Jonas i Rangedal. Blev omkring 1480 kyrkoherde över hela Älvdalen i Värmland. Antog lutherska läran och blev således den förste lutherske prästen därst. Död 1537 i hög ålder och begraven i Ekshärads gamla kyrka. Gift, sedan han blivit lutheran, med sin försya eller hushållerska Brigitta, en engelska, varigenom den förut födde sonen blev äkta.

Jonas Rangedahl var kyrkoherde i Älvdalen med säte i Ekshärad. Han föddes vid mitten av 1400-talet och verkade efter reformationen. Jonas kom alltså att bli den förste lutherske kyrkoherden i Älvdalen. Det anses att han var den Jon Jonsson som tidigare var präst i Rångelanda mellan Borås och Ulricehamn i Västergötland. Hans Hustru hette Brigitta och var engelska. Jonas dog 1537.

Makarna fick 1483 sonen Ericus Jonae.

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5ngedala_kyrka

Altarskåp från Rångedala kyrka : http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?obj...

Dopfund från Rångedala kyrka: http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?obj...

Kyrkoherde i Älvdalen

Jonas i Rangedal

Ericus Jonae, död 1588 i Ekshärad vid mycket hög ålder. Kyrkoherde i Ekshärad. "Ett par brev ang. E.J. är bevarade. Det första, dat. Örebro 1575 21/1, förmäler, att E.J. varit hos hertigen (hertig karl, 1550-1611) och "ödmjukeligen begärt någon spannmålshjälp i vederlag" och befalles, att om det är sant, att han inget har till "underhåll", skall han erhålla 10 tunnor spannmål av tiondet i pastoratet. Det andra brevet är daterat Nyköping 1575 13/3 och innehåller, att E.J. under två år skall erlägga i taxa blott en oxe men efter de två årens förlopp två oxar, som av ålder varit vanligt" (utdrag ur Karlstads stifts herdaminne).

Jonas i Rangedal. Död 1537. Jonas i Rångedal var stamfader för en av Karlstads stifts förnämsta prästsläkter, men hans identitet är ett svårlöst problem. I Värmland finns inget ortnamn att anknyta till. Det ligger närmast till hands att förbinda honom med Rångedala i Västergötland, vilket ocksp J.Warholm gjort i Skara Stifts Herdaminne. En "herr Jon Raeff i Rangedal" är sigillvittne i Tvärred, grannsocken i Rångedala 1493 8/6. Genom brev. dat. Påtorp 1515 7/9 säljer "Jon Jonsson Raeff prester" sin gård Ormåsa i Rångedala socken. Riksrådet Lindorm Brunsson av Frostenasläkten och Brigitta Torstensdotter tillåter 1515 17/5 riksrådet Bengt Gylta (Bengt Pedersson-Gylta, avrättad i Stockholms blodbad 1520) att återköpa de gods, som Gustaf Torstensson pantsatt till "herr Jon Raeff". Om denne herr Jon är identisk med kh i Älvdalen med samma namn, kan ej med säkerhet avgöras. Det finns ej heller ovedersägliga bevis för att den senare verkligen varit kh i Älvdalen. Om J.i R uppges, att han varit gift med en engelska vid namn Birgitta, att han antog den reformatiska läran och att han dött vid hög ålder 1537". Ur Warholm: "Skara stifts herdaminne": "Joh. Nic. Rääf förmenas vara den samme man, jemte en annan klosterbroder i Wadstena, år 1511 afsändes för att reformera ett Birgittinerkloster i Polen. (se nor.) (1) Han var curatus i Rångedala 1513, då han sålde nnågra hemman till Peder Månsson på Säby i Wing, och blef slutligen pastor i Elfdalen i Wermland. Han kallas"herr Jon i Rangedal". Gift med Birgitta, ett engelskt fruntimmer, som förut varit hans "forsia". I Elfdalen efterträddes han av sin son ERik och sonson Bengt, hvars son åter var Sveno Elfdalius, den förste superintendenten i Carlstad. Källa: Peter Funke.

Peder Månsson ovan kan vara ; Peder Månsson (son av Måns Nilsson, Tab. 2), till Säby. Väpnare. Häradshövding i Västra härad 1492-09-24 och ännu1 1518-02-17. ref: http://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierna_nr_77 observera att räfvesjö (omnämnt 1529 i Kinds Hd Revesjö sn) är ett namn som förekommer i sammanhanget och kanske kan förknippas med eftrnamnet Raeff ref: http://sv.wikipedia.org/wiki/Stjerna

ref: http://sv.wikipedia.org/wiki/Forsia

Stora Ormåsa

Av stort intresse vore, om det kan utforskas, huruvida vår första lutherska kyrkoherde Jonas Nicolaus Rääf, kallad Jon i Rångedal emedan han var kommen från Rångedala församling i Skara stift, är identisk med munken i Vadstena kloster Johannes Nicolaus Rääf, vilken "3/12 1532 fördes bort ur Vadstena kloster av konung Gustafs fogdar Peter Svenske och Anders Månsson samt sändes till Norge". (Klosterfacket i Vadstena av Carl Silfverstolpe II 1899 s. 145).

