Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.

Project Tags

view all

Profiles

  • Anna Magdalena von Lagerlöf (1733 - 1769)
    Anna Magdalena Lagerlöf , adlad von Lagerlöf , född 1733-10-07, död i barnsäng 1769-12-21 i Karlstad. Gift 1768-06-21 med sin både kusin och syssling, kyrkoherden i Arvika mag. Daniel Johan Lagerlöf ...
  • Catarina Charlotta von Lagerlöf (1792 - 1857)
    Catharina Charlotta von Lagerlöf , född 1792-06-01, död ogift 1857-11-19.
  • Juliana Margareta von Lagerlöf (1793 - 1794)
    Juliana Margareta von Lagerlöf , född 1793-09-22, död 1794-02-20 i Stockholm.
  • Lt. Col. Carl Olof von Lagerlöf (1780 - 1818)
    Carl Olof von Lagerlöf , född 1780-08-24. Rustmästare vid Värmlands jägarbataljon 1798. Stabsfänrik därst. 1799. Löjtnant vid Närkes och Värmlands regemente 1808. Stabskapten 1809. GMtf s. d. Major v...
  • Lt. Col. Nils Fredrik von Lagerlöf (1777 - 1825)
    Nils Fredrik von Lagerlöf , född 1777-02-21 Valnäs. Konstit. fänrik vid Värmlands lantvärn 1780. Student i Lund 1787. Fänrik vid Värmlands jägarkår 1790. Adjutant därst. 1790. Löjtnant 1794. Premiärl...

Värmland is a historical province or landskap in the west of middle Sweden. It borders Västergötland, Dalsland, Dalarna, Västmanland, and Närke, and is bounded by Norway in the west. Latin name versions are Varmelandia, Vermelandia, Wermelandia,Værmalandia, Værmolandia, Virmolandia and Vermillandia. Some of the Latinised forms show the origin of the name to come from the large local lake by the name of Värmeln (from older *Virmil); others from the river name *Værma, the main outlet of said lake. The province was originally part of Götaland, and became part of Svealand in 1815. (Source: English Wikipedia.)

Värmland är ett landskap i Sverige

Värmland är ett landskap ursprungligen i Götaland och sedan 1815 i Svealand i inlandet i västra Sverige. Värmland gränsar i söder till Västergötland och Dalsland, i väster till Østlandet (i Norge) och i öster, Västmanland och Närke och i nordost till Dalarna. I landskapet finns 5 500 kända fornlämningar. (Källa: svenska Wikipedia.)

1580 började den finska invandring som befolkade en stor del av Värmlands ödebygder. Vid denna tid fick Värmlands järngruvor, som var kända från medeltiden, ett starkt uppsving och räknades redan på 1600-talet som synnerligen värdefulla. Av städerna tillkom Kristinehamn 1582 (som förlorade stadsrättigheterna 1584 och fick åter stadsrättigheter 1642), Karlstad 1584 och Filipstad 1611, (som förlorade stadsrättigheterna år 1694 och fick åter dessa 1835). Det värmländska bergsbruket kulminerade i betydelse mot slutet av 1700-talet. Under kontinentalsystemets tid tog trähandeln på Göteborg fart tack vare gynnsam avsättning i England. Skogsbruk, träförädling och pappersfabrikation fick under 1900-talet en alltmer central roll i Värmlands näringsliv.

Värmland tillhörde de svenska regioner varifrån emigrationen var som störst, framför allt till USA 1850-1910. Under samma tidsperiod valde många värmlänningar också att ta anställning i och kring den expanderande sågverksindustrin längs Mellannorrlands kust. Av 1 169 363 personer födda i Värmland, bodde 5 295 i Västernorrland år 1890. Dessutom försörjde sig många värmlänningar genom säsongsvisa arbetsvandringar som knallar under 1800-talet, exempelvis för att arbeta som pigor, i skogsnäringen och med hästhandel i Norrland och Norge.

Finnskogar och svedjebruk

Finnskog eller finnmark används som begrepp för de ofta ganska otillgängliga skogbevuxna områden i mellersta Sverige och sydöstra Norge som skogsfinnar (svedjefinnar) befolkade på 1600-talets början. Svedjebruket fordrade storvuxen och tillgänglig skog, vilket förekom i stor mängd i obebodda gränstrakter där marken ännu var obruten.

Genom skattefrihet under sex år underlättades etableringen och den permanenta bosättningen av skogsmarkerna som eftersträvades blev därmed möjlig. Till detta hör att det i en del finnmarker, som Ramsberg och Ljusnarsberg, började bedrivas bergsbruk. Att sedan svedjebruket förbjöds när bergsbruket behövde skogen för kolning påverkade inte de etableringar som redan skett.

Det sista finskspråkiga området var norra Värmland, bland annat Norra Finnskoga, Södra Finnskoga, Lekvattnet och Östmark.

Städer med stadsprivilegier


(årtalet anger det år staden fick privilegium):

  • Arvika (1911),
  • Broo (1582-1584, återuppstod som Kristinehamn),
  • Filipstad (1611-1695, 1835),
  • Hagfors (1950),
  • Karlskoga (1940),
  • Karlstad (1584),
  • Kristinehamn (1642),
  • Säffle (1951).

(Källa: svenska Wikipedia. Läst 2019-01-14.)


Om samarbetsformen för Geni och landskaps-projekten:

Denna landskapsgrupp är nystartad i januari 2019. I denna landskapsgrupp kan man lägga till profiler som varit födda, avlidna eller verksamma i landskapet Värmland.

Att arbeta i Geni är teamarbete, och samarbetet sker via nätverk och det gemensamma släktträdet. Geni-projekt är samarbetsnätverk - så ordet projekt ska här förstås lite annorlunda än det man vanligtvis tänker på när man hör ordet "projekt". Ett Geni-projekt administreras av de frivilliga som ingår i nätverket och projekten har inte en ledande person. Först och främst, arbetar man i Geni för att söka gemensamma rötter och arbetet är ett exempel på crowdsourcing. Kvaliteten på genealogiska uppgifter i detta forum kan förbättras kontinuerligt. Lägg gärna till referenser/källor till arkiv eller historiska dokument eller annat som kan styrka informationen. Kvaliteten ökar ju fler medlemmar det finns i samarbetsprojektet, eftersom det ger fler personer som kontrollerar informationen i den stora datamiljön. Kontrollen genomförs i det gemensamma trädet och förbättringar är en kontinuerlig aktivitet. Om du hittar motstridiga uppgifter, starta gärna en diskussion om ämnet på profilen i fråga.