoretrèadares nit till fèorsamlingens vêard, och visade èaven lèardom, dêa han var orator pêa prèastmèotet 1621, respondent(=svarare) 1629, predikant l635, preses(=ordfèorande)l649, men var av ett mera miltoch saktmodigt sinne, obenèagen fèor deltagande i politiska èarenden och finnes icke pêa nêagon riksdag hava varit stiftets fullmèaktig. Dêa èambetet medgav delade han sin tid emellan studier och kroppsrèorelser. Hade stort hushêall med en vidlyftig slèakt och hans hus var ofta en samlingsplats fèor slèaktkèara och èaven lèarda personer. Flerahans brev till biskop och kolleger i kapitlet èar hèovliga, men utan krus, precisa och kraftfulla, vittnande èaven om samvetsgrannhet. Begrovs med sedan tryckt predikan av prosten i Falun JohannesRudbeckius. Portrèatt av Troilius och hans fru finns i Ekstrèoms "Vèasterêas stifts historia" avd.II sid 16.

http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Troilius_(Troili)