Fabian Wrede, Count of Östanå

Fabian Wrede (Peippola Mansion, [https://en.wikipedia.org/wiki/Elim%C3%A4ki Elimäki, Finland, 20 March 1641 – 6 December 1712) was a Swedish politician.

An advisor to Charles XI, King of Sweden, he was also a Swedish senator ("riksråd") and Lord Marshal of the Riksdag of the Estates.

In his birthright Baron of Elimäki in Finland, he was created Count of Östanå as a reward for his service in the financial administration of the king.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wrede_nr_27

http://daten.digitale-sammlungen.de/~db/bsb00000600/images/index.ht...

http://www.wredes.com/Bas/Wrede/w.g.Fab.htm

Fabian Wrede föddes på Peipola gård i Finland (som då tillhörde Sverige) 20 mars 1641 som son till kaptenlöjtnanten och friherren Kasper Wrede och friherrinnan Sofia Taube.

Börjande sin bana som kammarherre, utnämndes Wrede 1675 till landshövding i Viborgs län, Sverige och insattes till ledamot i stora kommissionen vid riksdagen 1680. Året därefter förflyttades han till landshövdingplatsen i Uppsala län, Sverige och anförtroddes vid 1682 års riksdag lantmarskalksstaven. Städse villig att understödja Carl XI:s planer till enväldets bekräftande och reduktionens utsträckning, utnämndes han 1685 till kungligt råd och president i bergs- och reduktionskollegierna, upphöjdes 1687 till greve och insattes samma år som president i kammarkollegium och kommerskollegium. 1697 utsågs han av Carl XI till en av riksförmyndarne men skildes tills vidare från presidentämbetet och fick i stället överseende över flottans ärenden. Till Carl XII kom Wrede aldrig i något förtrognare förhållande, men efter krigets utbrott hade Wrede i första rummet att sköta finanserna och anskaffade nödiga medel. 1711 dispenserades han från kammar- och finansärendena men behöll presidentskapet i kommerskollegium. Han avled i Stockholm den 6 december 1712.

De många ämbeten, Wrede under en följd av år förenade i sin hand, vittna om en man av ovanlig duglighet och kraft. Också var han måhända den mest ansedda av Carl XI:s många utmärkta ämbetsmän. Alla samtida förenade sig i att berömma hans klokhet, beslutsamhet och användbarhet i alla möjliga förhållanden. Genom sin mångsidiga ämbetsmannaverksamhet ägde han den noggrannaste och på egen erfarenhet grundade kännedom om statsförvaltningens alla grenar; dock synes penningen och kameralväsendet varit hans starkaste sida. Ganska rik genom arv, blev han det ännu mer genom en klok hushållning och ägde till slut en ofantlig förmögenhet. Tidigare än de flesta förutsåg han de olyckor och utpressningar, som skulle bli en följd av Carl XII:s halsstarrighet att föra krig, och började därför redan 1709 och 1710 hemligen till Tyskland utskicka sina dyrbarheter och reda penningar. Likväl var han långt ifrån obenägen att understödja det allmänna, då det gick till ett gott ändamĺl, och försträckte vid flera tillfällen staten summor, som vid hans död uppgick till ett sammanräknat belopp av mer än 150,000 daler silvermynt.

Gift 1672 med friherrinnan Brita Cruus. Via henne blev han även herre till Esbogård i Finland, som från att ha varit ett allodialsäteri i reduktionen omvandlades till ett dubbelt berustat kronosäteri.

Fabian Wrede (af Elimä) Fabianus Caspari, liber baro.

Synt. Elimäellä 20.3.1641. Vht: kapteeniluutnantti, vapaaherra Kasper Henriksson Wrede († 1667) ja Sofia Berndtsdotter Taube.

Wrede oli aluksi yksityisopetuksessa, sitten harjoitti jonkin aikaa opintoja myös (Uppsalan?) yliopistossa. Teki laajoja ulkomaanmatkoja 1661-1667, oleskeli aluksi jonkin aikaa Brandenburgissa ja Saksissa, matkusti sieltä Amsterdamiin harjoittaen siellä kauppa-alan opintoja vuoden ajan. Jatkoi matkaansa Hollannista 1663 Saksan halki Unkariin ja Böömiin perehtyen siellä maiden vuorilaitoksiin, malmeihin ja kivilajeihin. Saapui Ranskaan 1665 ja saattoi Pariisissa loppuun kaikki aatelisnuorukaisille sopivat harjoitukset. Vieraili Italiassa vuoden 1666 lopussa ja palasi sieltä Hampurin kautta Ruotsiin.