Enligt Vadstena klosters uppbörds- och inkomstbok för åren 1539-1570 drev klostret handel i Värmland och undfick gåvor, och då är särskilt nämnt om gåvor från Elvedalarne. (Antiquarisk tidskr. XVI:I)

ref: http://www.nordvarmland.com/istid/page.php?id=181

I bifogad PDF-fil återfinns en kopia av samtliga handlingar som ingår i Rångedala kyrkoarkiv vol. P:1. Här omnämns en pastor Jonas Räf 1513. Möjligen kan man fråga sig om Jöns Räf och Jonas Raef kan vara en och samma person?

Med vänlig hälsning Per Forsberg Landsarkivet i Göteborg

(Dock går det ej att ladda upp detta dokument just nu )

I detta står dock följande:

Series Pastorum in Rångedala

Dn. Jonas Räf, Curatus 1513. Då han till Peter Månsson sålde 3 systerdelar i Säby i wing.

Rangedal kan vara --> Rangadal, Ås härad (Västergötland) --> dvs Rångedala

Se samtida namn i SDHK-nr: 27527

SDHK-nr: 35105 Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering 1505 april 12* Utfärdandeort Stockholm

Utfärdare Broder Johannes (Nicolaus Rääf) Dyaconus

Innehåll

Skrivelse till klosterfolket i Vadstena från broder Johannes (Nicolaus Rääf) Dyaconus, som just anlänt till Stockholm från Rom.

Språk svenska

Dyaconus rankad direkt under en präst, med uppgifter att hjälpa prästerna och utföra församlingsarbete (romersk katolsk kyrkosed)

SDHK-nr: 28578 Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering 1466 maj 8

Innehåll Jöns Räv pantsätter Västra ”Myklængh” till herr abboten Jöns i Nydala.

Språk svenska

SDHK-nr: 37736 Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering 1515 maj 17 Utfärdandeort Bronäs

Innehåll

Riddaren Lindorm Brunsson och Birgitta Torstensdotter tillåter Bengt Gylta att återköpa och sedan för evärdelig tid behålla de gods som Gustav Torstensson pantsatt till herr Jon ”Reff”.

Språk svenska

Brevsamlingar

Avsändare:

• Brunsson, Lindorm
• Torstensdotter, Birgitta
• Gylta, Bengt
• Torstensson, Gustaf
• Reff, Jon

År och antal: 1515 (1)

Register: Brevskrivarregister - Riksarkivets enskilda arkiv och samlingar

Troligen Bronäs Uliricehamn

Sundals hd: Erikstads sn

Möcklengh 1540 1550 Möcklinng 1551 Möcklinge 1552 [Myckeng 1557] Myckleng 1560 1629 Myklengh 1612 1615 Myckläng 1597 1777 Mykläng 1632 1761 Mykeleng 1567 1574 Mökelängen 1568 Myklieng 1576 Mykeleengen 1578 [Mykiblenng 1582 Myucklenng 1586 Myuklengh 1588 Mjukleängh 1593 Miöcklänngh 1600] Myckeläng 1805

ref: Ortnamnen i Älvsborgs län_16_Sundals härad.pdf

Nydala kloster ligger här https://www.google.se/maps/place/Nydala+Klosterkyrka/@57.322705,13....

ref: http://sv.wikipedia.org/wiki/Cam%C3%A9en

ref: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/341320.html?1322045117

ref http://www.varmlandsrotter.se/download/va2000_3.pdf

Om nydala kan man läsa mer:

I Riksarkivet och Kungl. Biblioteket i Stockholm förvaras Nydala klosters pergamentsbrev och kopieböcker, som alltifrån klosterstiftelsens tillkomst 1143 till medeltidens slut, förtäljer om alla de jorda-gods och ekonomiska transaktioner,

ref: http://www.platsr.se/platsr/visa/story/storyid/527/placeid/476/from...

Ännu en Jon RÄF

SDHK-nr: 13048 Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering 1386 februari 27

Utfärdandeort Linderås

Utfärdare Jön Räv

Innehåll

Jon Räv säljer för 50 mark penningar till drotsen Bo Jonsson jord i ”Sytzomala” i Marbäcks socken i (Norra) Vedbo härad.

