Follow
Luleå (New) Town Locality Project
Genealogy project for Luleå Town, Sweden.
Luleå Town village projects
No village projects yet.
Regional Locality Projects
Finnmark:
Alta I
Berlevåg I Båtsfjord I Gamvik I Hammerfest I Hasvik I Karasjok I Kautokeino I Kvalsund I Lebesby I Loppa I Måsøy I Nesseby I Nordkapp I Nord-Varanger I Polmak I Porsanger I Sør-Varanger I Sørøysund I Talvik I Tana I Vadsø I Vardø Kola Peninsula: Alakurtti I Apatity I Gadzhiyevo I Kandalaksha I Kildinstroy I Kirovsk I Kola I Kovdor I Lovozero I Mezhdurechye I Molochny I Monchegorsk I Murmansk I Murmashi I Notozero I Olenegorsk I Ostrovnoy I Polyarny I Polyarnye Zori I Pushnoy I Severomorsk I Snezhnogorsk I Teriberka I Tumanny I Tuloma I Umba I Ura-Guba I Varzuga I Vidyayevo I Verkhnetulomsky I Zaozyorsk I Zarechensk I Zelenoborsky Lapland: Alatornio I Enontekiö I Inari I Karunki I Kemi I Kemijärvi I Kemi rural municipality I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Tornio I Turtola I Utsjoki I Ylitornio I Norrbotten: Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Gällivare I Haparanda I Hietaniemi I Hortlax I Jokkmokk I Jukkasjärvi I Junosuando I Karesuando I Karl Gustav-Karungi I Kiruna I Korpilombolo I Luleå town I Nederkalix I Nederluleå I Nedertorneå I Norrfjärden I Pajala I Piteå town I Piteå rural municipality I Råneå I Tärendö I Töre I Älvsbyn I Överkalix I Överluleå I Övertorneå I Pechenga: Korzunovo I Nikel I Pechenga I Songelsk I Zapolyarny Troms: Andørja I Astafjord I Balsfjord I Bardu I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Karlsøy I Kvæfjord I Kvænangen I Kåfjord I Lavangen I Lenvik I Lyngen I Malangen I Målselv I Nordreisa I Salangen I Sandtorg I Skjervøy I Skånland I Storfjord I Sørreisa I Torsken I Tranøy I Tromsø I Tromsøysund I Trondenes I Ullsfjorden I Øverbygd
Finland and Karelia
Introduction to Luleå Town
Luleå (Swedish: [%CB%88l%CA%89%CB%90l%C9%9B%C9%94], Westrobothnian: Lul, Leul, or Leol; Lule Sami: Luleju) is a city on the coast of northern Sweden, and the capital of Norrbotten County, the northernmost county in Sweden. Luleå has about 75,000 inhabitants and is the seat of Luleå Municipality (with a total population of 76,770).
Luleå has the seventh biggest harbor in Sweden for shipping goods. It has a large steel industry and is a center for extensive research. Luleå University of Technology is one of Sweden’s three technology universities (the other two are KTH and Chalmers) and the northernmost university in Sweden.
History
The town's Royal charter was granted in 1621 by King Gustavus Adolphus of Sweden. The original town was situated where Gammelstad (Old Town) is situated today. The town had to be moved in 1649 to the current site, due to the post-glacial rebound that had made the bay too shallow for ships to enter.
The Gammelstad Church Town is a UNESCO World Heritage Site.
In 1805, Luleå only had 947 inhabitants, but in 1865 Luleå succeeded Piteå as the county town in Norrbotten county and now had around 1400 residents. In the 1860s the industries also started taking root in the city.
The town has been plagued by fires in 1653, 1657 and in 1887, and the fire in 1887 was a devastating fire that destroyed most of the town, sparing only a few buildings. The Neo-Gothic Cathedral (originally the Oscar Fredrik church), dedicated in 1893, standing at 67 meters (220 ft), is the tallest building in town.
Economy
Luleå's commerce and industry are a mix of industry, research, education, trade, and services.
