Nils Gyllenstierna af Fogelvik

Nils Carlsson Gyllenstierna af Fogelvik, a member of the Swedish baronial family of Gyllenstierna, was a Swedish field-marshal, member of the Royal Council, president of the Board of War, and governor-general of Bremen-Verden. Rewarded with the earldom of Fågelvik, he belonged to the cautious senior officers, who he hesitated when faced with Charles XII's aggressive plans, and allied with his son-in-law Arvid Horn in opposition to the King.

Early career

Gyllenstierna studied at the universities of Rostock and Königsberg. At the outbreak of the Swedish war with Bremen in 1666, he enlisted as a pikeman in Swedish service, but was soon commissioned; reaching captain's rank in 1668. Gyllenstierna undertook a grand tour 1669-1672, which also included a visit with the Knights of Malta. When the French in 1672 attacked the Dutch Republic, Gyllenstierna became captain in a regiment of the Prince-Bishopric of Munster that fought against the Dutch, but soon became major in a regiment of the Prince-Bishopric of Osnabruck that was in Dutch service, and there promoted to lieutenant-colonel in 1674.

Senior officer

When the Scanian war began in 1675, Gyllenstierna was recalled by the Swedish government; becoming colonel of Scanian Hussar Regiment in 1677. In 1693 he was promoted to major-general of cavalry and appointed governor of Jönköping county; in 1696 to lieutenant-general, and governor of Swedish Wismar; and in 1698 to general of cavalry, and governor-general of Bremen-Verden.

At the outbreak of the Great Northern War, Gyllenstierna who was commander-in-chief of the Swedish forces in Germany, crossed the Elbe, and beat the Danes at Reinbek. In 1702 he commanded the Swedish reinforcements that were transferred from Germany to Poland. In 1708, he commanded the forces of the Lower Saxon Circle that occupied Hamburg, and was rewarded for the successful operation with promotion to field-marshal. Although a royal councillor since 1705, Gyllenstierna remained in Germany until 1711, when he returned to Sweden, becoming president of the Board of War. Between 1714 and 1719 he was also commander-in-chief of the Swedish forces in Skåne.

Political role

Gyllenstierna belonged to the cautious senior officers who hesitated before the aggressive plans of Charles XII. His objections lead to the shelving of a planned attack on the Electorate of Saxony in 1701; he also argued against the invasion of the Polish–Lithuanian Commonwealth. After the battle of Poltava, Gyllenstierna opposed the rearmament policy advocated by Magnus Stenbock, as too onerous for the country, and in the Royal Council he joined with his son-in-law Arvid Horn in his opposition to the absent King. In the power struggle after the death of the King, Gyllenstierna again allied with Horn, but died in 1720.

/////

Nils Gyllenstierna af Lundholm, greve Gyllenstierna af Fogelvik, till Fågelvik i Tryserums socken, Kalmar län samt herre till Vittvik och Stjärneborg i Tryserums socken, samt Hällerö i Eds socken, (alla i Kalm.).

Född 1648-10-13 i Wismar. Student i Uppsala 1662 och i Rostock 1663, sedan i Königsberg. Pikenerare vid C. Gift Wrangels livkompani i Bremen 1666. Fänrik vid Kalmar regemente 1667. Löjtnant vid greve Dohnas regemente. Kapten därst. 1668. Major vid Ulfsparres regemente i holländsk tjänst 1672. Överstelöjtnant därst. 1674.

Överstelöjtnant vid prästdragonerna i Sverige 1676. Överste för ett regemente till häst, som han själv uppsatte 1677. Överste för norra skånska kavalleriregementet 1679. Generalmajor av kavalleriet och landshövding i Jönköpings län 1693. Generallöjtnant, guvernör i Wismar samt överste för garnisonsregementet därst. 1696. Kallades 1697 till lantmarskalk, men hindrades därifrån av åkommen sjukdom.