Språk svenska

Källor

   Original: or. perg. UUB:Sture

   Eftermedeltida regest/notis: Reg. Vretstorp A II:1, s. 55, ULA

Sigill Herr Bo Bosson, Erengisle Bengtsson, Håkan Djäken

Att Leta vidare i http://www.sjohester.se/ ang Vedbo härad

Giord Jonsson, kallad Räv, och hans hustru Kristin Bengtsdotter, skänker i mars 1415 två gårdar i Bäck, Håcksviks socken, till Vadstena kloster (SDHK nr 18491).

ref: http://www.gislaved.se/download/18.4a2233f713b070580d55a3/

SDHK-nr: 18491 Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering 1415 mars 11 Utfärdandeort Vadstena

Innehåll

Gjord Jonsson, kallad Räv, och hans hustru Kristin Bengtsdotter, skänker till Vadstena kloster två gårdar i Bäck, Håcksviks socken, Kinds härad i Västergötland.

Språk svenska

Källor

   Eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: E 60:F fol. 190v (reg); Örnhielm: IX s. 1288 (efter or. perg.)

Litteratur och kommentar

Jfr. reg. i KA: Arv och eget: Donerade gods, och Genealogica 18 fol. 101 RA.

Jfr. 1426 7/4 och 1429 (efter Ö IX s. 1523 och 1579)

SDHK-nr: 15163 Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering 1399 augusti 15 Utfärdandeort Vrigstads kyrka

Innehåll

Peter Gjurdsson skänker gård i ”Hook” i Svenarums socken till abboten Jöns och klostret i Nydala.

Språk svenska

Källor

   Original: or. perg. RA 0101 bild bild

   Medeltida avskrifter: Nydala kopiebok s. 54 f.

   Eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: E 90 (reg); Örnhielm: VIII s. 799

   Eftermedeltida regest/notis: Genealogica 79 fol. 48v (reg) (av Jonas Bure ur ”Asken där Oxenstierne Brefwen äre vti” i riksarkivet: Päter Giurdason gifwer Siälegifft til Nydala. Hans Fader Giurd Tordason. Hans Moder Ramborga, Hans syster Gyrida; förseglat af Hans Mågh Olof Lang forer … '''Giurder Räf Oxenstiernen'''. De andre synes intet”)

Kan denna Giurder Räf Oxenstiernen vara någon Sigurd ??? och någon https://sv.wikipedia.org/wiki/Oxenstierna ? eller till och med denna person[ Gjurd Gote Torstensson (Oxenstierna) ]

Adliga ätten Rääf i Småland nr 189

https://www.adelsvapen.com/genealogi/R%C3%A4%C3%A4f_i_Sm%C3%A5land_...

Gammal frälsesläkt, introducerad 1633.

Ätten tillhörde frälset redan under medeltiden, men släktskapen mellan de medlemmar, som nämnas från denna tid, har icke kunnat utredas: Gjord Jonsson Räf, som levde 1397–1417, och dennes son Torsten Gjordsson, Håkan Räf 1400–1419, Bengt Räf 1411 och Jöns Räf 1466. Under förra hälften av 1500-talet uppträda bärare av namnet dels i Västergötland och Småland, dels i Uppland, men ej heller deras inbördes släktskap är känd.

Anmärkas bör, att samtidigt med dessa levde personer med namnet Räf, som icke torde hava tillhört frälset. En Lars Räf namnes i en förteckning i riksarkivet från medlet av 1500-talet på 25 kammarskrivare, en Carl Räf var, jämte andra, ombud för invånarna i Södra Vedbo 1543 för att utverka tillgift för delaktighet i Dackeupproret, och en Jöns Räf var 1515 kyrkoherde i Rångedala pastorat av Skara stift.

Mer om Rääf

https://books.google.se/books?id=H6AuAAAAYAAJ&lpg=RA2-PA147&ots=C9t...

Kopplingar verkar finnas till Asby Kyrka

Mer info att reda ut om Jonas / Jöns kanske kan redas ut via Nydala Kloster och följande ;

http://www.nydalaklostertradgard.se/documents/11/5/articles/159/1/s...

Andra personer med efternamnet Rääf se:

SDHK-nr: 38816

Utfärdat: 15280310, Delsbo prästgård

Innehåll: Åtta svenska riksråd tillskriver på hela rådets vägnar biskopen (Hans Räv) i Oslo och hövitsmannen herr Magnus (Henriksson Gyllenstierna) på Akershus och underrättar dem om att brevutfärdarna har varit i Dalarna och undertryckt det där uppblossade upproret. Upprorets huvudmän har nu tagit sin tillflykt till Norge, där de får stöd av ärkebiskopen (Olof) i Trondheim och doktor Vincent (Lunge). Med hänvisning till Malmö recess anhåller riksråden om utlämnande av Jöns Hansson, som kallar sig herr Stens (Sture) son, samt av Peter Grym och två präster, bland dem herr Olof i Malung.