Major employers in the city are the SSAB steelworks and Luleå University of Technology. A Swedish Air Force wing, F 21 (or Norrbotten Air Force Wing), is stationed near Luleå at the neighbouring Luleå Airport. Other major employers include Ferruform (a subsidiary of Scania AB) and Gestamp HardTech (acquired from SSAB 2005-01-01).
Luleå (nya) stad lokalitetsprojekt
Släktforskningsprojekt för Luleå stad.
Luleå stads byaprojekt
Inga byaprojekt ännu.
Regionala lokalitetsprosekt
Finnmark:
Alta I
Berlevåg I
Båtsfjord I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasvik I
Karasjok I
Kautokeino I
Kvalsund I
Lebesby I
Loppa I
Måsøy I
Nesseby I
Nordkapp I
Nord-Varanger I
Polmak I
Porsanger I
Sør-Varanger I
Sørøysund I
Talvik I
Tana I
Vadsø I
Vardø
Kolahalvön:
Alakurtti I
Apatity I
Gadzjijevo I
Kandalaksja I
Kildinstroj I
Kirovsk I
Kola I
Kovdor I
Lovozero I
Mezjduretsje I
Molotsjnyj I
Montjegorsk I
Murmansk I
Murmasji I
Notozero I
Olenegorsk I
Ostrovnoj I
Poljarnyj I
Poljarnye Zori I
Pusjnoj I
Severomorsk I
Snezjnogorsk I
Teriberka I
Tumannyj I
Tuloma I
Umba I
Ura-Guba I
Varzuga I
Vidjajevo I
Verhnetulomskij I
Zaoziorsk I
Zaretsjensk I
Zelenoborskij
Lapland:
Nedertorneå I
Enontekis I
Enare I
Karungi I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemi landsförsamling I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Torneå I
Turtola I
Utsjoki I
Övertorneå I
Norrbotten:
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Gällivare I
Haparanda I
Hietaniemi I
Hortlax I
Jokkmokk I
Jukkasjärvi I
Junosuando I
Karesuando I
Karl Gustav-Karungi I
Kiruna I
Korpilombolo I
Luleå stad I
Nederkalix I
Nederluleå I
Nedertorneå I
Norrfjärden I
Pajala I
Piteå stad I
Piteå lands I
Råneå I
Tärendö I
Töre I
Älvsbyn I
Överkalix I
Överluleå I
Övertorneå
Petsjenga:
Korzunovo I
Nikel I
Petsjenga I
Songelsk I
Zapoljarnyj
Troms:
Andørja I
Astafjord I
Balsfjord I
Bardu I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Karlsøy I
Kvæfjord I
Kvænangen I
Kåfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Lyngen I
Malangen I
Målselv I
Nordreisa I
Salangen I
Sandtorg I
Skjervøy I
Skånland I
Storfjord I
Sørreisa I
Torsken I
Tranøy I
Tromsø I
Tromsøysund I
Trondenes I
Ullsfjorden I
Øverbygd
Finland och Karelen
Introduktion till Luleå (nya) stad
Luleå (på lulemål Leeol [l%C3%AA%C3%BA%C9%BD] eller Leoschtän [%CB%88l%C3%AAw%CB%8C%CA%82%CA%88%C3%A6:n]; på nordsamiska Luleju: lulesamiska: Julevu; finska: Luulaja) är en tätort (stad) i Norrbotten samt centralort i Luleå kommun, residensstad för Norrbottens län och stiftsstad för Luleå stift. Luleå är Sveriges 25:e samt Norrlands femte och Nordkalottens sjunde största tätort, med 43 574 invånare (SCB 2015) av kommunens totalt 77 338 invånare (SCB 2018).
Luleå har Sveriges sjunde största hamn för gods. Luleå är ett metallurgiskt centrum med stor stålindustri och omfattande forskning och kallas ibland i folkmun för Stålstaden. Sveriges nordligaste tekniska universitet, Luleå tekniska universitet, finns också i staden.
