Count Gustaf Otto Gustafsson Stenbock, to Bogesund

Is your surname Stenbock?

Research the Stenbock family

Count Gustaf Otto Gustafsson Stenbock, to Bogesund's Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Count Gustaf Otto Gustafsson Stenbock, to Bogesund

Finnish: Kreivi Gustaf Otto Stenbock, till Bogesund, Swedish: Greve Gustaf Otto Stenbock, till Bogesund
Birthdate:
Birthplace: Torpa, Länghem, Tranemo, Västergötland County, Sweden
Death: September 24, 1685 (71)
Stockholms slott, Stockholm, Stockholm County, Uppland, Sweden
Place of Burial: Riddarholmen, Gamla stan, Stockholm, Stockholm County, Uppland, Sweden
Immediate Family:

Son of Friherre Gustaf Eriksson Stenbock and Grevinna Beata Margareta Brahe
Husband of Brita Claesdotter Horn af Åminne and Countess Christina Catherina De la Gardie
Father of Gustaf Stenbock; Beata Gustafsdotter Stenbock; Sigrid Gustafsdotter Stenbock; Christina Catharina Stenbock; Magdalena Catharina Stenbock and 10 others
Brother of Greve Fredrik Gustafsson Stenbock; Christina Catharina Stenbock; Margareta Gustafsdotter Stenbock; Greve Erik Stenbock; Birgitta Gustafsdotter Stenbock and 1 other

Occupation: Riksamiral, generalguvernör, riksråd, fältmarskalk
Managed by: Essi Aira Vilhelmiina Ignatius
Last Updated:

About Count Gustaf Otto Gustafsson Stenbock, to Bogesund

Gustaf Otto Stenbock, till Bogesund, friherre till Kronobäck och Öresten, född 1614-09-07 på Torpa. Död 1685-09-24 i Stockholm.

Riksråd. Riksamiral. Guvernör i Riga. Liksom ättemännen i allmänhet valde S. krigarbanan, blef 1631 ryttare och 1632 kornett vid Småländska rytteriet och utgick nitton år gammal i tyska kriget, där han öfvergick till infanteriet. Här utmärkte han sig vid alla tillfällen för sin duglighet och sitt mod och fortgick på den korta tiden af tio år 1633-1643 från fänrik till generalmajor af infanteriet.

Vid danska krigets utbrott 1644 hemkallades han för att leda försvaret af Värmland och fyllde detta värf på ett berömligt sätt. När tyska kriget slöts med Westfaliska freden 1648, hade den blott trettiofyraåriga mannen uppstigit till värdighet af general.

Under de följande fredsåren upphöjdes han 1651 till riksråd och grefve samt utnämndes 1652 till krigsråd och lagman öfver Ingermanland.

I Carl Gustafs polska fälttåg trädde han ånyo i lederna och skar med djärf hand nya lagrar. Från 1654 förde han befälet öfver en stor del af den svenska hären i Polen, slog 1656 den öfverlägsna fienden vid Philippowo och belönades för denna seger med fältmarskalksstafven. Från Polen hemsändes han 1657 för att skydda den södra gränsen mot danskarna samt utnämndes efter Bohusläns eröfring 1658 till generalguvernör öfver Skåne, Halland och Bleking. Då kriget åter utbröt 1659, kämpade han mot danskarna på Fyen, men blef slagen vid Nyborg, där hela hans trupp blef tillfångatagen och han själf med möda undkom.

Efter freden i Köpenhamn fortfor han att såsom generalguvernör styra de nyeröfrade landskapen till 1661, då han utnämndes till riksamiral och intog en plats bland riksförmyndarna. »Här kom han på en plats, hvars göromål han ej mäktade uppfatta, hvars åligganden han ej mäktade uppfylla och hvars frestelser han ej mäktade emotstå, men en plats, hvars höjd ådrog honom af både samtid och eftervärld den oundvikliga granskning, som ej låter något fel slippa oanmärkt

Inom förmyndarstyrelsen följde han i regeln slafviskt sin svåger, M. G. de la Gardie. Som riksamiral utförde han mot Danmark en för sent utrustad sjöexpedition, som lände både landet och honom själf till skada. S. dömdes också 1676 förlustig riksamiralsämbetet och skyldig att ersätta kostnaderna för flottans utrustning.

