Nicolaus Silfverskiöld, till Össjö

Professor i juridik, i Lund vid 32 års ålder,

Nils Silfverskiöld var en svensk universitetslärare och rättslärd. Student i Uppsala 1653, blev Silfverskiöld filosofie magister där i slutet av 1650-talet. Under någon tid (1664–65) var han handsekreterare hos hertig Adolf Johan på Stegeborg och gjorde därefter vidlyftiga studieresor i Tyskland, Holland och England.

Från dessa hemkallades han vid Lunds universitets stiftelse (1667) för att ta emot den ena av de båda lärostolarna i juridiska fakulteten. Utom sitt lärarekall måste han för en tid (1668) åta sig akademisekreterarebefattningen jämte flera andra uppdrag för universitetets ekonomiska förvaltning.

Silfverskiöld förordnades vid professor Nils Beckmans avsättning 1673 att, vid sidan av sin egen professur, förestå lärostolen i romersk rätt. Han innehade sedan denna dubbla lärarebefattning, som vid den tiden innefattade hela den juridiska fakulteten, till 1687, då han från den begärde och erhöll entledigande. När hans måg och efterträdare, Gjedde-Ehrenborg, 1700 avgått med döden, sökte Silfverskiöld och erhöll för andra gången den professur, hvartill han trettiotre år förut blivit utnämnd. Han fick likväl inte stanna länge på denna återförvärvade plats på grund av sitt snart stundade frånfälle.

Enligt alla samtidas intyg ägde Silfverskiöld en sällsynt duglighet både såsom lärare och ämbetsman. Tidigt bemärkt såväl av förmyndarestyrelsen som av Karl XI, användes han i flera administrativa värf och spelade en ej obetydlig roll vid förhandlingarna efter freden i Lund 1679.

Hans medborgerliga förtjänster belönades 1686 med adelsbrev, då han kallade sig Silfwerskiöld.

GEDCOM Note

<p><p>Riddarhuset vapen 1073</p></p><p> </p>

GEDCOM Note

GEDCOM Source

Jörgen Bohman Bohman Web Site <p>MyHeritage släktträd</p><p>Släktsajt: Bohman Web Site</p>Släktträd: 179502972-4 Discovery 179502972-4 MH:S500016

GEDCOM Source

Prof. Nils Niklas Andersson Hyltén adlad Silfverschiöld, Professor 3 7 FEB 2016 Tillagd genom en Smart Match

GEDCOM Note

Nicolaus (Niclas) Silfverskiöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5921, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten Burgman), hämtad 2016-11-21:

Nicolaus (Niclas) Silfverskiöld Född:1635-01-18 '96 Ölmstads församling, Jönköpings län Död:1702-01-11 '96 Klara församling, Stockholms län

Rättsvetenskapsman <https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Search.aspx?t=1&yrke=R%C3%A4ttsveten...>

Band 32 (2003-2006), sida 196. Meriter 1 Silfverskiöld, Nicolaus (Niclas) (före adl Hyltenius, Hyltén), f 18 jan 1635 i Ölmstad, Jönk (originalgeneal:er, RHA), d 11 jan 1702 i Sthlm (bet för ringn, där, Klara, 17 jan). Föräldrar: kyrkoherden Andreas Jonas Hyltenius o Anna Jönsdtr Gahm. Inskr vid UU 28 sept 53, disp där april 58, handsekr hos hertig Adolf Johan (bd 1) 62, prof i svensk o dansk rätt vid LU 30 nov 67-96 (tjänstl från 87) o från 28 aug 00, sekr 15 febr 68, rektor 72 o 76, allt vid LU, adl 8 maj 86.

G 1) 30 maj 1671 i Lund m Abela Kiemter, f på Fyn (brev från S i maj 1677, se Burgman 1989, s 40), d 1677, senast i maj, dtr till en k betjänt (brev från S i maj 1677); 2) 1686 (originalgeneal:er, RHA) m Juliana Sigrid Gripenflycht, dp 11 april 1668 i Sthlm, Ridd, d 4 sept 1728 i Össjö, Krist (originalgeneal:er, RHA), begr 2 okt där, dtr till amiralitetsmedikus Peter Schallerus, adl G, o Anna Seitserf. Biografi S fick grundläggande undervisning av fadern i hemmet. Vid 13 års ålder blev han inskriven i Per Braheskolan på Visingsö tillsammans med sin två år yngre broder Lars. Skolan var jämställd med trivialskolorna i stiftstäderna och kunde dimittera sina elever direkt till universitet. Ett av skolans huvudämnen var latin. Efter fem år på Visingsö inskrevs S och brodern vid UU. Tre år senare skall S ha deltagit i ett tumult, där nyinskrivna studenter utsattes för pennalism. Han dömdes att förlora sitt stipendium på en termin och insättas tre dygn i "carcer", studentfängelset. Samtidigt fick hans kamrat och sedermera professorskollega i Lund Canutus Hahn <https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Artikel/13525> (bd 17) böter och ett dygn i samma fängelse.