Ortnamnet
Namnet (1339 Lulu) kommer från namnet på Luleälven som i sitt förled har ett samiskt namn, lulij, 'den som bör i öster' använt för att beteckna skogssamer. I ett brev från 1316 talas om prästen i Luleå, De Lula presbiter.
Historia
Under medeltiden hade Luleå en marknadsplats, hamn och en kyrksocken i nuvarande Gammelstad, cirka en mil nordväst om Luleås nuvarande läge. Den första stadsplanen utfördes på uppdrag av kung Gustav II Adolf av Olof Bure, och 1621 fick Luleå stadsprivilegier. Den gamla hamnen var dock inte lämplig för en stad på grund av landhöjningen. Luleås borgare begärde därför att få staden flyttad, vilket de fick tillstånd till 1648. Erik Eriksson Niure anställdes till uppdraget att bestämma den nya platsen, och 1649 fastslogs detta. Platsen låg vid en uthamn som redan hade byggts. Han gjorde en stadsplan med rutnätsmönster. Bortsett från en uppstramning av gatorna 1790 har Niures stadsplan bevarats. Man hade dock svårt att få den nya staden att växa fram. Den härjades av brand 1653 och 1657 och större delen av innevånarna flyttade tillbaka till Gammelstad och kunde endast genom statligt ingripande tvingas att flytta tillbaka.
Bottniska handelstvånget försvårade stadens utveckling, och först sedan detta upphävts 1765 kunde Luleå börja växa, om än fortfarande mycket långsamt. 1805 fanns ännu endast 947 invånare. 1856 efterträdde Luleå Piteå som residensstad i Norrbottens län och hade då omkring 1 400 invånare. De första industrierna växte fram på 1860-talet.
Det moderna Luleå
11 juni 1887 ödelades stora delar av staden av en brand.
Mellan 1891 och 1895 öppnade Luleå stad nybyggda byggnader såsom elverk, polisstation och brandstation. Ett nybyggt epidemisjukhus invigdes 1894.
Malmbanan mellan Gällivare och Luleå stod färdig 1888 och staden blev därmed utskeppningshamn för järnmalmen från Malmberget. Inom kort växte förstäder fram, nämligen Bergviken inom stadens administrativa område, samt Svartöstaden, Skurholmen och Bergnäset. Svartöstaden och Skurholmen införlivades i Luleå stad 1933. Parallellt med hamnens expansion växte Luleå som industristad, med etableringen av ett varv och tillhörande verkstäder 1887 (1932 ombildat som Nya AB. Luleå Varv & Verkstäder; 140 industriarbetare 1947),[ av ett stålverk i Karlsvik 1906 samt 1912 Statens Järnvägars järnvägsverkstäder i Notviken och ett träsliperi i Karlshäll. 1902 grundades tegelbruket Luleå Tegelbruks AB som låg i Marieberg i Södra Sunderbyn (1949: 50 industriarbetare) och 1908 grundades AB. Luleå Bryggeri (1947: 45 industriarbetare). Munksunds AB, grundat 1926, hade sitt huvudkontor i Luleå.
1904 påbörjades det första bygget av vattenledningar och avloppsledningar i staden, och dessa stod färdiga år 1906. Vid slutet av år 1906 hade cirka 50 % av husen i Luleå stad kopplats upp till 17,5 kilometer vattenledningar, ett projekt som hade kostat staden 440 000 kronor (1906 års värde). Omkring 50 % av husen hade också kopplats upp till avloppsnätet bestående av 9,4 km underjordiska avloppsledningar, vilket hade kostat staden 160 000 kronor (1906 års värde) Utbyggnaden av stadens vatten- och avloppsnät fortsatte under följande åren. Under 1907 ökade andelen hus med vattenledningar till 75 % och vattenförbrukningen i staden per person låg på 54 liter per dygn. Andelen hus med avloppsledning hade också under år 1907 ökat till ungefär 75 %. År 1910 hade 90 % av husen tillgång till vattenledning och avloppsledning. Luleå stads nya vattenverk tog sitt vatten från Luleälven.
