Follow
Kråkö From Wikipedia, the free encyclopedia Kråkö is a small island in Porvoo (Borgå in Swedish) in Finland. There formerly there were a primary school for Swedish-speaking children on the island and a voluntary fire station. There used to be a few shops and a cafeteria. However, these closed in the late 1990s. There is a museum of boatbuilding, reflecting the islanders' main industry during the 19th and 20th centuries. The population was, until recent times, almost unilingually Swedish speaking. More lately, the Finnish-speaking population has increased, and several new homes have been built on the island. Many of the new houses are summer holiday homes and are not occupied year-round. Kråkö is Swedish for "Crow Island". Kråkö has a surface area of 189 ha. Kråkö has 330 residents annually. https://krako.fi/index.php/sv/
Kråkö
Kråkö on pieni saari Porvoossa. Saarella oli aiemmin ruotsinkielisten lasten peruskoulu ja vapaaehtoinen paloasema. Siellä oli ennen muutamia kauppoja ja kahvila. Nämä kuitenkin suljettiin 1990-luvun lopulla. Kråkön saarella sijaitsee veneenrakennusmuseo, joka heijastaa 1800- ja 1900-luvuilla saaren pääelinkeinoa. Väestö oli viime aikoihin asti lähes yksikielisesti ruotsinkielinen. Viime aikoina suomenkielinen väestö on kasvanut, ja saarelle on rakennettu useita uusia koteja. Monet uudet talot ovat kesäloma-asuntoja, eivätkä ne ole käytössä ympäri vuoden. Kråkö on ruotsalainen "Varissaari". Kråkön pinta-ala on 189 hehtaaria. Kråköllä on vuosittain 330 asukasta. Saarelle on tyypillistä myös paluumuutto sellaisille, jotka ovat viettäneet lapsuutensa Kråkössä.
https://krako.fi/index.php/sv/
Kråkö är en liten ö i Borgå. På ön fanns tidigare en grundskola för svenskspråkiga barn och en frivillig brandstation. Tidigare fanns det några butiker och ett kafé. Dessa lades dock ner i slutet av 1990-talet. På ön Kråkö finns ett båtbyggnadsmuseum, som speglar öns huvudindustri under 1800- och 1900-talen. Fram till nyligen var befolkningen nästan uteslutande svenskspråkig. På senare tid har den finskspråkiga befolkningen växt, och flera nya bostäder har byggts på ön. Många nya hus är sommarvillor och är inte i bruk året runt. Araen av Kråkö är 189 hektar. Kråkö har drygt 330 invånare varje år. Återvandringen för dem som tillbringade sin barndom i Kråkö är också typisk för ön.
Kråkön kyliä ja kulmakuntia / Kråkös byar och platser:
Killingö, Kråkömalmen, Fogdas (aiemmin myös Frogdas), Mörtnäs, Girsnäs, Kristenäs,
Påvals, Storgård, Dobbas, Ribacka, Pellas; Håkans; Dalars, Henriksberg, Björkbacka , Lillgård, Fiskarbacken, Aspbacka
Kråkön saaria pääsaaren lisäksi / Kråkös öar föutom huvudön:
Yttre Barlastholmen Lilla Barlastholmen
Saaren historiaa - öns historia (kesken)
Liiketoiminnot - affärsverksamhet (kesken)
=====
Venenrakennus - båtbygnad (kesken)
Veneenveistämöt - båtverkstäder (kesken, räcker med svenska språket)
- 1949- Båtbyggeriet grundades av Bror-Henrik Johansson år 1949. Han hade lärt sig yrket av sin far Johan Verner Johansson, som egentligen var lots men som alltsedan 1915 hade byggd båtar på sin fritid, huvudsakligen lots- och skärgårdsbåtar. Bror-Henrik och hans son Bengt ägde bolaget. I början byggdes roddbåtar och mindre utombordsmotorbåtar. Efter olika typer av motorbåtar byggdes 2 stycken remmarbåtar för lotsverkets räkning. På 1950-talet byggdes 19-fots vindrutebåtar, som exporterades till USA. I USA såldes båtarna med namnet Flying Finn på skrovsidan. Då exporten till USA upphörde, levererades liknande båtar till Sverige, där de kallades Mysingen 2. På denna tid sysselsatte företaget 9 personer från att i början har varit ett enmansföretag. Sen gick personalen till 3 vid båtbyggeriet. I slutet av 1960-talet började tillverkningen av Utö 17, 21 och 23-serien. Det var båtar med djupt V-botten och innombordsmotor. År 1980 byggdes prototypen till Utö 31 som gick till serie.