Kamariherra kuningatar Kristiinan luona 1666, Ruotsin hovissa 1667-1675.

Viipurin ja Savonlinnan läänin maaherra 1675, Uppsalan läänin 1681. Kuninkaallinen neuvos 1685. Vuorikollegion presidentti 1685-1694, samalla reduktio- ja suorituskomissioiden presidentti s.v., kamarikollegion presidentti 1687-1711, kauppakollegion presidentti 1687-1712 sekä valtiokonttorin presidentti 1687.

Kreivi samana vuonna. Omisti useita kartanoita Ruotsissa ja Suomessa. Valtiopäivämies 1682-1683 (maamarsalkka).

† Tukholmassa 6.12.1712.

/////

Fabian Wrede (1641–1712) oli valtiomies. Hän syntyi Peippolan kartanossa Elimäellä vapaaherralliseen sukuun Wrede af Elimä. Hän oli Viipurin läänin maaherra 1675 ja oli vuoden 1680 valtiopäivillä Kaarle XI:n luottamusmies, toimi suuren komission jäsenenä ja oli vuodesta 1681 Uplannin maaherra.

Vuonna 1687 Fabian Wrede a Elimä nousi kreivilliseen säätyyn, ja hänestä tuli Uplannin Östanån kreivi. Suvun Wrede kreivillinen haara kuitenkin loppui kreivin itsensä mukana, sillä hän eli pidempään kuin kumpikaan pojistaan.

Kreivi Wrede kuoli Tukholmassa 1712. Hänet on haudattu vaimonsa, vapaaherratar Brita Cruus af Gudhemin perheelle rakennettun sukuhautaan, Wreden kuoriin, Björklingen kirkossa Uppsalassa.

/////

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Wrede_nr_27

http://daten.digitale-sammlungen.de/~db/bsb00000600/images/index.ht...

http://www.wredes.com/Bas/Wrede/w.g.Fab.htm

Fabian Wrede, född den 20 mars 1641 på Peipola gård i Finland, död den 6 december 1712 i Stockholm, var en svensk greve (10 december 1687) till Östanå, ämbetsman och statsman. Han var son till kaptenlöjtnant, friherre Casper Hinricsson Wrede och Sophia Taube.

Fabian Wrede blev landshövding i Viborgs län 1675 samt i Uppsala län 1681. Vid 1682 års riksdag blev han lantmarskalk och 1685 kungligt råd, kammarråd samt president i Bergskollegium. 1687 blev han president även i Kammarkollegium samt i Kommerskollegium.

Fabian Wrede visade stor nit i sitt arbete vid reduktionens verkställande inom sitt län (Uppsala). Det var därför han av Karl XI utnämndes till lantmarskalk vid 1682 års riksdag. Sedan Klas Fleming (1649–1685) avlidit blev Fabian Wrede kungligt råd och chef för båda reduktionsverken – Reduktionskollegium och reduktionskommissionen samt till president för Kommerskollegium, Kammarkollegiet och Statskontoret. Han visade sig vara en ypperlig finansman och arbetade hårt för att öka Sveriges handel och främja näringslivet.

Han ingick i Karl XII:s förmyndarregering 1697 och hade då ansvaret för flottan. Efter krigsutbrottet fick Wrede ett stort ansvar för rådets anskaffande av medel för krigföringen. År 1711 entledigades Wrede från samtliga sina ämbeten förutom rådsämbetet och presidentskapet i Kommerskollegium.

1710 års utskottsmöte

År 1710 fanns endast halva antalet kungliga råd kvar i landet. Bland dem var Fabian Wrede och Arvid Horn (1664–1742). Horn var kanslipresident, det vill säga rådets ledare. Våren 1710 sammankallade de ett utskottsmöte i Stockholm för att diskutera rikets dåliga finanser. Riket var hotat till hela dess existens. Åtgärden var djärv eftersom ständerna inte hade varit samlade en enda gång under Karl XII:s regeringstid, med undantag för kröningsriksdagen 1697. Utskottsmötet bestod av trehundra medlemmar från samtliga stånd (adel, präster, borgare och bönder). För att skaffa ekonomiska medel för de mest akuta behoven beslöt utskottet, i brist på andra möjligheter, om skatt på peruker (perukskatt), täckvagnar och karrioler (vagnskatt). Vidare beslöt man att försöka sälja kronans juveler samt de krigstroféer, vilka Karl XII skickat hem. Då det stod klart att detta inte skulle räcka upplöstes snart ständermötet. När Karl XII fick reda på att mötet hade ägt rum uttalade han sitt ogillande däröver.