1943 öppnade Norrbottens Järnverk AB:s stålverk på Svartön och var på 1950-talet den största industrin i Luleå med 1 500 anställda. NJA ombildades till SSAB (Svenskt Stål AB) 1978 genom sammanslagning med Domnarvets Jernverk och Oxelösunds Järnverks AB.
Under perioden 1940–1980 var Luleå en av Sveriges snabbaste växande städer. Under denna tid byggdes också flera nya bostadsområden. Luleå tekniska universitet startade 1971 på Porsön, då under namnet Högskoleenheten i Luleå. Efter kommunsammanslagningen 1969 började närbelägna Gammelstad och Bergnäset allmänt att betraktas som delar av orten Luleå.
Militärstaden
Luleå blev också under 1940-talet en garnisonsstad med etableringen 1941 av Norrbottens flygbaskår (F 21), 1942 med Luleå luftvärnskår (Lv 7), och 1955 med Luleå marina bevakningsområde (BoLu). Sedan 1993 finns dock endast flygflottiljen kvar i staden, då Luleå luftvärnskår omlokaliserades till Boden i samband med försvarsbeslutet 1992 och Luleå marina bevakningsområde avvecklades 1987 i samband med försvarsbeslutet 1982.
Administrativa tillhörigheter
Luleå stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Delar av ortens bebyggelse kom att från tidigt befinna sig i Nederluleå socken/landskommun. Stadskommunen utökades 1933 med områden från Nederluleå socken/landskommun (Svartöstadens municipalsamhälle). 1971 uppgick stadskommunen i Luleå kommun där Luleå sedan dess är centralort.
I kyrkligt hänseende tillhörde orten Luleå stadsförsamling som 1962 delades i Luleå domkyrkoförsamling och Örnäsets församling, där den senare återgick i domkyrkoförsamlingen 2011. Delar av orten hör till Nederluleå församling.
Orten ingick till 1971 i domkretsen för Luleå rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Luleå i Luleå tingsrätts domsaga.
Luulajan (uuden) kaupungin paikkakuntaprojekti
Luulajan kaupungin sukututkimusprojekti.
Rekisteröidy paikkakuntaprojektin lisäksi suurempaan kokonaisuuteen, koko Suomen ja Karjalan sukupuuta rakentavaan Suomi ja Karjala -projektiin, sekä soveltuviin kyläprojekteihin (lista alla). Projekteihin liittyminen: kullakin projektisivulla klikkaa Toiminnot > Liity projektiin.
Luulajan kaupungin kyläprojekteja
Ei vielä kyläprojekteja.
Alueen paikkakuntaprojekteja
Finnmark:
Alattio I
Etelä-Varanki I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasviika I
Kaarasjoki I
Kappa I
Koutokeino I
Lappea I
Lebespyy I
Moseija I
Paattivuono I
Pohjois-Varanki I
Porsanki I
Pulmanki I
Päärlyvooki I
Sørøysund I
Talmulahti I
Teno I
Uuniemi I
Valasnuora I
Vesisaari I
Vuoreija
Kuolan niemimaa:
Alakurtti I
Apatiitti I
Gadžijevo I
Hiipinä I
Kantalahti I
Kildinstroi I
Koutero I
Kuola I
Luujärvi I
Mežduretšje I
Molotšnyi I
Montšegorsk I
Murmansk I
Murmaši I
Nuorttijärvi I
Olenegorsk I
Ostrovnoi I
Poljarnyi I
Poljarnyje Zori I
Pušnoi I
Severomorsk I
Snežnogorsk I
Tumannyi I
Turjanperä I
Tuuloma I
Umpi I
Uura I
Varzuga I
Vidjajevo I
Ylä-Tuuloma I
Zaozjorsk I
Zaretšensk I
Zelenoborski
Lappi:
Alatornio I
Enontekiö I
Inari I
Karunki I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemin maaseurakunta I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Tornio I