Vid UU disputerade S för Petrus Gavelius i april 1658 över Hugo Grotius men promoverades aldrig till magister. Han utförde i stället en oration 13 febr 1661 över den året innan avlidne Karl X Gustav, på årsdagen av kungens död. För att ha framgång måste en student skaffa sig mäktiga beskyddare, s k patroner, och S önskade väcka uppmärksamhet i kungahuset och hos den ledande i Karl XI:s förmyndarregering, Magnus Gabriel de la Gardie <https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Artikel/17381> (bd 10), som var universitetets kansler. S kom dock i strid med konsistoriet genom sin dristighet att dedicera orationen till Karl XI och utan tillåtelse påbörja dess tryckning. S vädjade till kanslern, som ansåg att S skulle få trycka sitt tal utan dedikation. Märkligt nog skedde tryckningen trots detta med dedikation. S skrev också ett skamligt brev till prof Johannes Schefferus <https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Artikel/6376> (bd 31). Händelsen kan anses förebåda S:s stridbarhet vid LU. Att han väckt konsistoriets missnöje bidrog säkerligen till att han aldrig promoverades.

S hade dock vunnit sitt syfte att uppmärksammas av kungahuset. Han anställdes som sekreterare hos den avlidne kungens bror, hertig Adolf Johan på Stegeborgs slott. Innan han tillträdde sin tjänst höll han en oration över denne i maj 1662. S lyckades också erhålla hertigens ekonomiska stöd för en resa till England, vilken skedde med ett fartyg från Sthlm. I okt 1662 anlände han till London. Den genom stormar besvärliga resan och sina upplevelser i Karl II:s England beskrev han i brev till Adolf Johan. I aug 1664 lämnade S London och reste med ett par andra studenter med båt till Frankrike för att vandra till Paris. Han återvände efter en dd till Sverige, dock inte till Adolf Johans tjänst.

1665 skrev S ett brev till kanslern De la Gardie och rekommenderade sig själv till professuren i juridik vid UU efter Daniel Lipstorpius. Någon utnämning skedde inte, varför S åter reste utrikes, för medel han ärvt vid sin fars död. Det är inte känt vart resan ställdes. Utrikes nådde honom beskedet att han utnämnts till professor i svensk och dansk rätt vid Lunds nygrundade universitet. Som kollegor i juridik fick han där Samuel v Pufendorf <https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Artikel/7421> (bd 29) och Nils Beckman <https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Artikel/18396> (bd 3). Lönen utgjordes av avkastningen från hemman i Fjelie, Malm, och sina föreläsningar höll han i domkyrkan. Vid invigningen av universitetet 28 jan 1668 höll S tacksägelsetalet.

I Lund kom S att utkämpa strider med prokanslern Bernhardus Oelreich <https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Artikel/7656> (bd 28) samt med Beckman. Oelreich lyckades 1668 få S avsatt, men han återinsattes "med vänners och patroners hjälp", sannolikt De la Gardie, drotsen Per Brahe och k sekreteraren Nils Gyldenstolpe. För S var det en framgång när Oelreich 1672 fick lämna sitt prokanslersämbete liksom att Beckman följande år lämnade sin professur. Rektorsämbetet gick i turordning bland professorerna och 1672 blev S rektor. Han skötte sitt ämbete med makt och myndighet. Han framträdde ofta som talare på latin och på Karldagen 1673 höll han en oration med anledning av Karl XI:s tronbestigning året innan. Kungen skulle på sin Eriksgata 1673 ha besökt Lund men till akademins besvikelse passerade han förbi. S lät dock trycka sin oration.

I sept 1675 gick Danmark till angrepp mot Sverige och en dansk armé landsattes i Skåne i juni 1676, varvid Landskrona och Kristianstad erövrades. Professorerna i Lund flydde, några av dem, liksom S, till det befästa Malmö. Under sin tid som flykting där förde S en dagbok, som ger en levande bild av förhållandena i den belägrade staden.

