Laurens Axelson Thott

Is your surname Thott?

Research the Thott family

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Laurens Axelson Thott

Finnish: Lauri Akselinpoika Tott, Danish: Laurens Axelsen Thott, Swedish: Lars Axelsson Tott
Also Known As: "Laurentius", "Lauri Akselinpoika Tott"
Birthdate:
Birthplace: Hjuleberg, Arstad, Denmark
Death: May 03, 1483 (65-66)
Raasepori Castle, Snappertuna, Raasepori, Finland
Place of Burial: Mönsterås, Kalmar County, Småland, Sweden
Immediate Family:

Son of Axel Pettersson Thott and Ingeborg Ivarsdotter (Ivar Nilssons ätt)
Husband of Katarina Axelsdotter Krognos; Magdalena Karlsdotter Bonde; Margareta Laxmand; Karin Jönsdotter Viffert and Karin Eriksdotter Nipertz
Father of Anne Laurensdotter (Tott); Axel Laurensen (Tott); Ingeborg Laurensdotter Tott and Margareta Laurensdotter (Tott)
Brother of Erik Axelsson Tott; Ivar Axelsson Thott, till Lillö; Anders Axelsen Tott and Philippus Axelsson Thott
Half brother of Oluf Axelsen Thott, til Vallø; Peter Axelsson Tott; Kjeld Axelsen Thott, til Grubbeordrup; Axel Axelsson Tott; Åke Tott and 2 others

Occupation: Riksråd, Riksråd i Danmark
Managed by: Private User
Last Updated:

About Laurens Axelson Thott

https://da.wikipedia.org/wiki/Laurens_Axelsen_Thott

https://fi.wikipedia.org/wiki/Lauri_Akselinpoika_Tott

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I18766&tree=2


I klosterruinen (Oknabäcks hospital), Kronobäcks kloster finns en märklig gravsten över riddaren Laurens Axelsson Tott (ej ordensriddare). På gravstenen står det att herr Laurens dog 1482, men det finns brev bevarade som han undertecknade på ett finländskt slott 1483. Står det fel på gravstenen eller har Laurens fru undertecknat breven med sin mans namnteckning för att dölja hans död? I vilket fall som helst dog herr Laurens vid en resa där han passerade Kronobäck.

Lars Axelsson (Tott), död 3 maj 1483, var en dansk-svensk adelsman, riddare och ett Svenskt riksråd.

Han var son till den danske godsägaren och länsmannen Axel Pedersen Tott och hans andra hustru, Ingeborg Ivarsdotter (Ivar Nilssons ätt), som var en svensk adelsdam. Laurens eller Lars Axelsson som han kallas i Sverige, var således en av de nio berömda "Axelsönerna". Sönernas dubbla nationaliteter medförde att de praktiskt nog kunde uppträda ömsom som danskar och svenskar beroende på situation.

Lars Axelsson hade först en förläning på Själland, men flyttade 1466-67 till Sverige när Kristian I lade beslag på hans och brödernas besittningar i Danmark. Han blev hövitsman på Raseborgs slott 1468 och behöll det till sin död. 1467 köpte brodern Erik Axelsson (Tott) Årsta i Österhaninge av Tyska Orden, och 1476 överlät han det på Laurens.[1]

När Lars övertagit Årsta skrev han sig "Lars Axelsson av Årsta", trots att han bodde större delen av sitt liv på Raseborg i Finland, där han också senare dog. Han förde en noggrann jordebok över sina egendomar med Årstas alla underliggande torp och gårdar, bland annat inom Vendelsö och Sandemar, samt hela Gålö och Ornö. Efter hans död tillhörde ägorna hans änka Karin Nipertz. Därefter av deras dotter Margareta som var gift med Kristiern Bengtsson (Oxenstierna) d.y. Alltsammans övertogs 1494 av svågern Axel Larsson Tott, en bror till Margareta.

En gravhäll över Lars finns i ruinen av johanniterordens hospitalskyrka i Kronobäck vid smålandskusten.

Noter[redigera | redigera wikitext] ^ Axelssönerna och det gamla Livland, Hain Rebas Källor[redigera | redigera wikitext] Tott, Laurens Axelsson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919) Gålö, strövtåg i tid och rum, av Tore Eliasson 1990, Hanvedens Förlag. Årsta i Österhaninge, av Gunnar Redelius 1992.

His wife Katarina Jöndotter Viffert and their son died in November 1468 as Hanneke Wrome drowned in the Finnish Gulf.