General av kavalleriet, generalguvernör över Bremen och Verden samt överste för garnisonsregementet i Stade 1698. Befälhavare över alla svenska trupper i Tyskland 1699. K. råd 1705.

Greve 1706-07-20 (20/6) (introd. 1719 under n:o 47).

Fältmarskalk 1709. President i krigskollegium 1710. Överbefälhavare över trupperna i Skåne 1714.

Död 1720-03-30 och slöt själv på svärdssidan sin grevl. att samt begraven s. å. 7/4, i konung Fredriks närvaro, i Kungsholms kyrka i Stockholm.

"Han var en mycket begagnad och driftig ämbetsman. Såsom, befälhavare över trupperna i Tyskland övergick han efter danska krigets utbrott 1700 Elbe med 10,000 man och slog danskarna vid Reinbeck. 1702 tillförde han konung Carl XII i Polen en förstärkning av 12,000 man och 1708 besatte han med nedersachsiska kretsens trupper staden Hamburg i anledning av inre oroligheter därst. Såsom den äldsta av rådet bar han kronan vid konung Carl XILs begravning och, jämte ärkebiskopen påsatte henne vid drottning Ulrika Eleonoras kröning." 

Gift 1680-07-21 i Stockholm med sin sysslings dotter, grevinnan Anna Christina Gyllenstierna af Björksund och Helgö, född 1657-11-13 på Björksund, död 1715-08-25 i Stockholm och begraven s. å. 29/8 i Kungsholms kyrka, dotter av riksrådet och presidenten, friherre Göran Gyllenstierna af Lundholm, greve Gyllenstierna av Björksund och Helgö, och Barbro Margareta Banér.

/////

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13415

Nils Gyllenstierna af Fogelvik

Wikipedia

Nils Carlsson Gyllenstierna, greve Gyllenstierna af Fogelvik var en svensk militär (kavallerist), ämbetsman; överste 1677, generalmajor 1693, landshövding i Jönköpings län 1693, generallöjtnant 1696, general 1698, generalguvernör i Bremen-Verden 1698, kungligt råd 1705, fältmarskalk 1709, president i Krigskollegium 1710. Han var son till Carl Gyllenstierna af Lundholm.

Biografi

Efter studier vid universiteten i Rostock och Königsberg, inträdde Gyllenstierna i svensk krigstjänst 1666 där han blev kapten 1668. Åren 1669-1672 företog han en resa genom de flesta av Europas länder och tog vid utbrottet av kriget mellan Frankrike och Holland 1672 tjänst i furstbiskopen av Münsters armé, med vilken han deltog i den fruktlösa belägringen av Groningen 1672. Han övergick sedan i holländsk krigstjänst, där han 1674 utnämndes till överstelöjtnant.

Vid skånska krigets utbrott hemkallades han 1675 och blev 1677 överste för ett av honom själv uppsatt regemente, med vilket han på ett utmärkt sätt deltog. Vid krigets slut utnämndes han 1679 till chef för Norra skånska kavalleriet. 1693 befordrades han till generalmajor i kavalleriet och landshövding i Jönköpings län. 1696 blev han generallöjtnant och guvernör i Wismar. År 1698 avancerade han till general i kavalleriet och generalguvernör över Bremen-Verden. 1699 utnämndes han till befälhavare över svenska trupperna i Tyskland. Vid danska krigets utbrott 1700 övergick Gyllenstierna Elbe med 10 000 man och slog danskarna vid Reinbek.

År 1702 tillförde han konung Karl XII i Polen en förstärkning med 12 000 man. 1705 utnämndes han till kungligt råd och 1706 upphöjdes han till greve af Fogelvik. Han introducerades 17 december 1713 (vilket senare skulle räknas som 1719 p.g.a bytet till Gregoriansk kalender 1753) under n:o 47 med namnet greve Gyllenstierna af Fogelvik.