Efter slaget vid Lund kunde S återvända till universitetsstaden, men en dansk ryttartrupp bortförde honom i maj 1677 till Khvn. Tack vare en skrivelse till danska krigsrådet Niels Meyer, där han bl a åberopade att hans då avlidna hustru varit danska, frigavs S. Han begav sig till Malmö, där han sammanträffade med generalguvernören Johan Gyllenstierna <https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Artikel/13405> (bd 17). Denne skrev till Karl XI och berättade att S hade upplysningar om inre danska förhållanden. Troligen fick S träffa kungen, som då befann sig i Norrvidinge, Malm.

När fredsförhandlingar inleddes i Lund hösten 1679 bodde de danska delegaterna i S:s hus, Dekanhuset. Troligen underskrevs också fredtraktaten där. Samtidigt undertecknades en vänskapstraktat i Dekanhuset, vilken överenskom om ett gifte mellan Karl XI och den danska prinsessan Ulrika Eleonora. Vid S:s adlande framhölls det värdefulla stöd han givit konungens ambassadörer under fredsarbetet.

Skåne var 1679 starkt krigshärjat. Generalguvernören Johan Gyllenstierna utdelade ödegårdar och gav skattefrihet åt nya sv ägare. S, som i avsaknad av universitetsundervisningen behövde skaffa sig inkomster, erhöll 1680 kanikgårdarna i Tågerup, Saxtorp, Malm, även timmer till uppbyggnad av gårdarna. Huvudgården i Tågerup blev S:s residens. Han drev också en kvarn och ett stuteri samt var verksam vid ett tegelbruk i Helsingborg.

Vid det efter kriget återupprättade universitetet blev S ende professor i juridik. Han höll vid återinvigningsfesten 17 juni 1682 en oration (nu i LU), i vilken han prisade Karl XI:s insatser under kriget i Skåne. S hade av kungen uppmärksammats för sitt arbete i juridiska kommissioner och belönades 1673 med kyrkotionden från Uppåkra och Skrävlinge, Malm. På 1680-talet verkade han vidare i kungens tjänst, vilket ådrog honom kritik från kolleger, som menade, att verksamheten var privat och tog tid från hans undervisning. S fann sina uppdrag i k tjänst så betungande att han 1687 begärde avsked från sin professorstjänst. Han önskade som ersättare i ämbetet få sin blivande svärson Richard Gjedde Ehrenborg <https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Artikel/16658> (bd 12, s 233). I sin utnämning av denne skrev Karl XI att S blivit mycket hindrad och "avfallen" samt så försvagad i sin syn att han hade svårt att läsa finstil. När Ehrenborg avled efter fyra års tjänst 1700, hände det märkliga att S, av ekonomiska skäl, begärde och vid 65 års ålder återfick sin professur. Han kom dock inte att delta i konsistoriesammanträdena och hans hälsa var vacklande. Han avled under ett tillfälligt besök i huvudstaden och begravdes i Klara kyrka.

S:s person och verksamhet har av eftervärlden varit föremål för skiftande omdömen. Man har konstaterat att han inte var någon vetenskapsman men däremot en skicklig lärare och administratör; särskilt utmärkte han sig som akademisekreterare. Utan tvivel var han också en effektiv jurist vid arbetet i k kommissioner. S skapade sig en stor personlig förmögenhet. De nio barn som överlevde honom nådde framgång i sina respektive karriärer. Författare Torsten Burgman

Sök i Nationella Arkivdatabasen <https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Nicolaus+(Niclas)+Silfverski%c3%...> Arkivuppgifter S:s dagboksbl i UUB. - Brev från S i RA (bl a till hertig Adolf Johan o många till P Brahe) o i UUB (bl a till N Gyldenstolpe); dagboksbl o delar av breven tr, se källor o litt nedan. Tryckta arbeten Tryckta arbeten: Panegyricus regum maximo .. Carolo Gustavo ... consecratus: et Ubsaliae ... dictus å Nicolao Hyltenio anno 1661. U o o å. Fol. (32) s. - Solennia Carolina? cum imperium ... Carolus XI. ... adiret: ex decreto Senatus academici per N Hyltenium ... celebrata. Londini Scanorum u å [1672]. Fol. (40) s. -Panegyricus ... Carolo XI. ... Academise Carolinas no-mine... die 20. Augusti anno 1673 dictus åj Hultenio. Londini Scanorum u å [1673]. Fol. (48) s. - Dagboken "Diarium secessus malmogiensis" (T Burgman, Nils Hyltenius-Silfverskiöld, professor och akademirektor i Lund. Hans dagbok från Malmö belägring 1676, Sthlm 1989, s 89-116). -T Burgman, Nils Hyltenius Silfverskiöld och hans brev från London 1663 [till hertig Adolf Johan 2, 9 o 16/1, 3 o 22/4, 16/6 samt Nils Gyldenstolpe 30/6] (KFÅ, 1990, Lund 1991, s 7-38). - Dens, Ur Nicolaus Silfverskiölds brevväxling [brev till E Benzelius d ä 15/5 1669 o 6/9 1672, M G De la Gardie febr 1668 samt P Brahe d y febr 1668, 28/2 1669 o 16/2 1670] (VSLÅ, 1991, Lund, s 5-37). Källor och litteratur Källor o litt: T Burgman, Nils Hyltenius-S: prof o akademirektor i Lund, hans dagbok från Malmö belägr 1676 (1989); dens, Nils Hyltenius S o hans brev från London 1663 (KFÅ 1990); dens, Ur Nicolaus S:s brewäxl (VSLA 1991); dens, Fönsterkrossningen i Dekanhuset i Lund 1716: processen mellan Ida S o studenten Anders Holzberg (VSLA 1994); dens, Adel, präster, borgare o bönder: essäer om förfäder o släkt (2000); T Rosén, 1668-1709 (LU:s hist, 1, 1968).