Brevutfärdarna beseglar.

En Jöns Rääf

Kan dessa Rääf tagit sitt namn från Refvsjön

son

4186 ff ff fm fm mf mf Erichus Jonæ. Född 1483. Kyrkoherde. Död 30 april 1588. (Barn 2093, Far 8372, Mor 8373) Gift med efterföljande ana.

4187 ff ff fm fm mf mm Ingeborg. Född i Edeby, Övre Ullerud (S). (Barn 2093) Gift med föregående ana.

8372 ff ff fm fm mf mf f Jonas. "Jonas i Rangedal". Kyrkoherde, första protestantiska i Fryksdalen. Död 1537. (Barn 4186) Gift med efterföljande ana.

8373 ff ff fm fm mf mf m Brigitta. Född i England. (Barn 4186) Gift med föregående ana.=

___________________________________________________________________________
http://www.appelblad.com/Ulla/p7f68f7f5.html

Jon Raeff (Rangedal) Kyrkoherde i Älvdalen.

Bosatt: 1480 Älvdalen, Dalarnas län 1) Död: 1537 2)

Familj med Birgitta

Barn: Ericus Jonae (~1483 - 1588)

Noteringar Jonas i Rangedal. Död 1537. Jonas i Rångedal var stamfader för en av Karlstads stifts förnämsta prästsläkter, men hans identitet är ett svårlöst problem. I Värmland finns inget ortnamn att anknyta till. Det ligger närmast till hands att förbinda honom med Rångedala i Västergötland, vilket ocksp J.Warholm gjort i Skara Stifts Herdaminne. En "herr Jon Raeff i Rangedal" är sigillvittne i Tvärred, grannsocken i Rångedala 1493 8/6. Genom brev. dat. Påtorp 1515 7/9 säljer "Jon Jonsson Raeff prester" sin gård Ormåsa i Rångedala socken. Riksrådet Lindorm Brunsson av Frostenasläkten och Brigitta Torstensdotter tillåter 1515 17/5 riksrådet Bengt Gylta (Bengt Pedersson-Gylta, avrättad i Stockholms blodbad 1520) att återköpa de gods, som Gustaf Torstensson pantsatt till "herr Jon Raeff". Om denne herr Jon är identisk med kh i Älvdalen med samma namn, kan ej med säkerhet avgöras. Det finns ej heller ovedersägliga bevis för att den senare verkligen varit kyrkoherde i Älvdalen. Om J.i R uppges, att han varit gift med en engelska vid namn Birgitta, att han antog den reformatiska läran och att han dött vid hög ålder 1537".

Karlstad stifts Herdaminnen 2:149

"Joh. Nic. Rääf förmenas vara den samme man, jemte en annan klosterbroder i Wadstena, år 1511 afsändes för att reformera ett Birgittinerkloster i Polen. (se nor.) (1) Han var curatus i Rångedala 1513, då han sålde nnågra hemman till Peder Månsson på Säby i Wing, och blef slutligen pastor i Elfdalen i Wermland. Han kallas"herr Jon i Rangedal". Gift med Birgitta, ett engelskt fruntimmer, som förut varit hans "forsia". I Elfdalen efterträddes han av sin son ERik och sonson Bengt, hvars son åter var Sveno Elfdalius, den förste superintendenten i Carlstad

Warholm: "Skara stifts herdaminne": Peter Funke. (Barn IX:413, s *)

Jonas i Rangedal, d 1537 i Älvdalen. Blev omkring 1480 kyrkoherde över hela Älvdalen i Värmland, antog lutherska läran och blev den förste lutherske prästen i Älvdalen. Begraven i Ekhärads gamla kyrka

.web.telia.com/~u19309656/genealogi/antavlor/anna.htm

Händelse 1480

Bosatt 1480 Älvdalen, Dalarnas län. 1) ~1483

Sonen Ericus Jonae föds omkring 1483 3). 1537

Död 1537. 2)

Källor 1) Dispyt 13212

2) Marianne Frödings hemsida 2005-12-09

3) Edestam, Karlstad stifts herdaminnen, 2:149

Jonas Jonsson Rääf

Jonas i Rangedal. Blev omkring 1480 kyrkoherde över hela Älvdalen i Värmland (?). Antog lutherska läran och blev således den förste lutherske prästen därst. Död 1537 i hög ålder och begraven i Ekshärads gamla kyrka. Gift, sedan han blivit lutheran, med sin försya eller hushållerska Brigitta, en engelska, varigenom den förut födde sonen blev äkta.

Jonas i Rangedal (d. 1537), som omkr. 1480 blev kyrkoherde i Älvdalen i Värmland och sedermera antog luterska läran. Han efterföljdes i pastoratet av sonen Ericus Jonae (f. 1483, t 1588) och sonsonen Benedictus Erici (f. 1559, d. 1634), fader till superintendenten i Karlstad Sveno Benedicti Elfdalius Camoenius, f. 1588.

