Andreas Petri Grubb

https://sv.wikipedia.org/wiki/Andreas_Petri_Grubb:
Uppsala möte
Wallenstierna nr. 1034

Andreas Petri Grubb, född 1525 i Gävle, död 1611 i Nederluleå socken, var en svensk kyrkoman och riksdagsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext] Andreas Petri Grubb tillhörde Norrlandssläkten Grubb och Bureätten såsom son till borgmästaren i Gävle Per Andersson Grubb. Han lär ha studerat utomlands och där ha tagit magistergraden. Olika uppgifter gör gällande att han hade varit skolmästare eller sekreterare åt Erik XIV, innan han blev kyrkoherde. 1569 blev han kyrkoherde i Nederluleå socken. Han blev 1586 kontraktsprost över Västerbottens norra kontrakt

Han närvarade vid riksdagen 1571 där beslut togs om Älvsborgs lösen, samt var en av undertecknarna av beslutet från Uppsala möte.

Julen år 1600 hade Grubb besök av Johannes Bureus som i sin Sumlen berättar om julfirandet vid tiden. Samma år tog han över fostran av sina dotterdöttrar vilkas far var den samma år avlidne Nicolaus Olai Bothniensis.

Grubb var gift med Christina Samuelsdotter. Av barnen kan nämnas dottern Elisabeth som var gift med ärkebiskop Nicolaus Bothniensis och sedan Claudius Opsopæus, dottern Brita gift med Gerhardus Jonæ, dottern Margareta gift med astronomen Johannes Olai Anthelius, och sönerna Petrus och Samuel som var professorer.

"Från Gamla Världen till Nya":

12796. GRUBB, Andreas Petri, b. Gävle, Gävleborg 1525; Priest in Västerbotten, Secretary to King Erik XIV; d. probably Luleå, Norrbotten 1611, m. (4,7,8,40)

Siri Algotsson:

web.comhem.se/~u98400668/genealogi.html

Anders Petri Grubb [F%C3%B6r%C3%A4ldrar] föddes år 1525 i Gävle. Han dog år 1611 i Luleå. Han gifte sig med Christina Samuelsdotter.

Prost i Nederlulå (BD) 1569-1611. Född 1525 i Gävle (X)

(Bygden: Härnösands stifts herdaminne del IV, Uppsala 1928). Död 1611 i Luleå (BD)

(Bygden: Härnösands stifts herdaminne del IV, Uppsala 1928). Enligt en gammal uppgift promoverad magister utomlands. Vad syssla han innehaft före sin hitkomst 1569 är ej fullt utrett. Enligt Westen skall han ha varit skolmästare då han begärde pastoratet efter företrädaren, till vilkens avsättning han skulle ha medverkat. Enligt en annan uppgift (UB N 271) lär han förut varit sekreterare hos konung Erik XIV. Vid taxeringen för Älfsborgs lösen 1571 skattades han för följande lösegendom: silver 320 lod, guld 40 st, koppar 8 pund, tenn 7 pd, messing 3 pd, kor 15 st, kvigor 12 st, stut 1, får 26, getter 14, svin 7, hästar 5 och ston 2 för 83 m:k, tillsammans 1.759 mk 2 öre. Han hade själv varit närvarande på riksdagen i Stockholm och deltagit i det s.å die conversionis Pauli (25 jan) undertecknade beslutet om denna beskattning.

Genom vådeld förstördes prästgården i Luleå sommaren 1588, varvid herr Anders miste all sin egendom, varför han befriades från taxans utgörande detta och även följande år.

Var prost över Västerbottens norra kontrakt 1586 och underskrev år 1593 Uppsala mötes beslut. Mycken skada och obehag rönte han av sin granne, lappfogden Oluf Burman, som 1596 slagit under sig några fiskevatten, vilka av ålder tillhört prästbordet, förebärande att prästen haver nog dem förutan. Då kyrkoherden förtröt "sådant svåre wold" och kallde honom presteplågare såsom han uti Piteå socken, där han tillförne bodde, varit hade, hotade fogden att taga än mer nämligen halvparten av kyrkoherdens fäboland och drev sin boskap dit, lät till och med uppbygga en mjölkbod där och uppeggade även grannarna.