Egendomar

Under en period var Fabian Wrede Sveriges rikaste man.

År 1681 förvärvade han Östanå slott År 1683 förvärvade han Väsby säteri på Norra Ljusterö. Ägde också gårdarna Åsätra, Mörtsunda, Nohlvik, Lervik, Sillinge, Gärdsvik, Grundvik, Örsö, Imgmarsö, Husarö och Esbogård.

Fabian Wrede af Elimä, greve Wrede (son av friherre Casper Wrede af Elimä och friherrinnan Sofia Taube af Karlö). Född 1641-03-20 på Peippola i Finland. Död 1712 natten till den 6 dec. i Stockholm, slöt själv sin grevliga ätt. President i kammar- och kommerskollegierna samt statskontoret. Gift 1672-05-19 på Peippola med friherrinnan Brita Cruus af Gudhem, dotter av översten friherre Lars Jespersson Cruus af Gudhem och grevinnan Agneta Horn af Björneborg.

http://daten.digitale-sammlungen.de/~db/bsb00000600/images/index.ht...

http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=U283

http://www.wredes.com/Bas/Wrede/w.g.Fab.htm

Fabian Wrede föddes på Peipola gård i Finland (som då tillhörde Sverige) 20 mars 1641 som son till kaptenlöjtnanten och friherren Kasper Wrede och friherrinnan Sofia Taube.

Börjande sin bana som kammarherre, utnämndes Wrede 1675 till landshövding i Viborgs län, Sverige och insattes till ledamot i stora kommissionen vid riksdagen 1680. Året därefter förflyttades han till landshövdingplatsen i Uppsala län, Sverige och anförtroddes vid 1682 års riksdag lantmarskalksstaven. Städse villig att understödja Carl XI:s planer till enväldets bekräftande och reduktionens utsträckning, utnämndes han 1685 till kungligt råd och president i bergs- och reduktionskollegierna, upphöjdes 1687 till greve och insattes samma år som president i kammarkollegium och kommerskollegium. 1697 utsågs han av Carl XI till en av riksförmyndarne men skildes tills vidare från presidentämbetet och fick i stället överseende över flottans ärenden. Till Carl XII kom Wrede aldrig i något förtrognare förhållande, men efter krigets utbrott hade Wrede i första rummet att sköta finanserna och anskaffade nödiga medel. 1711 dispenserades han från kammar- och finansärendena men behöll presidentskapet i kommerskollegium. Han avled i Stockholm den 6 december 1712.

De många ämbeten, Wrede under en följd av år förenade i sin hand, vittna om en man av ovanlig duglighet och kraft. Också var han måhända den mest ansedda av Carl XI:s många utmärkta ämbetsmän. Alla samtida förenade sig i att berömma hans klokhet, beslutsamhet och användbarhet i alla möjliga förhållanden. Genom sin mångsidiga ämbetsmannaverksamhet ägde han den noggrannaste och på egen erfarenhet grundade kännedom om statsförvaltningens alla grenar; dock synes penningen och kameralväsendet varit hans starkaste sida. Ganska rik genom arv, blev han det ännu mer genom en klok hushållning och ägde till slut en ofantlig förmögenhet. Tidigare än de flesta förutsåg han de olyckor och utpressningar, som skulle bli en följd av Carl XII:s halsstarrighet att föra krig, och började därför redan 1709 och 1710 hemligen till Tyskland utskicka sina dyrbarheter och reda penningar. Likväl var han långt ifrån obenägen att understödja det allmänna, då det gick till ett gott ändamĺl, och försträckte vid flera tillfällen staten summor, som vid hans död uppgick till ett sammanräknat belopp av mer än 150,000 daler silvermynt.

Gift 1672 med friherrinnan Brita Cruus. Via henne blev han även herre till Esbogård i Finland, som från att ha varit ett allodialsäteri i reduktionen omvandlades till ett dubbelt berustat kronosäteri.