• https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/16335
• https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/16335#/Sbl/Mobil/Artik...

  ---

Jonas Rangedahl var kyrkoherde i Älvdalen med säte i Ekshärad. Han föddes vid mitten av 1400-talet och verkade efter reformationen. Jonas kom alltså att bli den förste lutherske kyrkoherden i Älvdalen. Det anses att han var den Jon Jonsson som tidigare var präst i Rångelanda mellan Borås och Ulricehamn i Västergötland.

Hans Hustru hette Brigitta och var engelska. Jonas dog 1537.

Makarna fick 1483 sonen Ericus Jonae.

I bifogad PDF-fil återfinns en kopia av samtliga handlingar som ingår i Rångedala kyrkoarkiv vol. P:1. Här omnämns en pastor Jonas Räf 1513. Möjligen kan man fråga sig om Jöns Räf och Jonas Raef kan vara en och samma person?

Med vänlig hälsning Per Forsberg Landsarkivet i Göteborg

(https://www.geni.com/documents/view?doc_id=6000000066246134821&)

I detta står dock följande:

Series Pastorum in Rångedala

Dn. Jonas Räf, Curatus 1513. Då han till Peter Månsson sålde 3 systerdelar i Säby i wing.

Säby i wing se även Södra Vings socken där säby återfinns https://www.google.com/maps/place/57%C2%B050'48.4%22N+13%C2%B019'32.5%22E/@57.8467828,13.3213176,923m/data=!3m1!1e3!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d57.84678!4d13.325695 här

Altarskåp från Rångedala kyrka : http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?obj...

Dopfund från Rångedala kyrka: http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?obj...

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5ngedala_kyrka

Kyrkoherde i Älvdalen

Jonas i Rangedal

Ericus Jonae, död 1588 i Ekshärad vid mycket hög ålder. Kyrkoherde i Ekshärad. "Ett par brev ang. E.J. är bevarade. Det första, dat. Örebro 1575 21/1, förmäler, att E.J. varit hos hertigen (hertig karl, 1550-1611) och "ödmjukeligen begärt någon spannmålshjälp i vederlag" och befalles, att om det är sant, att han inget har till "underhåll", skall han erhålla 10 tunnor spannmål av tiondet i pastoratet. Det andra brevet är daterat Nyköping 1575 13/3 och innehåller, att E.J. under två år skall erlägga i taxa blott en oxe men efter de två årens förlopp två oxar, som av ålder varit vanligt" (utdrag ur Karlstads stifts herdaminne).

Jonas i Rangedal. Död 1537. Jonas i Rångedal var stamfader för en av Karlstads stifts förnämsta prästsläkter, men hans identitet är ett svårlöst problem. I Värmland finns inget ortnamn att anknyta till. Det ligger närmast till hands att förbinda honom med Rångedala i Västergötland, vilket också J.Warholm gjort i Skara Stifts Herdaminne. En "herr Jon Raeff i Rangedal" är sigillvittne i Tvärred, grannsocken i Rångedala 1493 8/6. Genom brev. dat. Påtorp 1515 7/9 säljer "Jon Jonsson Raeff prester" sin gård Ormåsa i Rångedala socken. Riksrådet Lindorm Brunsson av Frostenasläkten och Brigitta Torstensdotter tillåter 1515 17/5 riksrådet Bengt Gylta (Bengt Pedersson-Gylta, avrättad i Stockholms blodbad 1520) att återköpa de gods, som Gustaf Torstensson pantsatt till "herr Jon Raeff". Om denne herr Jon är identisk med kyrkoherden i Älvdalen med samma namn, kan ej med säkerhet avgöras. Det finns ej heller ovedersägliga bevis för att den senare verkligen varit kyrkoherden i Älvdalen. Om J.i R uppges, att han varit gift med en engelska vid namn Birgitta, att han antog den reformatiska läran och att han dött vid hög ålder 1537". Ur Warholm: "Skara stifts herdaminne": "Joh. Nic. Rääf förmenas vara den samme man, jemte en annan klosterbroder i Wadstena, år 1511 afsändes för att reformera ett Birgittinerkloster i Polen. (se nor.) (1) Han var curatus i Rångedala 1513, då han sålde några hemman till Peder Månsson på Säby i Wing, och blef slutligen pastor i Elfdalen i Wermland. Han kallas"herr Jon i Rangedal". Gift med Birgitta, ett engelskt fruntimmer, som förut varit hans "forsia". I Elfdalen efterträddes han av sin son Erik och sonson Bengt, hvars son åter var Sveno Elfdalius, den förste superintendenten i Carlstad. Källa: Peter Funke.

