Johannes Andreae Kyander

Profiilikuvana Rantasalmen vanhabkirkko

• Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852 Henkilötiedot: 11.4.1705 Johan Kyander Johannes Andreæ, Savolaxia-Viburgensis 4856 Synt. noin 1687. Vht: Rantasalmen kirkkoherra Anders Kyander U194 († 1692) ja hänen 2. puolisonsa Helena Rundeel. Ylioppilas Turussa 11.4.1705 [Kyander] Joh. Savol Vib _ 254. Nimi on kopioitu Albumista v. 1786 Viipurilaisen osakunnan matrikkeliin [1705 d. 11. April.] Johannes Kyander. Savol. Vihitty papiksi Turun hiippakunnassa 21.8.1712. — Karjalan ratsuväkirykmentin pataljoonansaarnaaja 1712, oli mukana Norjan-sotaretkellä, ero 1719. Leppävirran kirkkoherra 1722, Tohmajärven 1735, Rantasalmen 1742. Lääninrovasti 1736. † Rantasalmella 30.7.1743. -Pso: 1:o 1712 Anna Elisabet Södermarck († 1738); - 2:o 1738 Margareta Alopaeus tämän 3. avioliitossa († 1765).
  • Pson edell. aviomies: Tohmajärven kirkkoherra Johan Wittstock 4796 (yo 1704, † 1733). ** Appi: Porvoon kirkkoherra, FM Arvid Alopaeus 2548 (yo 1677, † 1722).
  • Poika: Rantasalmen triviaalikoulun opettaja Nils Kyander 6232 (yo 1735, † 1791). ** Poika: maanviljelijä Rantasalmella, kersantti Anders Kyander 6746 (yo 1741, † 1804).
  • Poika: Lammin kappalainen Magnus Kyander 8299 (yo 1761, † 1791).
  • Vävy: Kiteen kappalainen Jakob Gerlander 5875 (yo 1731, † 1756). ** Vävy: Rantasalmen triviaalikoulun rehtori Petter Heinricius 6094 (yo 1734, † 1787).
  • Yksityistod. saaja 4.2.1726: Ivar Argillander 5506.
• Viittauksia: HYK ms., Index s. 108b; HYK ms., Viip. osak. matr. I #409; KA valtakunnanregistratuura 27.6.1718 f. 626 (Fullmakter för de nedanföre upteknade Officerare wid Carelska Regementet till Häst ... För Esquadrons Presten Johan Kyander antagen 1712 d. 24 Aug), 13.8.1720 f. 315 (Krigsexpeditionen, Afskieder för några Officerare och Esquadrons Präst wid Carelska Reg:tet till häst ... Esquadrons Predikanten Johan Kyhlander), 13.8.1720 f. 316 (Krigsexpeditionen, Till Stats Cont:t att anordna ett halft åhrs löhn för några förafskedade Officerare jemte een Pastor af Carelska Regimentet till häst); KA mf. ES 2009 (oo 16) Rantasalmen käräjät 9.–10.6.1702 s. 163; KA mf. ES 2010 (oo 23) Rantasalmen käräjät 19.–20.7.1709 s. 247 (Studiosus D:nus Johannes Kyander å sin Systers dygdesamme Matronans Christinæ Kyandræ wägnar föredrog Rätten, huru som Johan Nickonen i Kålkontaipale förl: wåhr, wijd det han skulle bota hennes häst i munnen, med ett Järn stött ett stort håhl i Hästens gram, så att den intet mehra kunde nogot förtära, uthan straxt derefter har måst Lijfwet tillsättia). — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 326 (LXV); V. Lagus, Studentmatrikel. Supplement (1906) s. 50 (LXV); S. Haltsonen (toim.), Viipurilaisen osakunnan nimikirja I 1640–1793 (1968) s. 57; E. Koskenvesa (julk.), Turun hiippakuntaan papiksi vihityt vuosina 1690–1732. SSV 39 (1969–70) s. 153 #496. — M. Akiander, Herdaminne II. BNF 14 (1869) s. 3, 208, 356; A. Bergholm, Sukukirja I (1892) s. 750 (Kyander Taulu 4); K. G. Leinberg, Till Åbo akademis studentmatrikel. Förhandlingar och uppsatser 22 (1908) s. 208; J. Vallinkoski, Turun akatemian väitöskirjat 1642–1828. HYKJ 30 (1962–66) #3470D, 3932D. Päivitetty 14.10.2012.
• Historieböcker Tohmajärvi Inflyttade: Avgång 7.3.1735 Till: Gård Prästbohl Från Leppäwirta
  • Person kyrkoherde Johan Kyander
  • Person föreg. h:u Anna Elisab. Sedermark
  • Person föreg. dr. Anna Stina Kyander
  • Person föreg. b. And. Kyander
  • Person föreg. b. Joh. Kyander
  • Person föreg. b. Maja Lota Kyander
  • Person föreg. b. Caisa Jul. Kyander
  • Person past. drg. Petter Kämäräin
  • Person past. drg. Abram Hapalain
  • Person past. drg. Anders Hiduck
  • Person past. pg. Maria Immotar
• Wikipedia: Johan Kyander, född 1687 i Rantasalmi, död 30 juni 1743 i Rantasalmi, var en finsk präst och karolin.
• Biografi:
• Johan Kyander föddes i Rantasalmi som barn till prosten och riksdagsmannen Anders Kyander (död 1694) och Helena Rundeel. Han växte upp på Kolkonhovi gård, också efter faderns död 1694. Johan Kyander var gift två gånger: i första äktenskapet 1712 med Anna Elisabeth Södermarck (död 1738), dotter till kronolänsmannen i Rantasalmi Nils Södermarck och Elisabet Hjelmman; i andra äktenskapet 1738 med Margareta Alopaeus (1705-1765), dotter till prosten i Borgå Arvid Alopaeus och Katarina Carstenius och som var änka efter två tidigare äktenskap med präster. I äktenskapen föddes sammantaget elva barn. Han var fältpredikant 1712-1720 och innehade därefter flera poster som kyrkoherde i östra Finland. Johan Kyander utnämndes till kontraktsprost 1736.[2]
• Johan Kyander var bror till karolinen och krigsfången Karl Göran Kyander (1687-1743) och ytterligare sju syskon.
• Studier, militär och kyrklig karriär:
• Johan Kyander skrevs in som student 11 april 1705 vid Kungliga Akademien i Åbo, som var rikets fjärde universitet efter Uppsala, Dorpat och Lund. Efter studier i teologi prästvigdes han i Åbo av biskopen Johannes Gezelius den yngre 27 augusti 1712. Han uppmanades därefter av överste Jakob Danielsson att tillträda tjänsten som skvadronspredikant vid Viborgs läns kavalleriregemente, vilket skedde 24 augusti samma år.[2] Att söka militär tjänst gav fördelar i en senare kyrklig karriär, något som även hans far Anders Kyander prövat med framgång. Med detta regemente deltog han i Karl XII:s norska fälttåg 1718, och var lyckosam nog att överleva denna katastrofala kampanj. Han fick avsked från militär tjänst 13 augusti 1720.[3] En åtrådd tjänst som kyrkoherde dök upp 1722 i Leppävirta, där han tillträdde 31 oktober. 1735 blev Johan Kyander kyrkoherde i Tohmajärvi och fick under tiden där även rollen som kontraktsprost. Först 1741 kunde han tillträda den tjänst som han uppenbart länge siktat efter som kyrkoherde i Rantasalmi, tjänsten som hans far haft en gång och på den ort där familjen var väl etablerad. Redan samma år utsattes bygden för ryska stridshandlingar, men Johan Kyander lyckades i tid gräva ner kyrkklockan och gömma undan såväl kyrkans som egna värdesaker.
• Jordegendomar
• Johan Kyander hade goda skäl att söka sig till Rantasalmi, eftersom han där ägde stora tillgångar redan innan sitt tillträde. Den främsta av dessa var ortens gamla kungsgård Strandgård (finska Rantakartano), en herrgård som kom att förbli i familjens ägo fram till 1860-talet. Därtill ägde han rusthåll och markegendom i Tornioniemi och Kolkontaipale, båda i Rantasalmi. Prästers vidlyftiga markköp kan förstås som ett sätt att spara för ålderdomen och de ofta stora barnkullarna i en tid utan vare sig pensioner eller möjlighet till annat sparande.
• Barn Från första giftet 1712 med Anna Elisabet Södermarck:
  • Helena Elisabet, f 1714. Gift med kaplanen i Kides Jakob Ambrosiusson Gerlander (1711-1756).
  • Anna Stina, f 1717.
  • Nils (1720-1791), lärare. Gift med 1) sin kusin Agneta Helena Winter (1724-1764); 2) Märta Backman (f. Innotar, 1762-1813).
  • Anders (1722-1804), sergeant. Gift med Elisabet Armfelt (1729-1798).
  • Maria Charlotta, levde ogift ännu 1750.
  • Katarina Juliana (1729-1804). Gift med häradsskrivare Lorenz Kempe (död 1763).
  • Johan (1736-1820), Fänrik. Gift med Hedvig Christina Orbinski (1734-1788).
  • Henrik, (1736-1820), Fänrik. Gift med Sofia Elisabet Heintzius (1736-1807).
• Barn från andra giftet med Margareta Alopaeus:
  • Magnus, (1739-1791), Kaplan. Gift med Katarina Krook (1755-1826).
  • Lovisa, (1740-1804). Gift med rektorn för Rantasalmi trivialskola Peter Heinricius (1716-1787).
  • Ulrika, (1744-1818). Gift med besiktningsskrivare Karl Johan Brusin (1749-1823).

