Municipality of Karlskrona, Blekinge, Sweden

This is a regional project in Geni for the Municipality of Karlskrona, Sweden. Everybody interested in the history of the town or its residents is welcome to join the project. Once you have joined the project you can add profiles, photos, documents etc. of people who have resided here or who otherwise are related to the history of the town.

This project is a part of a larger project of the region of Blekinge. Please consider joining it as well.

You also might want to consider joining the Common Lineages project. Once you do that, there is a bot that automatically crawls Geni, looking for bugs, being able to fix some, and puts your ancestors on the map, among other things. For more information about the Common Lineages, please see the project web page.

Karlskrona Municipality

Karlskrona Municipality (Karlskrona kommun) is a municipality in Blekinge County in South Sweden in Province of Blekinge in southern Sweden.

The population of the municipality is close to 70,000. The seat of the municipality is the town of Karlskrona with a population of roughly 40,000.

To west and north, the municipality borders the municipalities of Emmaboda, Torsås, and Ronneby. To south and east the municipality borders the Baltic Sea and the archipelago around it. The municipality itself is largely built on islands.

Like the most Swedish municipalities, the current municipaliy was created during the municipal reform in the early seventies, combining several earlier local government units of urban and rural type, among them the town of Karlskrona. The town of Karlskrona, however, was established in 1680 as a naval base, and still hosts Sweden's only remaining naval base and the headquarters of the Swedish Coast Guard.

The municipality consists of 18 areas. They are listed below according to the (and with the) size of the population at the end of 2005.

1. Karlskrona 32,606
2. Rödeby 3,356
3. Nättraby 3,053
4. Jämjö 2,596
5. Hasslö 1,643
6. Sturkö 1,293
7. Fridlevstad 697
8. Tving 477
9. Torhamn 473
10. Spjutsbygd 422
11. Fågelmara 398
12. Skavkulla och Skillingenäs 380
13. Holmsjö 347
14. Drottningskär 328
15. Gängletorp 276
16. Kättilsmåla 238
17. Nävragöl 229
18. Brömsebro 213

Karlskrona Town

Karlskrona is known as Sweden's only baroque town. The town has kept its street structure since its foundation. Even when the streets all follow a grid pattern allowing the winds can blow freely from the sea right into the heart of the town. Karlskrona has also preserved its buildings and its layout virtually intact since its foundation.

When the town was founded in 1680, it was primarily thought of as a military town only, or rather a fortress, resulting to ample defenses and fortifications exploiting the particular topography of the town. Some fortifications were located even on the main island (Trossö) such as the Bastion Aurora, built at the beginning of the 18th century, but much of fortification since has been built on the nearby or more remote islands. Parts of the city (mainly the Naval Port) have been declared a UNESCO World Heritage Site.

Fact

In October 1981 the Whiskey-class Soviet submarine S-363 (known as "U137" in Sweden) ran aground in the archipelago near Sturkö just outside Karlskrona. The media around the world appropriately coined it as the Whiskey on the Rocks affair. The incident caused a temporary rise in tensions between Sweden and the Soviet Union. While the submarine's grounding was inadvertent, and likely the result of inebriation among the crew, the submarine almost certainly was engaged in an unspecified covert mission at the time.

Fiction

In The Surgeon's Mate by Patrick O'Brian, Karlskrona is the base for the British Baltic fleet, approximately 1813, when the two nations were at peace with each other and allied against Napoleon. Captain Jack Aubrey and Stephen Maturin start an action to free a group of Catalan forces still in French service on a fictional island on the Pomeranian coast. The estimable Vice Admiral Sir James Saumarez is still in command of the Baltic fleet for the purpose of the novel.

"Keel-haul!"

Est'd 2020-04-26

Paikkakunta Karlskrona, Blekinge, Ruotsi

Tämä on sukututkimussivusto Genin Karlskrona-paikkakuntaprojekti. Kaikki paikkakunnalla asuneiden henkilöiden historiasta kiinnostuneet ovat tervetulleita liittymään projektiin yhteistyöntekijöiksi. Projektiin voi liittää täällä syntyneiden, asuneiden, kuolleiden ja vaikuttaneiden henkilöiden profiileja sekä valokuvia ja dokumentteja.