Om Laurens Axelsen Thott (Dansk)

Laurens Axelsen Thott (død 1483) var en dansk og senere svensk rigsråd. Han var søn af Axel Pedersen Thott og dennes 2. hustru, Ingeborg Ivarsdatter.

I 1447, efter faderens død (omkring 1446), var han endnu umyndig, men benævnes i 1459 ridder. Han fik i 1462 pantsat Grubbe-Ordrup i Voldborg Herred af sin bror Philippus og blev, uvist hvornår, ejer af Næsbygård, det nuværende Næsbyholm i Tybjerg Herred. I 1465 nævnes han som lensmand på Stege og samme år en enkelt gang som rigsråd.

I juli 1466 var han tilstede på retterting i København, men da Nyköpingmødet i efteråret samme år førte til et brud mellem Christian 1. og flere af Axelssønnerne, kom han til at dele skæbne med brødrene Erik og Iver. Han tog fra da af ophold i Sverige, mens hans danske gods tildømtes kronen, og han bl.a. mistede sit pant Skælskør by.

På Kalmarmødet 1472 bestemtes det, at alle, der havde mistet deres gods under uenigheden mellem Danmark-Norge og Sverige, straks skulle have det igen, dog med undtagelse af det krongods, som de havde i pant, og at Laurens Axelsen skulle have Skælskør tilbage, indtil det ved en dom af rigsråder fra de 3 riger var afgjort, hvem byen tilkom. Men disse bestemmelser, der blev gentaget 1474, og som bevirkede, at Næsbygård senere gik i arv til Laurens' børn, fik ham i alt fald ikke til at vende tilbage til Danmark. Han opholdt sig især i Finland, hvor han 1468 var blevet lensmand på Raseborg, men nævnes dog også som medlem af det svenske rigsråd.

Broderen Erik havde kort før sin død (1481) overdraget slotslovene over sine finske len Vyborg, Tavastehus og St. Olofsborg til Iver og Laurens, og Sten Stures forsøg på at komme i besiddelse af disse len førte ikke til noget resultat, mens Laurens, der nu nævnes som høvedsmand på Vyborg, levede. Han døde imidlertid i 1483 (mellem 1. februar og 20. juni).

I Sverige havde Laurens Axelsen af sin bror Erik fået overdraget gården Årsta i Sødermanland.

Han var to gange gift, først med den danskfødte Karen Jonsdatter Viffert, der druknede i 1468 ved Raseborg, og derefter med Catharina, der var datter af svenskeren Erik Nipertz og enke efter Erik Nilsson (Oksenstjerna) og også overlevede Laurens.

/////

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I18766&tree=2


I klosterruinen (Oknabäcks hospital), Kronobäcks kloster finns en märklig gravsten över riddaren Laurens Axelsson Tott (ej ordensriddare). På gravstenen står det att herr Laurens dog 1482, men det finns brev bevarade som han undertecknade på ett finländskt slott 1483. Står det fel på gravstenen eller har Laurens fru undertecknat breven med sin mans namnteckning för att dölja hans död? I vilket fall som helst dog herr Laurens vid en resa där han passerade Kronobäck.

Lars Axelsson (Tott), död 3 maj 1483, var en dansk-svensk adelsman, riddare och ett Svenskt riksråd.

Han var son till den danske godsägaren och länsmannen Axel Pedersen Tott och hans andra hustru, Ingeborg Ivarsdotter (Ivar Nilssons ätt), som var en svensk adelsdam. Laurens eller Lars Axelsson som han kallas i Sverige, var således en av de nio berömda "Axelsönerna". Sönernas dubbla nationaliteter medförde att de praktiskt nog kunde uppträda ömsom som danskar och svenskar beroende på situation.

Lars Axelsson hade först en förläning på Själland, men flyttade 1466-67 till Sverige när Kristian I lade beslag på hans och brödernas besittningar i Danmark. Han blev hövitsman på Raseborgs slott 1468 och behöll det till sin död. 1467 köpte brodern Erik Axelsson (Tott) Årsta i Österhaninge av Tyska Orden, och 1476 överlät han det på Laurens.[1]

När Lars övertagit Årsta skrev han sig "Lars Axelsson av Årsta", trots att han bodde större delen av sitt liv på Raseborg i Finland, där han också senare dog. Han förde en noggrann jordebok över sina egendomar med Årstas alla underliggande torp och gårdar, bland annat inom Vendelsö och Sandemar, samt hela Gålö och Ornö. Efter hans död tillhörde ägorna hans änka Karin Nipertz. Därefter av deras dotter Margareta som var gift med Kristiern Bengtsson (Oxenstierna) d.y. Alltsammans övertogs 1494 av svågern Axel Larsson Tott, en bror till Margareta.