Turtola I
Utsjoki I
Ylitornio I
Norrbotten:
Alakainuu I
Alaluulaja I
Alatornio I
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Haaparanta I
Hietaniemi I
Hurttalahti I
Jokimukka I
Jukkasjärvi I
Junosuvanto I
Jällivaara I
Kaaresuvanto I
Karl Gustav-Karunki I
Kiiruna I
Korpilompolo I
Luulajan kaupunki I
Norrfjärden I
Pajala I
Piitimen kaupunki I
Piitimen maalaiskunta I
Rauna I
Täräntö I
Töre I
Ylikainuu I
Yliluulaja I
Ylitornio I
Älvsbyn I
Petsamo:
Korzunovo I
Nikkeli I
Petsamo I
Suonikylä I
Zapoljarnyi
Tromssa:
Andørja I
Astafjord I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Kaivuono I
Kalsa I
Kierua I
Kvæfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Malankivuono I
Moskivuono I
Målselv I
Naavuono I
Omasvuono I
Paatsivuono I
Perttula I
Raisi I
Raisivuono I
Salangen I
Sandtorg I
Skånland I
Torsken I
Tranøy I
Tromssa I
Tromsøysund I
Trondenes I
Yykeä I
Øverbygd
Suuremmat kokonaisuudet
Johdanto Luulajan kaupunkiin
Luulaja (ruots. Luleå) on entinen Ruotsin kaupunki ja nykyinen Luulajan kunnan keskustaajama. Luulaja sijaitsee Norrbottenin läänissä ja Norrbottenin maakunnassa, ja se on Norrbottenin läänin pääkaupunki. Luonnonmaantieteellisesti ilmaistuna kaupunki sijaitsee Luulajanjoen suulla Perämeren länsirannalla Pohjois-Ruotsissa. Vuoden 2010 lopussa Luulajan taajamassa oli 46 607 asukasta.
Kaupungissa on kansainvälinen ja monipuolinen teknillinen yliopisto sekä Ruotsin viidenneksi suurin lentoasema. Eurooppatiet E4 ja E10 johtavat Luulajaan, joka on myös jälkimmäisen eteläinen alkupää.
Suurimmat työnantajat kaupungissa ovat SSAB:n terästehdas sekä Luulajan teknillinen yliopisto. Myös Luulajan satama on suuren kokonsa vuoksi merkittävä työllistäjä.
Historia
Luulajan (ruots. Luleå, Lule, Lulu) tulee saamenkielisestä "itäistä vettä" tarkoittavasta sanasta. Nimi löytyy ensimmäistä kertaa vuodelta 1327 peräisin olevasta ruotsalaisesta dokumentista, jossa Uppsalan arkkipiispa Olof Björnssonin johtamalle neljän miehen ryhmälle myönnettiin suuria alueita Luulajanjoen laaksosta. Alue sijaitsi Novgorodin ja Ruotsin välisellä alueella ja valtioiden välinen raja Skellefteån pohjoispuolella oli ollut aiemmin määrittelemätön. Alueella oli kuitenkin ollut asutusta ja maanviljelystä jo esihistorialliselta ajalta lähtien ja Ruotsin kruunu halusi liittää sen selkeämmin osaksi valtakuntaa.
Luulajan uuden kaupungin perustaminen
Alkuperäinen Luulajan pitäjän, myöhemmin kaupungin, keskuspaikka sijaitsi nykyisessä Gammelstadin taajamassa, noin kymmenen kilometriä nykyisestä Luulajan kaupunkitaajamasta luoteeseen Luulajanjoen yläjuoksulla. Luulajan pitäjän pinta-ala kattoi 1400-luvulla yli 4 200 km², sisältäen muun muassa Jokimukkan ja Jällivaaran kylät pohjoisessa. Paikkakunnasta tuli merkittävä kauppapaikka, josta vietiin erityisesti kalaa Ruotsin eteläisiin satamiin. Luulaja oli saanut kaupunkioikeudet 12. heinäkuuta 1621. Alkuperäinen satama oli kuitenkin tullut kulkukelvottomaksi maankohoamisen vuoksi, ja Luulajan kaupunki sille kuuluvine kauppaoikeuksineen päätettiin siirtää nykyiselle paikalleen kuninkaallisilla päätöksillä 1. joulukuuta 1648 ja 30. toukokuuta 1649.
