Anna Reinholdsdotter Leuhusen

Anna Rheinholdsdotter Leuhusen var svägerska till den danske överste Gregorius Holst genom sin syster. Hon inträdde som nunna i Klara kloster i Stockholm vid en okänd tidpunkt. Det är inte känt när hon blev abbedissa, men det var tidigast år 1499 och senast år 1508, då hon finns bekräftad i ämbetet.

• https://sv.wikipedia.org/wiki/Anna_Reinholdsdotter_Leuhusen
• https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11251

Anna Reinholdsdotter Leuhusen var en ovanlig kvinna som levde under en våldsam och omvälvande tid. Hon var den näst sista abbedissan i Klara kloster i Stockholm och i slutet av sitt liv hamnade hon mitt i en politisk konflikt som skakade hela Sverige. Månadens föremål, en kedja i guld, har tillhört henne.

Vi vet att Anna Reinholdsdotter var abbedissa i Klara kloster i Stockholm 1508. Hon var dotter till Reinhold Leuhusen som var kyrkvärd i Storkyrkan – en framstående Stockholmsborgare. Under den här tiden blev det allt vanligare att personer ur borgarklassen trädde in i kloster och fick framträdande positioner.

Vi vet inte när Anna föddes, men hon måste ha varit en vuxen kvinna 1508. Klostrets situation var svår under Annas tid som abbedissa. Under 1400-talet rasade strider mellan Sverige och Danmark som medförde att Norrmalm, där klostret låg, brändes flera gånger. När vi möter Anna 1508 är det i ett brev till stadens magistrater där hon ber om allmosor på grund av klostrets förfall.

Under Stockholms fortsatta belägring av Gustaf Vasa :

Många ville gömma sig i Klara kloster och sedan söka sig utväg därifrån, men dessa råkade genom förräderi i olycka. Gorius Holst öfverenskom nämligen med klostrets abbedissa, som var hans svägerska, att hon skulle gifva ett tecken, då några flyktingar fördolt sig i klostret. Det gjorde hon på sådant sätt, att hon vid sådana tillfällen plägade i ett högt uppe på muren beläget fönster om dagen upphänga ett hvitt kläde och om natten en brinnande lykta. När danskarne sågo detta tecken, drogo de med krigsfolk till klostret och grepo flyktingarne, »trakterandes dem som elända slaktfår ganska obarmhärtigt». Detta blef en anledning, hvarför Gustaf sedermera, då han tillträdt konungadömet, lät Klara kloster förfalla.

• http://runeberg.org/vasa400/0087.html

  ---

SDHK-nr: 36100

Utfärdat: 15080228, Stockholm Innehåll: Abbedissan Anna Reinholdsdotter till borgmästare och råd i Stockholm med begäran att lämpliga personer skall utses till allmoseinsamlare till S:ta Klara klosters förmån.

SDHK-nr: 36103

Utfärdat: 15080228, Klara kloster Innehåll: Anna Reinholdsdotter, abbedissa i Klara kloster, tackar borgmästare och råd i Stockholms stad å sina klostersystrars vägnar för alla offer, allmosor och gåvor de fått och ber samtidigt om finansiell hjälp med reparation av klostrets tak eftersom dess landbor inte förmår annat än den årliga spisningen. De har fått ett ynnestbevis från ärkebiskopen och ber att brevmottagarna måtte utse några goda män att uppbära de allmosor som kan inkomma till arbetets utförande.

Enligt en något senare krönika kom klarissorna i Stockholm i samband med stridigheterna 1522 att ta parti för danskarna. Under belägringen av Stockholm detta år flydde många borgare från staden, och en del tog sin tillflykt till Klara kloster. Anna, som var svägerska till den unionsvänlige Glorius Holste, och de andra systrarna gav då tecken till danskarna om att det fanns upprorsmän i klostret.

Sista gången vi möter Anna som abbedissa för Klara kloster är 1523, då hon nödgas avskeda klostrets biktfader. Två år senare, 1525, är en syster Elin Thomasdotter abbedissa (läs mer). Vad som har hänt däremellan vet vi inte. Kanske har Anna efter Gustav Vasas trontillträde 1523 inte kunnat behålla sin post i klostret. Klara kloster rivs 1527, och systrarna flyttas till det gamla franciskanklostret på Riddarholmen i Stockholm. Där blev då hospital och helgeandshus.