|Skolegang på Visongö. Til Uppsala, der han ble magister 1660. 1664-65 var han handsekreterare hos hertug Adolf Johan på Stegeborg. Vantrivdes, og dro utenlands og besøkte flere universitet i Tyskland, England og Holland. 1667 ble han kalt hjem og utnevnt til professor i svensk og dansk rett ved det nyopprettede universitetet i Lund. 1672 fikk han også professoratet i romersk rett. 1679 deltok han i fredsforhandlingene i Lund. 1686 adlet. 1687-96 tjenesteledig. 1696 tok han avskjed som professor, men ble innsatt på nytt i 1700, da hans svigersønn og etterfølger R. Gjedde-Ehrenborg døde.

Fra Riddarhuset: Adliga ätten Silfverskiöld

Ingress Småländsk släkt, som härstammar från torparen Jöns i Hylta (1500-talets senare del). Sonen, kyrkoherden i Ölmestad Andreas Jonæ Hyltenius (1598-1666) var far till juris professor i Lund Nils Andersson Hyltén (1635-1702), vilken adlades Silfverskiöld 1686 8/5 och introducerades 8/11 samma år. Med ätten sammanhör friherrliga ätten Silfverschiöld, nr 283. Ätten har gemensamt ursprung med de utslocknade adliga ätterna Silfvercrantz, nr 1012, von Hylteen, nr 1482 och med friherrliga ätten von Hylteen, nr 152. Sköldebrevet i original är sedan 1995 deponerat i Riddarhuset.

Vapenbeskrivning . . . Een skiöld medh blått fäldt, hvar omkring een bordh eller randh af sölfver och rödt fördeelt, uthi sielfva fäldtet een skiöld af sölfver, ofvan på skiölden een öpen tornerehielm, hvar öfver iamvähl een försilfrad skiöld uthi een krantz af tvenne gröna sammanbögde palmqvistar, krantzen och löfvärcket af sölfver och blådt under hvart annat fördeelt, alldeles som sielfva vapnet här brede vijd afmåhlat finnes. . . .

Silfverskiöld

Anbytarforum <http://genealogi.aland.net/discus/messages/board-topics.html>: Släkter <http://genealogi.aland.net/discus/messages/576/576.html>: Introducerad adel <http://genealogi.aland.net/discus/messages/576/577.html>: Silfverskiöld

Av Göran Johansson <javascript:alert('E-postadressen för personen som har skrivit inlägget finns ej tillgängligt.')> '96 lördag den 5 febr 2000 kl. 21.33: [%C3%84ndra] <http://genealogi.aland.net/cgi-bin/board-profile.cgi?action=editpos...> Silfverskiöld och Dacke. Finns det någon sanning i den Silfverskiöldska släkttraditionen om härstamning från släkten Dacke?

Håller just på att läsa en bok om professorn i Lund Nils Hyltenius-Silfverskiöld. Boken handlar bl.a. om dennes dagbok om Malmö belägring 1676 (författare är Torsten Burgman). Ett kort inledande kapitel handlar om ätten Silfverskiölds ursprung. Där sägs bl.a. att professor Nils Andersson Hyltenius (1635-1702) när han adlades år 1686 lämnade en uppgift om att hans far var kyrkoherden Andreas Jonae Hyltenius i Ölmstad. Denne sades i sin tur vara son till torparen Jöns i Hylta utan sockenangivelse. Svenskt biografiskt lexikon 1906 anger utan att påvisa källa att Hylta låg i Målilla socken i Småland. Forskning i skattelängder visar dock inte att någon Jöns varit bosatt i byn Hylta under den aktuella tiden.