Luulajan uuden kaupungin kehitys lähti hitaasti käyntiin ja vielä 1700-luvun lopulla Luulajan uudessa taajamassa asui ainoastaan virkamiehiä. Ruotsin sodat ja venäläisten ryöstöretket hidastivat kaupungin kehittymistä ja se koki myös vakavia tulipaloja.
Ruotsin suurvalta-ajan ja siihen liittyneiden sotien jälkeen kaupungin väkiluku alkoi kasvaa nopeasti. Suuri osa väestöstä oli kuitenkin riippuvaista maataloudesta ja katovuodet aiheuttivat vakavia ongelmia. Suuri osa kaupungin väestöstä näki nälkää 1830-luvulla ja useita avustustoimia tarvittiin. Telakkateollisuuden ensimmäisiä investoijia oli Karl Vredrik Liljevalch, jonka jälkeen useampiakin korkealaatuisia laivoja rakentaneita telakoita perustettiin. Telakoiden vanavedessä kaupunkiin tuli uutta osaamista, joka vaikutti positiivisesti myös maatalouden kehittämiseen ja alueen talous alkoi parantua.
Luulajan merkitys alkoi kasvaa 1800-luvun lopulla. Norrbottenin läänin hallinto ja maaherra muuttivat kaupunkiin 1856 ja muutamaa vuotta myöhemmin avattiin kaupungin ensimmäinen sairaala. Luulajaan rakennettiin kaupungintalo, ensimmäinen pankki avasi ovensa 1857 ja vuonna 1883 kaupunkiin tuli ensimmäinen puhelinlinja. Altappeniin rakennettiin saha ja rautatehdas, joista läänin suurteollisuus sai alkunsa. Malmbanan Jällivaaraan avattiin 1888 ja kaupunki kytkettiin Ruotsin pohjoiseen päärataan 1894. Luulaja sai myös säännöllisen höyrylaivayhteyden Tukholmaan. Elinkeinoelämän muutokset muodostivat uusia sosiaaliluokkia, ammattiliitot organisoituivat, poliittinen tietoisuus lisääntyi ja kaupungissa koettiin myös lakkoja.
Teollisuus syrjäytti maataloutta elinkeinona yhä enemmän 1900-luvun aikana. Ruotsin lapin malmia opittiin jalostamaan ja malmbananin ansiosta Karlsvikiin avattiin rautatehdas 1906. Sen merkitys haipui kuitenkin 1940-luvulla rakennetun Norrbottens järnverk:in vuoksi, josta myöhemmin kehittyi SSAB, eräs läänin tärkeimmistä teollisuusyrityksistä. Luulaja alettiin tuntea teräs- ja satamakaupunkina ja se kehittyi Norrbottenin läänin tärkeimmäksi kaupungiksi.
Luulajan kaupunki, Alaluulajan kunta ja Råneån kunta liitettiin yhteen vuoden 1969 kuntaliitoksessa nykyiseksi Luulajan kunnaksi. Luulajan teknillinen yliopisto avattiin 1971 ja sen merkitys kaupungin elinkeinoelämän kehittymisessä metallurgian, informaatioteknologian, koulutuksen, tutkimuksen, kaupan ja kommunikaation alueella on ollut suuri.
Kaupunginosat
Keski-Luulaja
- Innerstaden
- Östermalm
Itä-Luulaja
- Svartöstaden
- Malmudden
- Skurholmen
- Lövskatan
- Örnäset
- Kronan
- Bredviken
- Lerbäcken
- Hertsön
- Svartölandet
Pohjois-Luulaja
- Mjölkudden
- Notviken
- Lulsundet
- Bergviken
- Björkskatan
- Porsön
- Skutviken
- Ormberget
Etelä-Luulaja
- Bergnäset
Länsi-Luulaja
- Hammaren
- Storheden