Peder Månsson ovan kan vara ; Peder Månsson (son av Måns Nilsson, Tab. 2), till Säby. Väpnare. Häradshövding i Västra härad 1492-09-24 och ännu1 1518-02-17. ref: http://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierna_nr_77 observera att räfvesjö (omnämnt 1529 i Kinds Hd Revesjö sn) är ett namn som förekommer i sammanhanget och kanske kan förknippas med eftrnamnet Raeff ref: http://sv.wikipedia.org/wiki/Stjerna

ref: http://sv.wikipedia.org/wiki/Forsia

Stora Ormåsa

• Av stort intresse vore, om det kan utforskas, huruvida vår första lutherska kyrkoherde Jonas Nicolaus Rääf, kallad Jon i Rångedal emedan han var kommen från Rångedala församling i Skara stift, är identisk med munken i Vadstena kloster Johannes Nicolaus Rääf, vilken "3/12 1532 fördes bort ur Vadstena kloster av konung Gustafs fogdar Peter Svenske och Anders Månsson samt sändes till Norge". (Klosterfacket i Vadstena av Carl Silfverstolpe II 1899 s. 145).
• Enligt Vadstena klosters uppbörds- och inkomstbok för åren 1539-1570 drev klostret handel i Värmland och undfick gåvor, och då är särskilt nämnt om gåvor från Elvedalarne. (Antiquarisk tidskr. XVI:I)

ref: http://www.nordvarmland.com/istid/page.php?id=181

Rangedal kan vara --> Rangadal, Ås härad (Västergötland) --> dvs Rångedala

Ås Härad

Se samtida namn i SDHK-nr: 27527

SDHK-nr: 35105 Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering 1505 april 12* Utfärdandeort Stockholm

Utfärdare Broder Johannes (Nicolaus Rääf) Dyaconus

Innehåll

• Skrivelse till klosterfolket i Vadstena från broder Johannes (Nicolaus Rääf) Dyaconus, som just anlänt till Stockholm från Rom.

Språk svenska

Dyaconus rankad direkt under en präst, med uppgifter att hjälpa prästerna och utföra församlingsarbete (romersk katolsk kyrkosed)

SDHK-nr: 28578 Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering 1466 maj 8

Innehåll Jöns Räv pantsätter Västra ”Myklængh” till herr abboten Jöns i Nydala.

Språk svenska

SDHK-nr: 37736 Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering 1515 maj 17 Utfärdandeort Bronäs

Innehåll

Riddaren Lindorm Brunsson och Birgitta Torstensdotter tillåter Bengt Gylta att återköpa och sedan för evärdelig tid behålla de gods som Gustav Torstensson pantsatt till herr Jon ”Reff”.

Språk svenska

• Obs : Bronäs är en herrgård i Norra Härene socken i Lidköpings kommun, Västergötland.

  ---

Brevsamlingar

Avsändare:

• Brunsson, Lindorm
• Torstensdotter, Birgitta
• Gylta, Bengt
• Torstensson, Gustaf
• Reff, Jon

År och antal: 1515 (1)

Register: Brevskrivarregister - Riksarkivets enskilda arkiv och samlingar

Troligen Bronäs Uliricehamn

Sundals hd: Erikstads sn

Möcklengh 1540 1550 Möcklinng 1551 Möcklinge 1552 [Myckeng 1557] Myckleng 1560 1629 Myklengh 1612 1615 Myckläng 1597 1777 Mykläng 1632 1761 Mykeleng 1567 1574 Mökelängen 1568 Myklieng 1576 Mykeleengen 1578 [Mykiblenng 1582 Myucklenng 1586 Myuklengh 1588 Mjukleängh 1593 Miöcklänngh 1600] Myckeläng 1805

ref: Ortnamnen i Älvsborgs län_16_Sundals härad.pdf

Nydala kloster ligger här https://www.google.se/maps/place/Nydala+Klosterkyrka/@57.322705,13....

• http://sv.wikipedia.org/wiki/Cam%C3%A9en
• http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/341320.html?1322045117
• http://www.varmlandsrotter.se/download/va2000_3.pdf

Om nydala kan man läsa mer:

I Riksarkivet och Kungl. Biblioteket i Stockholm förvaras Nydala klosters pergamentsbrev och kopieböcker, som alltifrån klosterstiftelsens tillkomst 1143 till medeltidens slut, förtäljer om alla de jorda-gods och ekonomiska transaktioner,

ref: http://www.platsr.se/platsr/visa/story/storyid/527/placeid/476/from...

===================

Ännu en Jon RÄF

SDHK-nr: 13048
Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering 1386 februari 27

Utfärdandeort Linderås

Utfärdare Jön Räv

Innehåll

• Jon Räv säljer för 50 mark penningar till drotsen Bo Jonsson jord i ”Sytzomala” i Marbäcks socken i (Norra) Vedbo härad.

