Hans Hansson Hollender Ridder, Sr.

-1605-1658 Hans Hollender Ridder, Bokhållare i Viborg, Ränt och proviant mästare i Åbo--------------------------------------

HANS HOLLENDER RIDDERS anor: Hans var son till Hans Hollender och dennes första hustru Susanna Kruse. Hans Hollender, invandrad från Holland, finns omnämnd i Ekenäs i Finland från 1623, var borgare där från 1624, blev rådman och 1642 för en tid borgmästare men flyttade omkring 1650 till Viborg.

Hans Hollender d.ä, hade flera barn. Två av hans söner, Hans d.y. och Petter, finns omnämnda i Ekenäs men flyttade som vuxna till Viborg redan in­nan fadern flyttade dit. Det var dessa söner som lade namnet Ridder till det ursprungliga Hollender. Den yngre sonen Petter blev känd för insatser inom det svenska krigsväsendet (se särskild notis). Sonen Hans Hollender Ridder d.y. är emellertid den för vår del mest intressante, efter­som det var en av hans söner, Carl Holl­ender Ridder vi fun­nit i Ålem.

Hans Hollender Ridder d.y.– Marias morfars far

Hans Hollender Ridder d.y. finns omnämnd i Ekenäs 1628, då boende hos fadern. År 1641 ut­nämndes han till lands­bokhållare i Viborg. Där fick han flera gårdar i förläning och dess­utom det då öde Kajala fiskeri. Efter att ha varit bosatt i Viborg minst tio år flyttade han vidare till Åbo, där han utnämndes till ränte- och proviantmästare 1657. I Åbo kom han inte att verka länge – han avled redan efter ett års tjänst där och begravdes i Åbo domkyrka 1658. Hans Hollender Ridder var gift med Brita Johansdotter, dotter till rådmannen Johan Christophersson och dennes hustru Brita Christophersdotter. När Hans Hollender Ridder hade avlidit flyttade hustrun tillbaka till Viborg och begravdes där år 1660.

Hans Hollender Ridder och Brita Johansdotter fick sex barn, bland dessa den Carl som kom att flytta till Ålem. I sin artikel i Genos skildrar Georg Luther hur det gick för Hans Holl­ender Ridders andra barn (de flesta blev kvar i Finland) – men inte Carls öden, vil­ka var okända för honom. Vi vet mera nu! Det var denne Carl som blev morfar till Maria Anders­dotter, Ålemsflickan som blev bond­hustru i Gunnarsbo i Ryssby.

Släktens väg dit hade varit lång. De personer som i dag kan räkna sig som ättlingar till Sven Persson och Maria Andersdotter i Gunnarsbo i Ryssby kan på Marias sida alltså finna ett di­rekt släktförhållande med den holländare som flyttade till Ekenäs i Finland och fanns där redan 1623, ev. tidigare. Nog är de märkliga, de vägar och livsöden man kan finna genom släktforskning.

Evert Sverkman

Källor:

Kyrkböcker Ålem, C, E, F

Ålem kyrkoräkenskaper 1701-1737

Mantalslängd Kalmar län

Jordeböcker Kalmar län

Dombok för Stranda härad vintertinget 1715

Genos 1992 s 1-11

Korrespondens med Per Lanéus

Petter Hollender Ridder -

kommendant och krigare

Petter Hollender Ridder, farbror till Carl Hollender Ridder och yngste son till den till Ekenäs i Finland från Holland invandrade Hans Hollender, blev en känd person inom det svenska krigsväsendet och den svenska histo­rien. Liksom den äldre brodern Hans var han från 1630-talet anställd vid Amiralitetet i Stockholm. Petter Hollender Ridder blev år 1639 utnämnd till kommendant för skansen Christina i Nya Sverige (i Delaware i USA), dit han kom följande år för en treårsperiod. Han gjorde betydande insatser där bl a för att utvidga den svenska kolonin. Återkommen till Norden fick han olika uppgifter i den svenska flottan, var bl a med om att storma Köpen­hamn 1659 och var under åren 1666-1681 kommendant i Viborg. På äldre dagar flyttade han till Stockholm, där han blev känd också för processer han drev för släktingars räkning. Petter Hollender Ridder avled i Stockholm 1692, 84 år gammal, bisattes i Maria kyrka och begravdes i Viborg 1697.