Karl Knutsson (Bonde) tycks ha gett bort Fågelvik till sin dotter Kristina omedelbart efter hennes bröllop (1446) med riddaren Erik Eriksson, till Fågelvik, stamfader för svenska ätten Gyllenstierna, i vars ägo Fågelvik var till början av 1700-talet, då det genom greve Nils dotters giftermål (1711) med greve Arvid Horn senare kom till ätten Horn af Kanckas.

År 1708 besatte han tillsammans med nedersachsiska kretsens trupper staden Hamburg med anledning av inre oroligheter där och utnämndes, efter detta uppdrags lyckliga utförande, 1709 till fältmarskalk. 1710 blev han utnämnd till president i krigskollegium. 1714 till 1719 innehade han befälet över trupperna i Skåne.

Han slöt själv ätten Gyllenstierna af Fogelvik på svärdssidan 30 mars 1720, och hans dotter ärvde Fågelvik. genom dotterns giftermål (1711) med greve Arvid Horn kom Fågelvik senare till ätten Horn af Kanckas.

Adelsvapen

Nils Gyllenstierna af Lundholm, greve Gyllenstierna af Fogelvik, till Fågelvik i Tryserums socken, Kalmar län samt herre till Vittvik och Stjärneborg i Tryserums socken, samt Hällerö i Eds socken, (alla i Kalm.).

Född 1648-10-13 i Wismar. Student i Uppsala 1662 och i Rostock 1663, sedan i Königsberg. Pikenerare vid C. Gift Wrangels livkompani i Bremen 1666. Fänrik vid Kalmar regemente 1667. Löjtnant vid greve Dohnas regemente. Kapten därst. 1668. Major vid Ulfsparres regemente i holländsk tjänst 1672. Överstelöjtnant därst. 1674.

Överstelöjtnant vid prästdragonerna i Sverige 1676. Överste för ett regemente till häst, som han själv uppsatte 1677. Överste för norra skånska kavalleriregementet 1679. Generalmajor av kavalleriet och landshövding i Jönköpings län 1693. Generallöjtnant, guvernör i Wismar samt överste för garnisonsregementet därst. 1696. Kallades 1697 till lantmarskalk, men hindrades därifrån av åkommen sjukdom.

General av kavalleriet, generalguvernör över Bremen och Verden samt överste för garnisonsregementet i Stade 1698. Befälhavare över alla svenska trupper i Tyskland 1699. K. råd 1705.

Greve 1706-07-20 (20/6) (introd. 1719 under n:o 47).

Fältmarskalk 1709. President i krigskollegium 1710. Överbefälhavare över trupperna i Skåne 1714.

Död 1720-03-30 och slöt själv på svärdssidan sin grevl. att samt begraven s. å. 7/4, i konung Fredriks närvaro, i Kungsholms kyrka i Stockholm.

"Han var en mycket begagnad och driftig ämbetsman. Såsom, befälhavare över trupperna i Tyskland övergick han efter danska krigets utbrott 1700 Elbe med 10,000 man och slog danskarna vid Reinbeck. 1702 tillförde han konung Carl XII i Polen en förstärkning av 12,000 man och 1708 besatte han med nedersachsiska kretsens trupper staden Hamburg i anledning av inre oroligheter därst. Såsom den äldsta av rådet bar han kronan vid konung Carl XILs begravning och, jämte ärkebiskopen påsatte henne vid drottning Ulrika Eleonoras kröning." 

Gift 1680-07-21 i Stockholm med sin sysslings dotter, grevinnan Anna Christina Gyllenstierna af Björksund och Helgö, född 1657-11-13 på Björksund, död 1715-08-25 i Stockholm och begraven s. å. 29/8 i Kungsholms kyrka, dotter av riksrådet och presidenten, friherre Göran Gyllenstierna af Lundholm, greve Gyllenstierna av Björksund och Helgö, och Barbro Margareta Banér.

/////

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13415