Språk svenska

Källor

   Original: or. perg. UUB:Sture

   Eftermedeltida regest/notis: Reg. Vretstorp A II:1, s. 55, ULA

Sigill Herr Bo Bosson, Erengisle Bengtsson, Håkan Djäken

Att Leta vidare i

• http://www.sjohester.se/ ang Vedbo härad
• http://askeryd.se/
• https://sv.wikipedia.org/wiki/Askeryds_socken

  ---

Giord Jonsson, kallad Räv, och hans hustru Kristin Bengtsdotter, skänker i mars 1415 två gårdar i Bäck, Håcksviks socken, till Vadstena kloster (SDHK nr 18491).

ref: http://www.gislaved.se/download/18.4a2233f713b070580d55a3/

SDHK-nr: [https://sok.riksarkivet.se/? Sokord=18491&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=sdhk_18491&tab=post#tab 18491]

Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering 1415 mars 11 Utfärdandeort Vadstena

Innehåll

Gjord Jonsson, kallad Räv, och hans hustru Kristin Bengtsdotter, skänker till Vadstena kloster två gårdar i Bäck, Håcksviks socken, Kinds härad i Västergötland.

Språk svenska

Källor

   Eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: E 60:F fol. 190v (reg); Örnhielm: IX s. 1288 (efter or. perg.)

Litteratur och kommentar

Jfr. reg. i KA: Arv och eget: Donerade gods, och Genealogica 18 fol. 101 RA.

Jfr. 1426 7/4 och 1429 (efter Ö IX s. 1523 och 1579)

SDHK-nr: [https://sok.riksarkivet.se/? Sokord=16239&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=4&postid=sdhk_16239&tab=post#tab 16239]

Utfärdat: 14040215, Bordsjö Innehåll: Johan Olofsson Räf säljer till Filip Bonde alla de gårdar hans farfar Nils Birna ägt i Askeryds sn, nämligen Edhult, Börenäs, Hulu, Duveryd, Sillevik och Väre.

"Allæ them thetta breff høra æller see helsar Joam (!) Olafson Ræffuer at widhernampne æwerdhelica meth Gudhi. Kænnis jak meth thesso mino nærwarande opno breffwe mik haffwa saalt ærlikum ok welbornum manne Philippus Bonde allan min æghodeel i thy goze sum min fadherfadher Niclis Birna atte i Askari sokn, hwar thet liggia kan, sum æru thessen i Edhulte i gaard, Birnones(1), Hwlu ii gaardha, item i Dwuorydhe ii gaardh[a], item Selawik ok Wæru swa mykyth han ther i atte ok andra sina iordhe, hwar the helsz liggia kunno i før:do sokn, meth allum tillaghum vtan gardz ok innan, i wato ok thørro, ængo vndan takno thy aff alder ther tillæghat hafuer; thy affhender jak thessen før:do gooz mik ok minum arfwuum ok tileghnar før:da Philippus ok hans arfwuum til æwerdheliko ægho. Til hwilkins mere wisso, witnisbyrdh ok stadfestilsse bedhis jak hedherlika manna incigle, sum ær Ragwall Joansons, Eringisl Benchssons ok herra Pæthars, kirkioherra i Lomarit, før thetta breff, mæn jak ey siælfuer incigle hawir. Datum et actum Bordhsio, anno Domini quadringentesimo quarto, die beati Sigfridi episcopi et confessoris."

se https://www.bosjokloster.se/sv-SE/om-bosj%C3%B6kloster/historia-200...

SDHK-nr: 15163

Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering 1399 augusti 15 Utfärdandeort Vrigstads kyrka

Innehåll

Peter Gjurdsson skänker gård i ”Hook” i Svenarums socken till abboten Jöns och klostret i Nydala.

Språk svenska

Källor

   Original: or. perg. RA 0101 bild bild 

   Medeltida avskrifter: Nydala kopiebok s. 54 f. 

   Eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: E 90 (reg); Örnhielm: VIII s. 799 

   Eftermedeltida regest/notis: Genealogica 79 fol. 48v (reg) (av Jonas Bure ur ”Asken där Oxenstierne Brefwen äre vti” i riksarkivet: Päter Giurdason gifwer Siälegifft til Nydala. Hans Fader Giurd Tordason. Hans Moder Ramborga, Hans syster Gyrida; förseglat af Hans Mågh Olof Lang forer … '''Giurder Räf Oxenstiernen'''. De andre synes intet”)

Kan denna Giurder Räf Oxenstiernen vara någon Sigurd ??? och någon https://sv.wikipedia.org/wiki/Oxenstierna ? eller till och med denna person[ Gjurd Gote Torstensson (Oxenstierna) ]

Adliga ätten Rääf i Småland nr 189

https://www.adelsvapen.com/genealogi/R%C3%A4%C3%A4f_i_Sm%C3%A5land_...