Projekti kuuluu laajemman alueellisen Blekinge-projektin alle. Harkitse liitymistä myös siihen.

Halutessasi voit myös liittyä Yhteiset sukujuuret-projektiin. Siinä tapauksessa Geniä kiertävä botti etsii automaattisesti profiileista poikkeamia, osaa korjata niistä joitain, ja jopa laittaa esivanhempasi kartalle. Tarkemmat ohjeet liittymiseen YSJ:n sivulta.

Karlskronan kunta

Karlskronan kunta (ruots. Karlskrona kommun) on Blekingen läänissä sijaitseva Ruotsin kunta. Maakuntajaossa se kuuluu Blekingeen. Kunnan keskustaajama on Karlskrona. Kunnan väkiluku on vajaat 70 000, joista Karlskronassa asuu noin 40 000 henkilöä.

Etelässä ja idässä kunta rajoittuu Itämereen, jossa sen edustalla sijaitsee lukuisia saaria. Karlskrona onkin perustettu vuonna 1680 laivastoasemaksi. Ruotsin merivoimien päätukikohta sijaitsee yhä siellä. Väestön lisäksi sieltä löyyy siis myös viljalti ruutia.

Kuntajaon kehitys

Vuoden 1862 kuntauudistuksessa Ruotsin pitäjien maalliset asiat erotettiin maalaiskuntien hoidettaviksi. Vuoden 1900 tienoilla nykyisen kunnan alueella oli Karlskronan kaupunki, ja sen lisäksi 14 maalaiskuntaa ja Kristianopel, joka oli epäitsenäinen kauppala.

Vuoden 1952 kuntauudistuksessa muodostettiin seuraavat suurkunnat:

• Lyckeby (Augerum ja Lösen)
• Jämjö (Jämjö, Torhamn ja Kristianopelin epäitsenäinen kauppala)
• Fridlevstad (Fridlevstad ja Sillhvöda)

Muista kunnista Tving, Nättraby, Sturkö, Ramdala, Hasslö ja Rödeby jäivät ennalleen. Karlskronan kaupunkiin liitettiin Aspö ja Tjurkö, jotka olivat saaria.

Vuonna 1963 Tving liitettiin Fridlevstadiin sekä Ramdala ja Sturkö Jämjöhön.

Vuonna 1967 Lyckeby liitettiin Karlskronan kaupunkiin. Vuonna 1971 Karlskronan kaupungista tuli kunta Ruotsin siirtyessä yhteen kuntamuotoon. Nykyinen Karlskronan kunta muodostettiin vuonna 1974, jolloin Karlskrona, Hässlö, Nättraby, Jämjö, Rödeby ja Fridlevstad yhdistettiin.

Karlskrona

Kuten jo todetiin, on Karlskrona perustettu vuonna 1680 laivastoasemaksi ja se on yhä Ruotsin merivoimien päätukikohta. Kaupunki luultavasti tunnetaan parhaiten juuri tästä syystä.

Karlskronan keskustaajama on rakennettu saarille, joista suurimmassa, Trossössä, on varsinainen keskusta ja kaupungin vanhimmat osat. Karlskronassa on Ruotsin Itämeren rannikon suurin kalastussatama sekä tärkeä rautatieristeyspaikka.

Karlskronan laivastoasema yhdessä eräiden muiden kaupungissa sijaitsevien kohteiden kanssa kuuluu Unescon maailmanperintöluetteloon. Muita nähtävyyksiä Karlskronassa ovat esimerkiksi Blekinge-museo ja merimuseo.

Vuonna 2017 Karlskrona sijoittui kärkeen Arkitekturupproret-blogin (suom. arkkitehtuurikapina) yleisöäänestyksessä Ruotsin kauneimmasta kaupungista.

Luotu 2020-04-26

Karlskrona kommun, Blekinge län, Sverige

Detta är ett projekt för Karlskrona kommun (Wikipedia-artikel). Alla som är intresserade av kommunens historia, av staden Karlskrona eller av socknarna som ingår i kommunen, eller av dess invånare, är välkomna att delta i projektet.