Hans hustru efterföljde sin mans fotspår och åtnöjde sig ej med halvparten, vilket föranlät kyrkoherden att med menighetens bistånd nerriva hennes där uppsatta mjölkbod och driva undan boskapen, men det halp intet, ty hon lät strax i stället hopsätta "en riisbodh" och brukade den till dess Gud haver med stort slagregn gjort henne ogild och drivit fogdens hustru dädan, och "för valete" haver hon givit socknen ett skamligt namn, kallades dem "troghaslekiare" efter det de hennes mjölktråg omvälte.

Som underlagman Sven Persson i Piteå var lappfogdens svärfar, tillsattes extra domare och genom tf överlagmannen Oluf Olssons dom 12 jan 1598 tilldömdes ifrågavarande ägor prästbordet, och Oluf Burman skulle vid nästa ting straffas för detta övervåld.

- I sin Sumle har riksantikvarien Joh. Bureus gjort rätt intressanta uppteckningar från sin vistelse i Luleå prästgård hos prosten Grubb jultiden 1600, varvid han redogör för gudstjänstens hela anordning både vid julaftonens aftonsång, juldagens ottesång, högmässa och aftonsång. Prosten predikade själv i högmässan och när han vände sig till åhörarna med orden "Hafven tolemodh, jagh vil strax lychta, tå gnydde the och sadhe: välsignath vari Gudh, vij fåm tijd höra Hans ord". Han synes haft stark belägenhet att i alla händelser spåra gudomlig nemisis. Härpå tyda flera yttranden han fällde. Då Bureus och han sutto och talade om huru konung Gustaf I lät bryta kull klostret i Uppsala och bygga upp Örby slott och hans söner måste sitta där fångne, yttrade herr Andreas Lulensis, att oansett det var rätt att klosterlefnaden och munkeriet nederlades, så var det ej rätt, att murarne kullrivas, som till Guds ära i en god akt uppbyggda vore, utan måtte hellre bliva undt till någons skolas underhåll och till ungdomens, pigors och döttrars upptuktan.

Av Bureus anteckningar framgår även, att redan vid denna tid en sockenskola fanns i Luleå, där barnen undervisades av kapellanen i hans stuga; de övades att sjunga "läxor" och psalmer och straffades "med sten och band och rijs" och varje gång badstugan eldades i Luleå prästgård fingo alla djäknegossarne även bada, så ofta det bryggdes fingo de en kanna färsköl. Prosten var en mycket hederlig man och berömlig själasörjare.

Hans bror Magnus Petri Grubb var kyrkoherde i Frötuna. Då hans måg ärkebiskopen avled 1600, tog prosten Anders Grubb tre av sina dotterbarn till sig för att uppfostras, men sedan änkan gift om sig återsändes de till Uppsala.

Till Luleå kyrka skänkte prosten en ljuskrona, två andra skänktes av några bönder. Även föranstaltade han om att den större kyrkklockan på socknens bekostnad inköptes. Hans dödsår har oriktigt uppgivits vara 1596, men gravsten över honom framför altarringen utvisar att han avlidit 1611. På hans gravhäll finns inristat: Her är begrafwen Andreas Petri som avsomnade i Gvdi 1611 sedhan han thena försambling i 43 åhr med reen evangelii lära och Gvd heligit lefwerne förestått hadhe. Gvdh gifve honom en evig frögdeful vpståndelse på then yttersta dagen. Amen. (Härnösands stifts herdaminnen) Gift med efterföljande ana.

Christina Samuelsdotter. Christina gifte sig med Anders Petri Grubb.

De fick följande barn:

F i Brita Andersdotter Grubb föddes omkring 1585.

Källor

1) 	Från Gamla Världen till Nya, #12 796

2) Från Gamla Världen till Nya, #12 796