Gammal frälsesläkt, introducerad 1633.

Ätten tillhörde frälset redan under medeltiden, men släktskapen mellan de medlemmar, som nämnas från denna tid, har icke kunnat utredas: Gjord Jonsson Räf, som levde 1397–1417, och dennes son Torsten Gjordsson, Håkan Räf 1400–1419, Bengt Räf 1411 och Jöns Räf 1466. Under förra hälften av 1500-talet uppträda bärare av namnet dels i Västergötland och Småland, dels i Uppland, men ej heller deras inbördes släktskap är känd.

Anmärkas bör, att samtidigt med dessa levde personer med namnet Räf, som icke torde hava tillhört frälset. En Lars Räf namnes i en förteckning i riksarkivet från medlet av 1500-talet på 25 kammarskrivare, en Carl Räf var, jämte andra, ombud för invånarna i Södra Vedbo 1543 för att utverka tillgift för delaktighet i Dackeupproret, och en Jöns Räf var 1515 kyrkoherde i Rångedala pastorat av Skara stift. 

Mer om Rääf

https://books.google.se/books?id=H6AuAAAAYAAJ&lpg=RA2-PA147&ots=C9t...

Kopplingar verkar finnas till Asby Kyrka

Mer info att reda ut om Jonas / Jöns kanske kan redas ut via Nydala Kloster och följande ;

http://www.nydalaklostertradgard.se/documents/11/5/articles/159/1/s...

Andra personer med efternamnet Rääf se:

SDHK-nr: 38816

Utfärdat: 15280310, Delsbo prästgård

Innehåll: Åtta svenska riksråd tillskriver på hela rådets vägnar biskopen (Hans Räv) i Oslo och hövitsmannen herr Magnus (Henriksson Gyllenstierna) på Akershus och underrättar dem om att brevutfärdarna har varit i Dalarna och undertryckt det där uppblossade upproret. Upprorets huvudmän har nu tagit sin tillflykt till Norge, där de får stöd av ärkebiskopen (Olof) i Trondheim och doktor Vincent (Lunge). Med hänvisning till Malmö recess anhåller riksråden om utlämnande av Jöns Hansson, som kallar sig herr Stens (Sture) son, samt av Peter Grym och två präster, bland dem herr Olof i Malung.

Brevutfärdarna beseglar.

En Jöns Rääf

Kan dessa Rääf tagit sitt namn från Refvsjön

• Född: before circa 1450 Rångedala, Västergötland, Sverige
• Död: 1537 Klarälvdalen, Ekshärad, Värmland, Sverige
• Begravningsort: Ekshärad, Värmland, Sverige
• Yrke: Kyrkoherde, Präst
• Son of Jon NN och NN Ingemarsdotter
• Husband of Birgitta (Bridget) End
• Father of Ericus Jonæ Elfdalius

  ---

  ---

Kh i Älvdals pastorat (Vä); Jonas i Rångedal var stamfader för en av Karlstads stifts förnämsta prästsläkter, men hans identitet är ett svårlöst problem. I Värmland finns inget ortnamn att anknyta till. Det ligger närmast till hands att förbinda honom med Rångedala i Västergötland, vilket också J Warholm gjort i Skara stifts herdaminne. En herr Jon i Rångedala uppträder i flera medeltidsdiplom. "Herr Jon Ræff i Rangedal" är sigillvittne i Tvärreds fs (Vg), grannförsamling till Rångedala fs (Vg) 1493 8/6. Genom brev, daterat Påtorp 1515 7/9 säljer "Jon Jonsson Ræff prester" sin gård Ormåsa i Rångedala fs (Vg). Riksrådet Lindorm Brunsson (Forstena-släkten, N:o 2) o Birgitta Torstensdotter tillåter 1515 17/5 riksrådet Bengt Gylta (Bengt Pedersson Gylta, avrättad 1520 i Stockholms blodbad) att återköpa de gods, som Gustav Torstensson pantsatt till "herr Jon Reff". Om denne herr Jon är identisk med kyrkoherden i Älvdals pastorat (Vä) med samma namn, kan ej med säkerhet avgöras. Det finns ej heller ovedersägliga bevis för att den senare verkligen varit kh i Älvdals pastorat (Vä). Om Jonas i Rangedal uppges, att han var gift med en engelska vid namn Birgitta, att han antog den reformatoriska läran o att han dött i hög ålder 1537.

Källa: Khm II, s 149. (Khm I-V = Edestam, Anders: Karlstads stifts herdaminne, band I-V. Karlstad 1965-1975.)