Detta projekt är en del av ett större landskaps-projekt hos Geni, Blekinge.

Karlskrona är en kommun i landskapet Blekinge och i länet Blekinge. Karlskrona, tätorten, är centralort i kommunen med samma namn, och även länets residensstad. Kommunen Karlskrona har drygt 66 500 invånare (år 2021), medan ca 37 000 invånare bor i tätorten Karlskrona (år 2020).

Den ö som örlogsstaden Karlskrona kom att byggas på heter Trossö. På fastlandet, ett par kilometer därifrån, fanns under den perioden Blekinge hörde till Danmark, en annan, äldre stad med namnet Lyckå. (Lyckå var en medeltida stad i Lösen socken. Lyckå miste sina stadsprivilegier år 1600 när danskarna började att bygga Kristianopel år 1599). Fram till 1679 ägdes Trossö och de närmaste holmarna av bonden Vittus Andersson, som då tvingades sälja sina fastigheter till svenska kronan. Redan samma år påbörjades förberedelserna och arbetet att förlägga större delen av rikets (dvs Sveriges och Finlands) flotta på Trossö

Staden och tätorten Karlskrona, dess stadsplan och äldre bebyggelse upptogs på Unescos världsarvslista som en del av Örlogsstaden Karlskrona år 1998.

Karlskrona stads historia

Den 10 augusti 1680 erhöll Karlskrona sina stadsprivilegier. Karlskrona gynnades också av flera års tullfrihet under dess uppbyggande. Skeppsbyggare till den nya flottbasen med skeppsvarv hämtades bland annat från Österbotten i Finland och från Stockholm. Båtsmän flyttades hit från finska kuststäder, från kustnära socknar i Norrland och från städer i mellersta och södra Sverige. Det gör att än idag kan man se att Blekingebor har delvis finskt DNA.

Den första stadsplanen som ritades 1683 av Erik Dahlbergh, Hans Wachtmeister och Carl Magnus Stuart, visar Karlskrona som en ren fästning. Men med 1694 års stadsplan som utfördes enbart av Erik Dahlberg, kom även stadsbebyggelse.

Karlskrona blev snart rikets tredje största stad, näst efter Riga i dagens Lettland och Stockholm. Karlskrona stad utvecklades snabbt till att börja med, men redan i början av 1700-talet inträdde stagnation på grund av krig och farsoter. 1701–11 dog omkring 7 000 personer då pesten drabbade staden. 1741 och 1789 drabbades staden åter av farsoter som vardera krävde 6 000 dödsoffer.

När Sverige förlorade sin position som stormakt tappade även Karlskrona en del av sin glans, men den har dock bevarat sin position som en stark flottbas. Att Karlskrona var tänkt som en framtida huvudstad i en stormakt märks främst i dess centrala delar där Stortorget följer dåtidens ideal för hur Europas stormaktsstäder skulle se ut.

Antalet kyrkor och "statsförvaltningsborgar" visar också på stadens tänkta framtida uppgift som Sveriges huvudstad. Det stora militärområdet och varvet påvisar att Karlskrona som Sveriges "södra port", länge ansågs vara en mycket viktig stad att försvara. Än idag bedrivs verksamhet på Karlskronavarvet.

Kommunens område motsvarar socknarna / församlingarna:

• Aspö (från 1888),
• Augerum,
• Fridlevstad,
• Hasslö (bildades 1888 genom en utbrytning ur Förkärla församling. Nättraby-Hasslö församling bildades 2010)
• Jämjö,
• Karlskrona stadsförsamling
• Kristianopel,
• Lyckeby (år 2002 bildades Lyckå församling genom att Augerum, Lösen och Flymens församlingar slogs ihop),
• Lösen,
• Nättraby,
• Ramdala,
• Rödeby,
• Sillhövda,
• Sturkö,
• Tjurkö,
• Torhamn och
• Tving.
• Tyska församlingen (församlingen bröts sig ut ur Augerums församling år 1680. År 1846 gick den in i Karlskrona stadsförsamling).