Anna var fortfarande vid liv 1550, men hon måste vid denna tid ha varit en gammal kvinna. Hennes levnadsöde var dramatiskt och speglar den tid då hon levde, en tid som präglades av religionsmotsättningar och inbördeskrig.

• http://historiska.se/upptack-historien/artikel/kvinnoode-fran-medel...

  ---

Elin Tomasdotter

Elin Thomasdotter kan vara den Elin som förkommer i Christian II:S arkiv: I. Handliger rörande Severin Norby och de ..., Volym 3–4 "i ett hus belœget uppå swartmunkegatan Hörnhuset ttvœrt öffergamble Fru Elins hus"

SDHK-nr: 38494

Utfärdat: 15220000, (S:ta Klaras kloster vid Stockholm) Innehåll: Abbedissan Elin Tomasdotter i S:ta Klaras kloster tillskriver fru Pernilla (änka efter herr Sten Kristiernsson Oxenstierna) om Årsta gods, i vilket dennas framlidne son Bengt Stensson ägt en del, som han gett till klostret för lägerstad etc., varefter klostret av hustru Brita (herr Stens syster) köpt ännu en del. Nu vill klostret gärna ha fru Pernillas del också.

Abbedissan beseglar.

SDHK-nr: 38655

Utfärdat: 15250309 Innehåll: Syster Elin Tomasdotter, abbedissa i S:ta Klara kloster, ger fru Märta på Mörby kvitto på betalning för Årsta i Brännkyrka, som hennes sonson Gabriel Kristiernsson återköpt.

• https://www.adelsvapen.com/genealogi/B%C3%B6lja_fr%C3%A5n_Uppland

  ---

Syster Anna "Renholtzdotter", abbedissa i S:ta Klara kloster, erkänner att hon bortbytt Rörstrand i Solna socken till Gert Bryning, borggare i Stockholm, och dennes hustru "Birethæ" mot jord i Berg, Ytterselö socken, Selebo härad, varvid dock Rörstrand vid makarnas död skulle återgå till klostret.

Hennes fullständiga namn var Anna Reinholdsdotter Leuhusen. Hennes far Renhold Lehusen.

Klostret grundades 1289 och uppkallades efter Klara av Assisi. Kung Magnus Ladulås beslutade i början av 1280-talet att grunda klostret. Genom Magnus Ladulås generösa donationer fick nunneklostret tillgång till mark långt utanför stadens gränser (Stadsholmen). Han donerade 1286 den mark där klostret skulle ligga, och 1288 flera gårdar som skulle utgöra dess inkomst, däribland Rörstrand, Karlberg samt Djurgården med tillhörande fisken. Han lät också lägga om vägen till Uppsala för att den inte skulle störa klostret. Gustav Vasa lät riva klostret och kyrkan 1527.

Gert Brynings änka Birgitta Ingvaldsdotter Torstensson gifter sig 1520 med Hans Nagel. Efter hennes död gick tegelbruket i arv inom flera betydande borgarsläkter i Stockholm. Gunhild Pedersdotter ägde Rörstrands gård och tegelbruk mellan åren ca 1560 till 1619 men har tegelbruket utarrenderat under viss tid. 1574 står hennes dåvarande man Melchior Volger som ägare av Rörstrandsgård och Bolstomta. Klara Kyrka skall ha byggts med tegel från hennes tegelbruk under 1500 talets andra hälft av arkitekten Hendrik van Huwen och blev klar under 1580 talet.

Gert Bryning enligt SDHK-nr: 37094 samt 37095 : Utfärdandedatum 15110929

• http://runeberg.org/famijour/1875/0018.html
• http://histvarld.historiska.se/histvarld/sok/artikel.asp?id=21016
• Aron Andersson: Anna Reinholdsdotters guldkedja
• Martin Berntson. Klostren och reformationen. Upplösningen av kloster och konvent i Sverige 1523 – 1596. Malmö 2003.
• Lisbet Scheutz (2001 (2003) nuytgåva). Berömda och glömda stockholmskvinnor: sju stadsvandringar: 155 kvinnoporträtt. Stockholm: MBM. ISBN 91-973725-3-6 Libris 8392583
• https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11251

http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/1813/1958_047.pdf?se...