Hans sista militära värf var gränsförsvaret mot Norge under kriget 1677-1679. Vid reduktionen var han bland dem, som hårdast drabbades af Stora kommissionens efterräkningar. De återbetalningar, han ådömdes, medtogo hela hans förmögenhet och bragte den frejdade krigaren till tiggarstafven. 1666-1884 var han kansler för Lunds universitet. Sv. akad. lät 1872 prägla en minnespenning öfver honom och hans minne är i dess handlingar för 1873 tecknadt af F. F. Carlson.

Gift 1:o 1645-07-22 i Stockholm med friherrinnan Brita Horn, dotter av riksrådet friherre Claes Horn af Åminne och friherrinnan Sigrid Oxenstierna af Eka och Lindö.

Gift 2:o 1658-06-01 i Göteborg med hovfröken grevinnan Christina Catharina De la Gardie i hennes 2:a gifte, dotter av riksmarsken friherre Jakob De la Gardie och grevinnan Ebba Brahe.

/////

http://daten.digitale-sammlungen.de/~db/bsb00000600/images/index.html?seite=969&fip=193.174.98.30

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=20070

Gustaf Otto Var en stor krigare och började sin militära bana under 30-årigakriget och bevistade 1634 erövningen av Landsberg och Frankfurt an der Oder.Svårt sårad i slaget vid Leipzig 1642 den 23/10. Bragte 1655 några fasta orter i Polen under Svenska konungens lydnad. Anförde 1659 belägringne av Köpenhamn. Angrep under danska kriget på 1670-talet fienden flera gånger med stor fördel.

Var även en älskare av Guds ord och rättade alla sina gärningar därefter samt försummade aldrig bönestunderna morgon och afton med ett ödmjukt knäfall varken i fält eller hemma

(Han sägs spöka på Torpastenhus. Om man är i riddarsalen i den älsta delen av Torpastenhus så skall man inte tillfråga någon som heter Gustaf eller Otto utan att lägga till greve stenbock. Man skall även vara med på hans morgon och afton bön om man befinner sig på torpastenhus vid halv tio på kvällen. Morgon böne sker vid sjutiden på morgonen också de i riddarsalen. Om man inte lyder order om att man skall böja knä och be med honom eller om man råkar tilltal någon med namet Gusaf eller Otto så kan man åka på en rejäl örfil, han kan även bli puttad så att man faller i golvet och då hör man att här minsan så knäböjer man inför herren din gud och ber till herren din gud.

Från någon som inte finns i riddarsalen.)

(Det finns vitnesskildringar av personer som inte alls tror på spöken som kan intyga att han spökar i riddarsalen.)


http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=90

http://sv.wikipedia.org/wiki/Harg,_Östhammars_kommun


Gustaf Otto Stenbock blev generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge 1658-1664, riksamiral 1664-1676 och Lunds universitets förste kansler 1666-1684. Han deltog med utmärkelse i trettioåriga kriget och var under Karl X Gustavs fälttåg från 1657 överbefälhavare i södra och västra Sverige. Som riksamiral blev han medlem av förmyndarregeringen men ådömdes 1676 genom Karl XI:s förmyndarräfst dryga böter, då han ansågs ha misslyckats som riksamiral och försummat flottans upprustning. Han avsattes 1676 av en kommissorialrätt

Stenbock var gift med Kristina De la Gardie , född 1620, som var dotter till Jakob De la Gardie. De fick barnen Magnus Stenbock och Hedvig Eleonora Stenbock. Stenbock är begravd i det inre av Strängnäs domkyrka

År 1661 köpte fältmarskalken greve Gustaf Otto Stenbock Vapnö gods i Halland och han var den förste svenske ägaren av godset sedan Vadstena kloster. Sonen Magnus Stenbock tillträdde senare Vapnö och ägde det till sin död år 1717. Bevarat på Vapnö från Stenbockstiden är bland annat en svarv och ett självporträtt, där Magnus sitter till häst, som troligtvis målades i dansk fångenskap.

view all 23

Count Gustaf Otto Gustafsson Stenbock, to Bogesund's Timeline

1614
September 7, 1614
Tranemo, Västergötland County, Sweden
1646
1646
1647
1647
1648
1648
1649
December 13, 1649
Minden, Detmold, Nordrhein-Westfalen, Germany
1652
January 23, 1652
Ulricehamn, Västra Götaland County, Sweden
1653
1653
Sweden
1660
February 1, 1660
Malmö, Skåne County, Sweden