I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock ingick ej Aspö, Hasslö och Lyckeby.

Karlskrona stad blev en stadskommun 1863. 1870 bröts Eringsboda landskommun ut ur Tvings landskommun. Landskommunen Hasslö och Aspö bildades 1888 och men delades återigen 1926. Långö municipalsamhälle inrättades 14 februari 1908 och upplöstes vid årsskiftet 1933/1934 då en del av Augerums landskommun uppgick i Karlskrona stad. Kristianopels municipalsamhälle inrättades 1924 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området:

• Fridlevstad (av de tidigare kommunerna Fridlevstad och Sillhövda),
• Jämjö (av Jämjö, Kristianopel och Torhamn),
• Lyckeby (av Augerum och Lösen) samt
• Tving (av Eringsboda och Tving).

Samtidigt uppgick landskommunerna Aspö och Tjurkö i Karlskrona stad, medan landskommunerna Hasslö, Nättraby, Ramdala, Rödeby och Sturkö förblev oförändrade. År 1963 upphörde Tvings landskommun och delades i två. Tvings församling fördes till Fridlevstads landskommun medan Eringsboda församling fördes till Kallinge landskommun (numera del av Ronneby kommun). Samtidigt uppgick Sturkö landskommun och Ramdala landskommun i Jämjö landskommun. 1967 införlivades Lyckeby landskommun i Karlskrona stad.

Karlskrona kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Karlskrona stad. 1974 införlivades kommunerna Hasslö, Nättraby, Jämjö, Rödeby och Fridlevstad. Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Karlskrona domsaga (Wikipedia-artikel) och kommunen ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga (Wikipedia-artikel).

Tätorter i kommunen:

• Karlskrona
• Rödeby
• Nättraby
• Jämjö
• Hasslö
• Sturkö
• Skavkulla och Skillingenäs
• Fridlevstad
• Torhamn
• Tving
• Gängletorp
• Drottningskär
• Spjutsbygd
• Holmsjö
• Fågelmara
• Trummenäs
• Ramdala
• Kättilsmåla
• Sjuhalla
• Nävragöl.
  

Projektsidan skapad 2020-04-26. Wikipedia läst 2021-10-01.

Om samarbetsformen för Geni, kommun- och landskaps-projekten:

Denna landskapsgrupp är startad i januari 2020. I denna landskapsgrupp kan du lägga till profiler som varit födde, avlidna eller verksamma i Karlskrona kommun.

Att arbeta i Geni är teamarbete, och samarbetet sker via nätverk och det gemensamma släktträdet. Geni-projekt är samarbetsnätverk - så ordet projekt ska här förstås lite annorlunda än det man vanligtvis tänker på när man hör ordet "projekt". Ett Geni-projekt administreras av de frivilliga som ingår i nätverket och projekten har inte en ledande person. Först och främst, arbetar man i Geni för att söka gemensamma rötter och arbetet är ett exempel på crowdsourcing. Kvaliteten på genealogiska uppgifter i detta forum kan förbättras kontinuerligt. Lägg gärna till referenser eller källor till profilerna som läggs till i landskapsprojektet. Kvaliteten ökar ju fler medlemmar det finns i samarbetsprojektet, eftersom det ger fler personer som kontrollerar informationen i den stora datamiljön. Kontrollen genomförs i det gemensamma trädet och förbättringar är en kontinuerlig aktivitet. Om du hittar motstridiga uppgifter, starta gärna en diskussion om ämnet på profilen i fråga.

• Eftersom många har samma eller snarlika namn, hjälp till att minimera risken för att andra släktforskare länkar fel person till sina släktträd - snåla inte med information!
• Skriva in så mycket information du kan om i vilken församling, socken, stad, eller kommun, personen levde eller verkade i.
• Dela med dig information om de källor, arkiv eller dokument du har använt dig av.
• Dela gärna med dig av informationen på fler språk än svenska, om du kan, engelska till exempel.
• Dina anfäder och anmödrar delas ofta av tusentals andra personer. Hjälp varandra.