- Bror-Henrik Verner Johansson
- Roddbåtar, mindre utombordsmotorbåtar, 2 stycken remmarbåtar för för lotsverks räkning, 19-fots vindrutebåtar (Flying Finn, Mysingen 2), Utö 17, Utö 21, Utö 23 och Utö 31.
- 1983 Företaget grundades av Alf Lindström 1983 och innehar fortfarande av honom. Alf Lindström är son till Thure Lindström. Arbetsstyrkan har hela tiden varit 2 personer. Tidigare byggde Alf Lindström båtar i sin fars båtbyggeri under 28 års tid. I det egna företaget har hela tiden producerats kabinmotorbåtar.
- Alf Lindström
- kabinmotorbåtar
Ralf Lindströms båtbyggeri (tidigare Allan Lindström & Co)
- 1928- Båtbyggeriet grundades av Allan Lindström 1928. Allan hade lärt sig båtbyggaryrket av sin far Arthur Lindström, hos vilken han sedan 1920 hade byggd båtar. Efter Allan Lindströma frånfälle 1984 fortsatte sonen Ralf Lindström med bytbyggeriet. Det ha verkat allt sedan dess med undantag för en kortare period under 1987-1988. Som mest har båtbyggeriet haft 12 anställd, som föll till 2 i slutet av verksamheten.
- Allan Valdemar Lindström
- Motorseglare, segelbåtar, motorbåtar, utombordsmotorbåtar, kabinbåtar och roddbåtar
- 1914- Båtbyggeriet grundades av Hjalmar Andersson 1914 och innehas sedan 1853 av Hjalmar Andersson dotterson Tom Lindström, son till Allan Lindström. Båtbyggeriet utgör sålunda ett av de första båtbyggerierna. Företaget har sysselsatt 3 pesoner och syslat med vinterförvaring on bårservice.
- Tom Lindström
- Motorbåtar och någon enstaka seglbåt
- 1954-ca.2020 Torsten Thuneberg startade båtbyggeriet 1954 och med att träbåten försvann koncentrerade sig Torsten med reparationer av båtar och inredning av skrov. Torsten Thuneberg har hela tiden arbetat ensam. Han lärde sig yrket vid ipå Kråkö hos Allan Lindström, Börje W. Johansson och Nils Andersson.
- Private
- Roddbåtar, mindre utombordsmotorbåtar, 8 vingbåtar, 15-tal Göteborgs-ekor, Blekinge-ekor, kombibåten Snäckan, glasfibersegelbåten och några folkbåtar
- 1957-1967 Under perioden 1957-1967 byggde Curt Johansson båtar i eget företag. Tidigare hade han jobbat på Wilenius båtvarv och hos Thure Lindström. Efter 1967 har Curt Johansson varit timmerman.
- Curt Johansson
- Utombordmotorbåtar, två mindre innombordmotorbåtar och en folkbåt
- 1922-1974 Grundades av Ragnar Lindblad far Karl Lindblad och Ragnar tog över efter Karl dog 1946. Tidigare sysselsatte företaget 2 peroner men i sluted jobbade Ragnar ensam.
- Ragnar Mikael Lindblad
- Rodbåtar, motorbåtar, 2 ving-segelbåtar och fiskebåtar av egen modell med en längd till 10 meter. På 50-talet exporterades motorbåtar till USA och Ragnar samarbetade med konstruktören Ole Gylling.
- 1932-1936, 1955-1975 Uno Eriksson bygde båtar i eget företag i två perioder. Före 1932 tjänstgjorde han hus Allan Lindström och 1945-1954 hos Thure Lindström.
