Johan Erik Bergman

Blad ur Närpes historia, Första delen, sammanställda av K. I. Nordlund, Närpes kommuns förlag, F. W. Unggrens boktryckeri, Vasa 1928. Sivuilla 216-217:
"Han efterträddes av Johan Erik Bergman, den klockare, som, såvitt man kan sluta därtill, är att beteckna såsom den betydelsefullaste klockare Närpes haft. Bergman var rikssvensk, född 2/7 1776 i Stockholm. Föräldrarne voro militärmusikanten Erik Bergman [virheellinen tieto: isän nimi on Johan Bergman] och dess maka Ingrid. Som ung gosse var han en tid anställd såsom korist vid kongl. teatern kör I Sveriges huvudstad. Han var närvarande också den 16 mars 1792, då konung Gustav III lömskt mördades. Samma år på våren kom Bergman över till Finland och fick för sin utomordentligt vackra röst anställning såsom biträdande klockare i Nagu socken. Den 1 maj 1800 erhöll han klockaretjänst i Rantasalmi, men tillträdde den icke, enär han samtidigt utnämndes till klockaresysslan I Närpes, vilken han tillträdde 24/5 1801 och behöll ända till sin död 9/2 1840. Genom hans stora musikaliska begåvning och ovanliga förmåga att entusiasmera folket för sångens ädla konst, utveklades under hans tid kyrkosången i Närpes i mycket hög grad. Ända från den tiden har man förstått att värdera en god kyrkosång, alltid ställt stora fordringarpå sina klockare och intresserat sig för dem. Bergman var dessutom mycket religiös och sin evangelisk-lutherska tro varmt tillgiven, samt ägde naturlig pedagogisk begåvning. Han höll därför t. ex. årligen skriftskola, där prästerna blott anställde inträdes- och slutförhör. Ännu går därför skrifskolan hos äldre folk i Socknen under namnet >>klockarskolan>>. Bergman var också verksam på andra områden. Han anlitades nogsamt i allahanda värv I socknen, såsom den >>klockarfar, som skall allting bestyra>>. Läkare fanns ju icke på den tiden, men Bergman fick hjälpa med åderlåtning och allahanda fältskärssysslor, då så behövdes. Och skicklig var han. Han var också den första i dessa nejder, som ivrade för koppympningen eller vaccinationen. Redan 1820 tilldelades honom kejs. Finska Hushållningssällskapets medalj, såsom erkänsla för just denna verksamhet. Han hade då redan enligt egen uppgift och företedda förteckningar ympat 1,611 barn. Under sin vistelse i Nagu hade han trolovat sig med Christina Vesterlund, och före flyttningen till Närpes reste han med henne till sitt hem i Stockholm för att där ingå äktenskap. Vigseln ägde rum 26/6 1800 på Carlberg invid Stockholm och förrättades av kongl. hovpredikanten Lundström. Christina Vesterlund dog redan 1/12 1814 och Bergman gifte sig andra gången 1820 med Catharina Christina Österberg, som varit husmamsell hos kanslirådet Bladh på Benvik. I vardera äktenskapet föddes sex barn [virheellinen tieto: lapsia syntyi kummassakin avioliitossa seitsemän ja kummassakin yksi lapsi kuoli hyvin nuorena]. Av sönerna blevo fyra präster och två klockare. När klockaretjänsten vid Johan Erik Bergmans död blev ledig, beslöt församlingen, att icke besätta tjänsten ordinariter, förran en av den avlidnes söner blivit myndig och kunde till befattningen utnämnas. Sådant gick den tiden an. Bergmans änka satt alltså kvar och uppbar klockarelönen, avlönande en vikarie ända till 1845, då sonen Ferdinand Bergman, född 1824, utan förslag och val enligt socknens enhälliga önskan blev klockare. Under vakansen var först Karl Reinhold Sevon från Storkyro intill 1844 och sedan Karl Petter Elenius från Oravais 1844-1845 vikarie. Ferdinand Bergman var också betrodd med flere kommunala uppdrag, ehuru han icke gjorde sig så gällande som hans fader. Han dog redan 20/12 1876, efterlämnade änka och åtta barn."

Syntymä:
Svea livgardes södra bataljons församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0005C/C/4 (1764-1790), bildid: C0055641_00106 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055641_00106

Närpes församlings arkiv - Kommunionbok 1823-1830 (I), jakso 236, sivu 236: Kåtnäs ; Kansallisarkisto: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8386812

Närpes församlings arkiv - Kommunionbok 1838-1844 (I), jakso 334, sivu 333: Kåtnäs Klåckar Bohlet; Kansallisarkisto: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8388610

Pala Tukholmassa syntyneen Johanin Erik Bergmanin tarinaa: [http://users.abo.fi/bsarelin/kretsen/Kretsnytt2_2007.pdf], katso viimeinen sivu.

Johan tuli Suomeen vastalauseena kuningas Kustaa III murhalle. Kustaa III murhattiin maaliskuussa 1792.