Vivica Bandler (von Frenckell)

Vivica Aina Fanny Bandler (o.s. von Frenckell; 1917 – 2004) oli suomalainen teatteriohjaaja ja teatterinjohtaja. Hän johti Lilla Teaternia 1955–1967 ja toi avantgarden suomalaiseen teatterimaailmaan.

Lilla Teatern syntyi Svenska teaternin revyistä ja Helsingin olympialaisten yhteydessä järjestetyistä erikoisnäytöksistä. Bandler kuului teatterin hallitukseen sen perustamisesta asti ja osti teatterin itselleen vuonna 1955. Bandlerin suhteilla taloon saatiin nimekkäitä ulkomaalaisia vierailijoita, muun muassa Dario Fo ja Eugène Ionesco. Hänet palkittiin vuonna 1962 Pro Finlandia-mitalilla ja hän sai taiteen akateemikon arvonimen vuonna 1999.

April år 1992. Helsingfors svenska studentteater spelar schweiziske Friedrich Dürrenmatts pjäs Besök av en gammal dam på en studentteaterfestival i Uleåborg. I publiken sitter Vivica Bandler, som efteråt tackar ”å en annan gammal dams vägnar”. Hon, som umgicks med Dario Fo och Eugène Ionesco, är rörd över att se studentteaterns amatörmässiga föreställning. Det var återseendet som berör de Bandler. År 1939 skulle hon regissera Claude-André Pugets Lyckliga dagar, som första uppsättning för den nystartade finlandssvenska studentteatern. Men under morgonen på premiärdagen föll bomberna över Sveaborg. Det blev ingen premiär. ”Det kom ett litet krig emellan”, som Vivica Bandler själv formulerat belägenheten. Bandler och student teatern repeterade i stället en komedi som de spelade för soldaterna vid gränsen. Vivica Bandler står för storhets tiden i Svenskfinlands teaterhistoria. Hon som egentligen ville syssla med film och som utbildade sig till agronom, hämtade på allvar teatervärlden till Helsingfors. Främst som chef för Lilla Teatern åren 1955–1967. När hon tog över paret Tengströms teater förändrades repertoaren radikalt, från lätta komedier och revyer till det som bara kan karaktäriseras som en strålande banbrytande repertoar. Nu steg Mumintrollet för första gången upp på teaterscenen i Lasse Pöystis tolkning och till Erna Tauros musik – Bandler regisserade. Den finlandssvenska revyn etablerades via Benedict Zilliacus penna – just den typ av revy som senare kom att bli Lilla Teaterns tradition och adelsmärke. Men framför allt hämtade Bandler den nya världsdramatiken till teatern. Flera nordiska urpremiärer utspelade sig i Helsingfors, bland dem absurdisten Ionescos Den nya hyresgästen. Med Bandler blev Lilla Teatern en ledande avantgardeteater i Norden, för att hon vågade satsa på det nya och okända. Från Lilla Teatern gick Bandler vidare till Oslo Nye Teater, som hon ledde i två år innan hon blev teaterchef för Stockholms Stadsteater 1969–1980. En period som hon inledde med att tillföra teatern en tredje scen, Arga scenen, där föreställningarna skulle vara korta som på bio, dramatiken nyskriven eller visa fräcka grepp på klassiker.

Bandler använde sin chefsposition på Stadsteatern till att öka kontakterna med Teaterfinland, både det finska och det finlands svenska. Hon hämtade minst ett finländskt gästspel till Stockholm per spelår, som mest blev det tre fyra. Men Bandler gick längre än så. Hon upplät också teatern för finlandssvenska författare och spelmän, samt för finsk tango. Viktigast var ändå att Bandler knöt en annan mycket begåvad regissör till teatern, Suzanne Osten, som kom att bli föregångare inom barnteatern på egen scen inom Stadsteatern, Unga Klara. Men i övrigt gick det inte att skapa en lika spännande repertoar på Stadsteatern i Stockholm som på Lilla Teatern i Helsingfors. En stadsteater ska ta hänsyn till en bredare publik och till kulturpolitiska mål. Bandler tvingades konstatera: ”Som teaterchef riskerar man nuförtiden att hamna utanför de konstnärliga sammanhangen.” Vivica Bandier var stark, men inte hård. Hon uttryckte sig rappt och rakt. Sina erfarenheter som teaterchef har hon summerat: ”För en fungerande demokrati krävs en god diktator. På denna person som inspirerande kraft beror nästan allt.” Bandler var konstnärlig ledare för Tammerfors Teatersommar 1989 –96, en period som kännetecknades av dålig ekonomi och krav på små produktioner. Trots små ramar lyckades hon göra Tammerfors Teatersommar till ett europeiskt teaterfönster i Finland. Hon har suttit i teaterstyrelser och i internationella teaterorganisationer samt innehaft en konstnärsprofessur. År 1999 förlänades Bandler titeln akademiker för sin långa och ovanligt förtjänstfulla karriär på både finsk- och svenskspråkiga scener. Nu är det tomt i lägenheten på Villagatan i Eira i Helsingfors. En lägenhet som sett Helsingfors studentteater repetera och Edward Albee, Bertolt Brecht, Dario Fo, Ariane Mnouchkine, Eugène Ionescoi samtal med ägarinnan, som inte bara ställde sin bostad utan hela sitt liv till teaterns förfogande.Vivica Bandler var född i Helsingfors den 5.2.1917 och avled i Helsingfors den 30.7.2004.

Källa: SFV 2005 kalender https://www.sfv.fi/Site/Data/2942/Files/sfv-kalender-pdf/SFV-kalend...

• http://www.blf.fi/artikel.php?id=1129
• http://runeberg.org/kuka/1978/0073.html
• http://fi.wikipedia.org/wiki/Vivica_Bandler
• http://vivicasvanner.fi/vivicabandler/