- Uno Eriksson
- Rodbåtar, utombordsmotorbåtar och fiskarbåtar
- ca. 1907-1943 Företaget grundades av Arthur Lindström ca. 1907 och upphörde 1943 vid grundarens frånfälle. Arthur Lindström lärt sig båtbyggerikonsten på Estlanders Varf i Hammars. Två av hans söner, Thure och Allan Lindström startade egna båtbyggerier 1928 respektive 1936. Företaget sysselsatte som mest 5 personer. Tillsammans mes Bröderna Isakssons båtbyggeri kan kan Arthur Lindströms båtvarf anses vara de första båtvarven på Kråkö och sålunda vägvisare för den utveckling som skulle komma att präga Kråkö under de kommande decennierna.
- Artur Emil Lindström
- Rodbåtar och motorbåtar
- 1947-1957 Som av namnet framgår sysslade företaget inte i första hand med båtbyggeri utan med en del andra saker, framför allt byggde man block och sedermera åror. Som mest hade företaget fem personer anställda.
- Helmer Blomgren
- Rodbåtar
- 1958-1982 Helmer Sundberg byggde båtar 1958-1982. Hans far Hemming Sunberg hade varit hans läromästare.
- Helmer Sundberg
- Utombordsmotorbåtar både trä och glasfiber, fiskarbåtar och olika segelbåtar
- 1925-1948 Hemming Sundberg grundade företaget 1925 och innehade det ändo till sitt frånfälle1948 då båtbyggeriet upphörde. Arbetsstyrkan uppgick till 2 personer.
- Alvar Hemming Felix Sundberg
- Rodbåtar, utombordsmotorbåtar, segelbåtar och fiskebåtar.
- 1966-1969 Företaget grundades av Leif Lönnström och Arnold Hagman och det fungerade i samma utrymmen som Göran Hellmans båtbyggeri. Företaget verkade under en relativ kort period och förutom ägarna hade firman tre anställda.
- Leif Lönnström, Arnold Hagman
- roddbåtar, utombordsmotorsbåtar och motorbåtar
- 1958-1966 Företaget grundades av Göran Hellman1958 och verkade ända till 1966. Som mest sysselsättades 5 personer och i slutphasen 3 personer.
- ägarna och personal (länkar till profiler om i Geni)
- Rodbåtar, utombordsmotorbåtar och inombordsmotorbåtar
- ca. 1910-1962 Detta båtbyggeri var ett av de alra första på Kråkö och startade ca. 1910 med bröderna Arvid och Hjalmar Isaksson samt Valdemar Michelsson som delägare. Ändo fram till Hjalmars död 1945 arbetade bröderna tillsammans, ofta så att de om vintern byggde båtar och om sommaren sysslade med lastning av fartyg. 1946-1962 innehades båtbyggeriet av Hjalmars söner Holger och Birger.
- ägarna och personal (länkar till profiler om i Geni)
- Rodbåtar, motorbåtar och segelbåtar.
Borgåbladet, 18.03.1947, nro 31, s. 1
https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2251607?page=1
Kansalliskirjaston digitaaliset aineistot
- 1962-1970 Hjalmar Isaksson hade även lärt sin andra son Birger Isaksson konsten att bygga båtar. Under åren 1946-1962 byggde Birger båtar tillsammans med brodern Holger i deras gemensamma båtbyggeri men 1962-1970 byggde han båtar i eget bolag.
- Birger Edvard Isaksson
- Roddbåtar och utombordsmotorbåtar
- 1962-1970 Holger byggde båtar 1946-1962 tillsammans med brodern Birger. Tidigare hade han jobbat på slipen i Tolkis och där byggt sjöräddningsbåtar. Han hade lärt sig båtbyggaryrket av sin fa Hjalmar Isaksson. Under tiden 1962-1970 byggde han båtar i eget bolag.
- Holger Hjalmar Isaksson
- Roddbåtar och motorbåtar
- 1932-1948 Under åren 1932-1948 hade Axel Rosqvist ett eget företag, som inte var något egentlig båtbyggeri. Hanproducerade dels åror men dels och framför allt leksakssegelbåtar som såldes i Stockmann i Helsingfors. En av dessa segelbåtar finns också utställd i muséet.