/===/ Osti Strandgård kartanon (Rantakartano) noin 1710

RANTAKARTANO, STRANDGÅRD KARTANO Rantasalmi Rantasalon kylä N:o 15 Säteri Pinta-ala 280 ha (1859) Torppia 5 (1830) Omistajat: Rantakartano sijaitsee Rantasalmen vanhimman, ennen 1500-luvun puoliväliä perustetun kuninkaankartanon ja myöhemmän salpietarikeittimön paikalla. Vuonna 1570 talo annettiin ratsumies Antti Pietarinpoika Luukkoselle, jonka tultua tapetuksi talo siirtyi lesken uudelle aviomiehelle vouti Matti Heikinpoika Korpille. Vuonna 1603 talo läänitettiin Sölfverarm-suvulle, joka teki siitä säterikartanon. 1700-luvun alussa omistajana oli luutnantti Karl Svärfelt, isonvihan jälkeen Kyander-suku, jolla kartano oli 1860-luvulle saakka. Taskisten omistukseen kartano tuli 1862, joilta se 1900-luvun jälkipuoliskolla siirtyi vävylle, Mikko Paunoselle. Samalla suvulla kartano on edelleen. Yksityiskäytössä.

Rakennukset: Puinen, kaksikerroksinen päärakennus on 1800-luvun alkupuolelta.

Lähteet: Etelä-Savon rakennusperintö 1984 s. 189; Pirinen 1982 s. 212; Soininen 1954 s. 343; Suomen maatilat 1932 p. 225–226; Åström 1993 s. 413.

http://kirjasto.mikkeli.fi/etela-savon-kartanot/index.php?page=rant...