En gravhäll över Lars finns i ruinen av johanniterordens hospitalskyrka i Kronobäck vid smålandskusten.

Noter[redigera | redigera wikitext] ^ Axelssönerna och det gamla Livland, Hain Rebas Källor[redigera | redigera wikitext] Tott, Laurens Axelsson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919) Gålö, strövtåg i tid och rum, av Tore Eliasson 1990, Hanvedens Förlag. Årsta i Österhaninge, av Gunnar Redelius 1992.

His wife Katarina Jöndotter Viffert and their son died in November 1468 as Hanneke Wrome drowned in the Finnish Gulf.

About Lauri Akselinpoika Tott (suomi)

Lauri Akselinpoika Tott oli tanskalais-ruotsalainen aatelinen ja valtaneuvos, joka toimi Raaseporin ja Viipurin linnojen käskynhaltijana.

Tottin aatelissukuun kuuluneen Lauri Akselinpoika Tottin isä oli tanskalainen valtaneuvos Axel Pedersen Tott ja äiti tämän toinen puoliso Ingeborg Ivarsdotter. Hänen veljiään olivat muun muassa valtaneuvokset Eerik ja Ivar Tott. Yhteensä veljeksiä oli yhdeksän, joilla kaikilla oli sekä Tanskan että Ruotsin kansalaisuus.

Hänen ensimmäiset läänityksensä olivat Tanskassa Sjellannin saarella, josta Lauri Akselinpoika muutti Ruotsiin vuosien 1466–1467 aikana, kun kuningas Kristian I takavarikoi veljesten omistukset. Vuonna 1467 hän sai haltuunsa veljensä Eerikin ostaman Årstan linnan Södermanlandissa ja vuotta myöhemmin Lauri Akselinpojasta tuli Raaseporin linnan käskynhaltija. Eerikin kuoltua 1481, hänestä tuli myös Viipurin linnan käskynhaltija.

Lauri Akselinpoika Tott menetti puolisonsa Katariina Jönsintytär Viffertin ja poikansa vuonna 1468 tapahtuneessa Hanneke Wromen haaksirikossa Raaseporin Jussarön saaren edustalla. Lyypekistä Tallinnaan matkalla ollut hansaliiton alus oli poikennut Tukholman Arholmassa, josta Katariina ja pariskunnan poika nousivat laivaan tarkoituksenaan jäädä pois Raaseporissa.

Valmisteilla ollut Karjaan kirkko omistettiin myöhemmin hänen vaimonsa kunniaksi Pyhän Katariinan mukaan. Myöhemmin Lauri Akselinpoika sai kaksi tytärtä Katarina Eerikintytär Nipertzin kanssa.

Raaseporissa kuollut Lauri Akselinpoika Tott haudattiin Kronobäckin luostarin hautausmaalle Smoolantiin.

/////

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I18766&tree=2


I klosterruinen (Oknabäcks hospital), Kronobäcks kloster finns en märklig gravsten över riddaren Laurens Axelsson Tott (ej ordensriddare). På gravstenen står det att herr Laurens dog 1482, men det finns brev bevarade som han undertecknade på ett finländskt slott 1483. Står det fel på gravstenen eller har Laurens fru undertecknat breven med sin mans namnteckning för att dölja hans död? I vilket fall som helst dog herr Laurens vid en resa där han passerade Kronobäck.

Lars Axelsson (Tott), död 3 maj 1483, var en dansk-svensk adelsman, riddare och ett Svenskt riksråd.

Han var son till den danske godsägaren och länsmannen Axel Pedersen Tott och hans andra hustru, Ingeborg Ivarsdotter (Ivar Nilssons ätt), som var en svensk adelsdam. Laurens eller Lars Axelsson som han kallas i Sverige, var således en av de nio berömda "Axelsönerna". Sönernas dubbla nationaliteter medförde att de praktiskt nog kunde uppträda ömsom som danskar och svenskar beroende på situation.