- Axel Evald Rosqvist
- Åror och leksaks segelbåtar
Girsnäs byggnads-snickeri och båtvarfaktiebolag
- 16.5.1911-1928 Aktiebolaget, som var det första på Kråkö, grundades den 16. maj 1911 och hade förutom delägare från Borgå stad även delägare från Kråkö, bl.a. Artur Nickström, K.-G. Holmberg, Karl Antman och Adolf Grönholm. Aktiebolaget arrenderade ett område, kallat Båtvik, av k. Antman och hade där en slip och ett båtvarv, där man byggde en hel del båtar. Aktiebolaget gjorde konkurs i januari 1923 men verksamheten fortsattes några år av konsul Raphael Lindroth, som hade köpt Båtvik den 20. december 1922. Konsul Lindroth sålde emellertid Båtvik till Borgå Stuveriaktiebolag den 23. mars 1928. Den dåvarande byggnaden revs 1936 och i stället byggdes den byggnad som utgör stommen i det nuvarande båtbyggarmuséet.
- Artur Leonard Nickström, Carl Rafael Lindroth
- båtmodeller
- 1940-1970 Ossian Nickström byggde båtar i eget företag mellan 1940 och 1970.
- Ossian Vilhelm Nickström
- Roddbåtar och utombordsmotorbåtar
- 1939-1986 Båtbyggeriet verkade under perioden 1939-1986 och grundades av Nils Andersson, som också ägde det ända till sin död 1984. Därefter ägdes det av hans hustru Birgit Andersson. Som mest sysselsatte båtbyggeriet 5 personer och då det upphörde 3 personer. Dessutom kan nämnas att presidentbåten "Kultaranta II" har renoverats på detta byggeri. År 1987 övertogs byggnaderna av Borgå Bårservice Kb, var innehavare var Erkki, Anne och Tommy Klemola. Detta företag syslade med service av motorer och vinterförvaring av båtar och hade en arbetsstyrka om 3 personer. Båtservice upphörde I Mörtnäs när hallen brann 4.2.2009.
- Nils Andersson, Birgit Andersson
- Rodbåtar, motorbåtar och segelbåtar (folkbåtar och drakar)
Börje W. Johanssons båtbyggeri
- 1946-1984 Företaget grundades av Börje W. Johansson år 1946. Han hade 1931 börjat bygga båtar som lärling hemma hos sin far Johan Verner Johansson. Företaget upphörde 1984 då Börje Johansson pensionerade sig. Vid den tidpunkten uppgick arbetsstyrkan till 3 personer medan den som mest var 9. Företaget innehades hela tiden av Börje W. Johansson. Båtar exporterades både till USA och Sverige. Som en kuriositet kan nämnas motorbåten "Fia", som byggdes år 1953 för Landsteatern.
- Börje W. Johansson, Johan Verner Johansson
- Rodbåtar, segelbåtar, motorbåtar, allmogebåtarbogsermotorbåtar.
- 1937-1956 Arvid Holmerg hade som självlärd byggt båtar. Efter 1956 tjänstgjorde han i olika repriser hos Börje W. Johansson.
- Arvid Holmberg
- Roddbåtar och en motorbåt
- 1961-1979 Båtbyggeriet verkade under perioden 1961-1979 och grundades av Kurt Ståhlstedt, som innehade företaget ändo till sitt frånfälle 1979. Arbetsstyrkan uppgick hela tiden till 2 personer
- Kurt Ståhlstedt
- Öppna utombordsmotorbåtar och senare rodbåtar med plastskrov och inredning i trä
Thure Lindströms båtbyggeri ky
- 1936- Båtbyggeriet grundades av Thure Lindström år 1936 med en anställd person. Frantill dess hade Thure Lindström lärt sig båtbyggaryrket hos fadern Arthur Lindström, som hade startad ett eget företag ca. 1907. I början byggde manroddbåtar och mindre utombordsbåtar. Efter kriget utökades de anställdas antal småningom och i slutet av 1950-talet uppgick de som mest till 50 personer. Då började man också tillverka större utombordsmotorbåtar ävnsom notbåtar till Sovietunionen. År 1952 fick förtaget en egen ramsåg och börjde såga eget virke. I mitten av 1950-talet exporterades båtar till USA åt firman Flying Finn. Båtarna gick under namnen Gulfinn, Bayfinn och Seafinn. I det sammanhänget var det frågan om flere hundra båtar. Från och med 1957 exporterades båtar till Sverige, Tyskland, Norge, Danmark och sporasiskt även till anda europeiska länder. År 1965 kom plaståldern med i bilden och slog ut träbåtarna. Arbetsstyrkan har succesivt minskat och var 1989 endast sex personer. Då skall man dock ta i beaktande att underleverantörer levererade plastskrov och detaljer till båtarna.
