Skånska husarregementet

Skånska husarregementet (K 5) var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1658-1709 och 1709-1927. Förbandsledningen var förlagd i Helsingborgs garnison. Under åren har regementet kallats även Kungl. Skånska kavalleriregementet (1658-1676), Norra skånska kavalleriregementet (1676-1801), Skånska linjedragonregementet (1801- 1807) och Skånska husarregementet (1807-1927).

Regementet här kallas även som norra skånska kavalleriregementet p.g.a. Adelsvapen brukar kalla regementet med detta namn och Skånska dragonregementet som södra skånska kavalleriregementet. I stället var Skånska kavalleriregementet (K 2) ett kavalleriförband inom armén som verkade i olika former senare, under åren 1928-1942 och 1946-1952.

Historik

Regementet härstammar från ett kavalleriregemente som 1658 sattes upp i den då nya svenska provinsen Skåne. Vid denna tid var inte regementets namn officiellt fastslaget och olika namn förekom under de första åren, till exempel: Leijonhufvuds regemente, Skånska ryttarna, Lybeckers ryttare, Skånska kavalleriet och Gyllenstiernas skånska ryttare. Därefter blev 1686 Norra skånska kavalleriregementet det officiella namnet, ett namn som även det delvis hade varit i bruk sedan några år tidigare.

Trots att regementet ofta betecknades som "Skånska ryttare", fick inte skåningar rekryteras till regementet förrän 1698, på grund av att skåningarnas lojalitet mot svenska kronan ansågs osäker. Regementet kom också redan från 1658 att användas mot friskyttar och snapphanar på den skånska landsbygden. Efter fredssluten 1660 kom många av regementets ryttare att erhålla gårdsbruk på kronohemman i de norra delarna av Skåne, vilket också kom att leda till många slitningar med lokalbefolkningen.

Norra skånska kavalleriregementet blev indelt 1680 med rusthåll i norra och västra Skåne. Ryttarna blev nu böndernas sventjänare och underordnade, vilket kom att leda till att förhållandet mellan de svenska ryttarna och den skånska lokalbefolkningen efterhand förbättrades avsevärt.

I samband med Slaget vid Poltava 1709 kom regementet att upplösas, och föll i fångenskap genom Kapitulationen vid Perevolotjna. Samma år beordrade kung Karl XII att regementet åter skulle sättas upp.

År 1801 namnändrades regementet till Skånska linjedragonregementet, ibland benämnt Skånska lätta dragonregementet. År 1807 namnändrades regementet igen till Skånska husarregementet, vilket namn det behöll till 31 december 1927.

År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Skånska husarregementet tilldelades № 5. År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Skånska husarregementet innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen K 5. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.

Enligt försvarsbeslutet 1925 skulle Sveriges kavalleriförband minskas från 50 till 12 skvadroner. Skånska förband drabbades särdeles hårt. Skvadronerna i Landskrona slogs samman med dem i Helsingborg, efter regementsövningarnas slut i november 1926 och detachementet i Uppsala drogs in och lades ned 1927.

Den 1 januari 1928 slogs officiellt Skånska husarregementet (K 5), Skånska dragonregementet (K 6) och Kronprinsens husarregemente (K 7) samman och bildade ett nytt regemente i Helsingborg. I praktiken avvecklades K 6 och K 7, medan K 5 reducerades kraftigt till att endast utgöra en stab och fyra skvadroner under namnet Skånska kavalleriregementet (K 2).

Förbandschefer

• 1658-1659: Erik Leijonhufvud
• 1659-1679: Georg Henrik Lybecker (Wiki)
• 1679-1693: Nils Gyllenstierna (Wiki)
• 1693-1694: Carl Gustaf Rehnskiöld (Wiki)
• 1698-1704: Hans Isak Ridderhielm
• 1704-1709: Gustaf Horn af Marienborg
• 1709-1719: Håkan Gyllenbielke (Wiki)
• 1719-1727: Georg Didrik Hasenkampff
• 1727-1753: Johan Christoffer von Düring (Wiki)
• 1753-1762: Rutger Barnekow (Wiki)
• 1762-1762: Fredrik Ulrik Sparre (Wiki)
• 1762-1765: Gustaf Adolf Horn af Åminne (Wiki)
• 1765-1772: Bengt Gustaf Frölich (Wiki)
• 1772-1796: Philip von Platen (Wiki)
• 1796-1809: Bror Cederström (Wiki)
• 1809-1813: Hans Henric von Essen (Wiki)
• 1813-1824: Christian Thott (Wiki)
• 1824-1829: Henrik Reinhold Horn (Wiki)
• 1829-1841: David Henrik Stierncrona (Wiki)
• 1841-1848: Pehr Olof Liedberg
• 1848-1853: Gustaf von Essen (Wiki)
• 1853-1856: Peter Sjöcrona
• 1856-1869: Wilhelm Fock
• 1869-1884: Gustaf Peyron (Wiki)
• 1884-1898: Gösta Bergenstråhle (Wiki)
• 1898-1907: Ernst Theodor Grönvall (Wiki)
• 1907-1912: Axel Ribbing (Wiki)
• 1912-1916: Philip Rickman von Platen (Wiki)
• 1916-1924: Claes Cederström (Wiki)
• 1924-1927: Otto Ramel (Wiki)