Lars Axelsson hade först en förläning på Själland, men flyttade 1466-67 till Sverige när Kristian I lade beslag på hans och brödernas besittningar i Danmark. Han blev hövitsman på Raseborgs slott 1468 och behöll det till sin död. 1467 köpte brodern Erik Axelsson (Tott) Årsta i Österhaninge av Tyska Orden, och 1476 överlät han det på Laurens.[1]

När Lars övertagit Årsta skrev han sig "Lars Axelsson av Årsta", trots att han bodde större delen av sitt liv på Raseborg i Finland, där han också senare dog. Han förde en noggrann jordebok över sina egendomar med Årstas alla underliggande torp och gårdar, bland annat inom Vendelsö och Sandemar, samt hela Gålö och Ornö. Efter hans död tillhörde ägorna hans änka Karin Nipertz. Därefter av deras dotter Margareta som var gift med Kristiern Bengtsson (Oxenstierna) d.y. Alltsammans övertogs 1494 av svågern Axel Larsson Tott, en bror till Margareta.

En gravhäll över Lars finns i ruinen av johanniterordens hospitalskyrka i Kronobäck vid smålandskusten.

Noter[redigera | redigera wikitext] ^ Axelssönerna och det gamla Livland, Hain Rebas Källor[redigera | redigera wikitext] Tott, Laurens Axelsson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919) Gålö, strövtåg i tid och rum, av Tore Eliasson 1990, Hanvedens Förlag. Årsta i Österhaninge, av Gunnar Redelius 1992.

His wife Katarina Jöndotter Viffert and their son died in November 1468 as Hanneke Wrome drowned in the Finnish Gulf.

About Lars Axelsson Tott (Svenska)

https://da.wikipedia.org/wiki/Laurens_Axelsen_Thott

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I18766&tree=2


I klosterruinen (Oknabäcks hospital), Kronobäcks kloster finns en märklig gravsten över riddaren Laurens Axelsson Tott (ej ordensriddare). På gravstenen står det att herr Laurens dog 1482, men det finns brev bevarade som han undertecknade på ett finländskt slott 1483. Står det fel på gravstenen eller har Laurens fru undertecknat breven med sin mans namnteckning för att dölja hans död? I vilket fall som helst dog herr Laurens vid en resa där han passerade Kronobäck.

Lars Axelsson (Tott), död 3 maj 1483, var en dansk-svensk adelsman, riddare och ett Svenskt riksråd.

Han var son till den danske godsägaren och länsmannen Axel Pedersen Tott och hans andra hustru, Ingeborg Ivarsdotter (Ivar Nilssons ätt), som var en svensk adelsdam. Laurens eller Lars Axelsson som han kallas i Sverige, var således en av de nio berömda "Axelsönerna". Sönernas dubbla nationaliteter medförde att de praktiskt nog kunde uppträda ömsom som danskar och svenskar beroende på situation.

Lars Axelsson hade först en förläning på Själland, men flyttade 1466-67 till Sverige när Kristian I lade beslag på hans och brödernas besittningar i Danmark. Han blev hövitsman på Raseborgs slott 1468 och behöll det till sin död. 1467 köpte brodern Erik Axelsson (Tott) Årsta i Österhaninge av Tyska Orden, och 1476 överlät han det på Laurens.[1]

När Lars övertagit Årsta skrev han sig "Lars Axelsson av Årsta", trots att han bodde större delen av sitt liv på Raseborg i Finland, där han också senare dog. Han förde en noggrann jordebok över sina egendomar med Årstas alla underliggande torp och gårdar, bland annat inom Vendelsö och Sandemar, samt hela Gålö och Ornö. Efter hans död tillhörde ägorna hans änka Karin Nipertz. Därefter av deras dotter Margareta som var gift med Kristiern Bengtsson (Oxenstierna) d.y. Alltsammans övertogs 1494 av svågern Axel Larsson Tott, en bror till Margareta.

En gravhäll över Lars finns i ruinen av johanniterordens hospitalskyrka i Kronobäck vid smålandskusten.

Noter[redigera | redigera wikitext] ^ Axelssönerna och det gamla Livland, Hain Rebas Källor[redigera | redigera wikitext] Tott, Laurens Axelsson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919) Gålö, strövtåg i tid och rum, av Tore Eliasson 1990, Hanvedens Förlag. Årsta i Österhaninge, av Gunnar Redelius 1992.

His wife Katarina Jöndotter Viffert and their son died in November 1468 as Hanneke Wrome drowned in the Finnish Gulf.

view all 14

Laurens Axelson Thott's Timeline

1417
1417
Hjuleberg, Arstad, Denmark
1465
1465
1474
1474
Danderyd, Stockholm County, Sweden
1483
May 3, 1483
Age 66
Raasepori, Finland
????
????