- Karl Thure Lindström
- Roddbåtsr, mindre utombordsmotorbåtar, Gulfinn, Bayfinn, Seafinn
Borgåbladet, 18.03.1947, nro 31, s. 1
https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2251607?page=1
Kansalliskirjaston digitaaliset aineistot
Soranotto - grusuttag (kesken)
Tiilitehdas - tegelfabrik (kesken)
Maatalous - jordbruks (kesken)
Kaupat, posti ja pankit - butiker, posten och banker (kesken)
Koulut - skolor (kesken)
Muita toimintoja - andra aktiviteter
vuoroveneet - turbåtar (kesken)
teatteri - teatern (kesken)
tanssilavat - dansställen (kesken)
kirjastoauto - bokbilen (kesken)
Kråkö-aiheisia kirjoja - böcker om Kråkö
Kråkö i år och i dag, (C) Marianne Gren 2017,Kråkö bygdeförening r.f., ISBN: 978-952-93-9653-5
Kråkö – båtbyggarön : ett finländskt samhälle i miniatyr, Marianne Gren 2018, Kråkö bygdeförening r.f., ISBN:9789529411702
Kråkö
Kråkö, bebodd ö i Borgå utanför inloppet till Borgå, tidigare till stor del uppfyllt av ett säteri med anor från 1500-t.,ursprungligen benämnt Kråkö, senare Storgård. Kråkö hade under slutet av 1800-talet och fram till början av 1970-talet en betydande sandexport med bl.a. egen smalspårig järnväg från Pargas kalks sandtäkt till lastningsbryggan i Kroksnässund .
Kråkö blev under 1900-talet känt för sina båtbyggerier. Arthur Lindström byggde båtar redan i början av seklet, och skaffade på 1930-talet den första bandsågen på Kråkö, en avsevärd förbättring när det gällde att såga ut knän och krämpor. Sönerna Allan, Thure, Gunnar och Bo Lindström fortsatte familjetraditionen. Arthur Lindströms båtbyggeri övertogs 1943 av Thure Lindström (1913-92), som i mitten av 1950-talet även startade en egen båtbyggarskola på ön. Andra kända båtbyggare var bl.a. Nils och Paul Andersson ("Bröderna Andersson"), som främst byggde segelbåtar, och bröderna Bror-Henrik och Börje W. Johansson, som började bygga båtar under 1940-talet. Båtar byggda på Kråkö exporterades på 1950-talet både till USA och Sverige, och öns varv fick ett gott rykte för kvalitet. Medan båtarna tidigare byggts i trä, började man omkring 1965 även använda glasfiberarmerad plast. Vid övergången från träbyggen till plastbåtar minskade behovet av arbetskraft. Som mest hade Thure Lindströms båtbyggeri 50 anställda 1958. Båtbyggeriernas antal minskade från 16 (1962) till sex år 1989. År 2005 specialiserade sig de få återstående båtvarven på Kråkö på service och vinterförvaring med endast en liten egen nyproduktion. Kråkö båtbyggarmuseum öppnades 1989. (Thure Malmberg)
Ön hade tidigare en grundskola för svensktalande barn och en frivillig brandstation. Det fanns några butiker och ett café. Dessa stängdes dock i slutet av 1990-talet. På Kråkö finns ett båtbyggnadsmuseum som speglar öns främsta försörjning under 1800- och 1900-talen. Fram till nyligen var befolkningen nästan enspråkig på svenska. På senare tid har den finskspråkiga befolkningen vuxit och flera nya bostäder har byggts på ön. Många av de nya husen är sommarhus och är inte tillgängliga året runt. Kråkö är en svensk "Varissaari". Kråkö täcker en yta på 189 hektar. Kråkö har en befolkning på 330 per år.