Evert Sverkman

Pesten utplånade hel familj

I artikeln om Sven Persson i Gunnarsbo i KLGF-bladet nr 38 noterades att det föreföll som om Brita Carlsdotter Ridder (se vidstå­ende artikel) hade en syster Hedvig i Ålem. Denna förmodan var korrekt. Hedvig Carls­dotter Hollender gifte sig i Ålem 1698 med den från Mönsterås inflyttade uppbörds­mannen Jonas Schelander (född i december 1662) på gården Stommen i Ålem. Jonas Schelander avled och begravdes i tysthet (varför är oklart) vid en liten ceremoni på kyrkogården i Ålem 1/3 1710 tillsammans med en nyfödd son. Jonas Schelander hade 7/12 1704 friköpt kronogården Stommen till skattehemman. Möjligen blev detta en för stor ekonomisk belastning på honom.

Paret hade ytterligare två söner som båda avled i pesten, Nils begravd 11/12 1710 och Anders begravd 4/1 1711. Slutligen avled hustrun Hedvig Carlsdotter Hollender i samma sjukdom och begravdes 26/1 1711. En hel familj hade lämnat det jordiska. Den pest som härjade i Ålem dessa år utplånade alltså de sista kvarlevande av familjen Jonas Schelander/Hedvig Carlsdotter Hollender.

Efter dotterns död flyttade Carl Hollender Ridder med sin hustru till Stommen, men då instämde kronobefallningsmannen Petter Collin honom till tinget 20/6 1711 för att han satt sig i possession av Jonas egendom, uti vilken egendom kronan ansåg sig ha ansenligt att fordra ”härrörande av de medle och upp­börderer han under händre haft”. Sedan häradshövdingen konsulterat Göta hovrätt lades målet ner med hänvisning till sjukläget i socknen och att rätten inte instämt övriga arv­ingar.

Sedan Carl Hollender Ridder dött tog rätten upp ärendet igen 1715. Då fanns som instämda arvingar till Jonas hans svärmor Märta Hirtz och hans svågrar länsman Anders Persson (som till slut ordnade en uppgörelse) och skeppsskrivare Adam Ridder, inte någon gång nämnd i Ålems kyrkoarkiv. Troligen hade han i unga år gått till sjöss.

Evert Sverkman

Kungsängen

Petter och Elisabet Strengberg var barn till tullnären över småtullarna i Viborg Petter Mattsson Strengberg, som var avliden 4.2.1680, då hans änka Helena Hansdotter Ridder uppträdde inför Viborgs rådstugurätt. Hon var synbarligen dotter till kronobokhållaren Hans Hansson Holländer d.y. (som kallas Ridder ibland, men mera sällan än brodern, kommendanten Peter Holländer Ridder), begr. i Åbo 22.9.1658, och Brita Johansdotter, begr. i Viborg 31.8.1660, samt syster till kronobefallningsmannen i Kymmene härad Hans Hansson Holländer.

Vid Viborgs kämnersrätt nämns 7.12.1688, att Helena Ridder hade gift om sig med regementsskrivaren Kasper Johansson.[11] Hans hustru nämns i mantalslängden för 1682 på Siikaniemi, men Kasper var avliden i november 1685.[14] Mellan 1682 och 1690 finns bara mantalslängden för 1688 bevarad. Där nämns Kaspers änka, men två år senare hade hon gift om sig med sin tredje man, advokaten i Viborg Gideon Ingerman.[15] Han var son till rådmannen i Nyen Jonas Jespersson och Helena Fatebur[16] samt hade inskrivits som student i Åbo 1674. Gideon avled före 1699, då Helena i mantalslängden nämns som svärmor hos befallningsmannen Otto Karl Thiele i Säminge. Helena Ridder nämns sista gången i Viborgs mantalslängd 1702 som »Moor» i Petter Strengbergs hushåll.[17]

Enok Elfvengren är för gammal för att härstamma ur Helena Ridders tredje gifte. Hans far måste alltså vara Kasper Johansson. Denne nämns tidigast i Villmanstrand 19.6.1672, då han vid rådstugurätten uppträdde som skrivare hos den nyligen avlidna befallningsmannen Hans Johansson. Till regementsskrivare vid Berendt Mellins, d.v.s. Viborgs läns kavalleriregemente utnämndes han 10.3.1677. År 1682 sägs emellertid i avlöningslistan, att han »befins wara removerat ifrån tiensten för sin försummelse med räkningens anlefwerande (?)» [18] Liksom många andra fogdar och skrivare förmådde alltså Kasper inte avge tillfredsställande redovisning för de medel han förvaltat. Närmare uppgifter är inte kända om arten och omfattningen av oklarheterna. Kasper levde 3.10.1684, då han vid Lapvesi ting drev in en uppbördsfordran från sin regementsskrivartid, men i november 1685 var han som sagt avliden.