Jag tar mig friheten att starkt betvivla att det torp/gård Hylta som avses verkligen är belägen i Målilla. Det är mer sannolikt att t.ex. byn Hult i Vissefjärda socken är den riktiga eller möjligen Hyltan i samma socken. Bynamnet Hylta är en avledning av fornsvenskans Hult, dvs i praktiken är Hult och Hylta desamma. Det som är intressant med Hult i Vissefjärda är att det, enligt skattelängderna, här fanns en Elin Dacke under åren 1547-1550 som av vissa har ansetts var Nils Dackes mor. Älfsborgs lösen visar att det år 1571 fanns en brukare Jon i samma by. Vidare sägs i ett domboksprotokoll av den 21/10 1618 att hustru Mariet i Hult, Vissefjärda sn denna dag anklagar Håkan Persson i Gajemåla för att ha slagit ihjäl hennes man Jöns Djursson (det framgår inte när dråpet ägde rum). Kvinnonamnet Mariet är inte obekant i Dackesammanhang, på 1560-talet fanns i VÙ%xjö en borgare vid namn Mariet Dacke. Slutligen så vet man ju numera säkert att det var just Vissefjärda som var Nils Dackes hembygd. Namnet Jon eller Jöns förekom således i Hult under den tid då kyrkoherden Andreas Jonae Hyltenius anses vara född (1598).

För min del tror jag inte dackesägnen i den Silfverskiöldska släkten är en myt. Ganska mycket talar för att denna sägen har förankring i verkligheten tycker jag. Det enda felet är egentligen att man placerat Hylta uppe i Målilla socken. Nils Dackes enda anknytning till denna socken är mig vererligt att det var där som Dacken förberedde sin slutstrid år 1543 och i övrigt inget.

Av Magnus Bäckmark <mailto:magnus.baeckmark@swipnet.se> '96 onsdag den 4 april 2001 kl. 16.28: [%C3%84ndra] <http://genealogi.aland.net/cgi-bin/board-profile.cgi?action=editpos...> Göran!

Det är en intressant hypotes du har. Jag skulle behöva din post- eller mailadress för att komma i närmare kontakt med dig. Materialet är intressant för supplementbanden till Elgenstiernas ättartavlor. Om du inte har hittat något mera sedan du skrev inlägget kan i alla fall ovanstående nämnas i ingressen, som ett tänkbartuppslag till kommande forskning. Vänligen svara till min e-postadress.

Mvh,Magnus Bäckmark Sveriges Släktforskarförbund

Fra Riddarhusets stamtavler: Niklas Andersson Hyltén, adlad Silfverskiöld (översiktstab 1, son av Andreas Jonæ Hyltenius, se adliga ätten Silfvercrantz, tab 1 ), till Össjö i Össjö socken, Kristianstads län. Född 1635-01-18 i Ölmestads prästgård Jönköpings län. Student i Uppsala (Vsn.) 1653-09-28. Disp. 1658 (Vsn.) . Filosofie magister 1660. Handsekreterare hos hertig Adolf Johan 1664. Reste 1665 utrikes till Tyskland, Holland och England. Jur. professor i Lund 1667. Universitetets sekreterare 1668-02-15. B evistade fredstraktaten i Lund 1679, där han gick de svenska ambassadörerna flitigt tillhanda. Adlad 1686-05-08 (introducerad 1686 under nr 1073). Avträdde 1687 sin professur till Rikard Ehrenborg, som sedan blev hans måg, men efter dennes död återfick han 1700-08-28 densamma. Död 1702-02-11 i Stockholm och begraven i Klara kyrka i Stockholm. Gift 1:o 1671-05-30 i Lund med Abela von Kempten, av tysk adlig familj, död 1677. Gift 2:o 1686 med Juliana Sigrid Gripenflycht, döpt 1668-01-11 i Riddarholmens förs, Stockholm, död 1728-09-04 på Össjö och begraven 1728-10-02, dotter av amiralitetsmedikus doktor Peter Schallerus, adlad Gripenflycht, nr 915, och Anna Seitserf.

SE FORØVRIG BURGMAN : Nils Hyltenius-Silfverskiöld

Niklas Andersson Hyltén, adlad Silfverskiöld, till Össjö i Össjö socken, Kristianstads län.

Född 1635-01-18 i Ölmestads prästgård Jönköpings län.

Student i Uppsala 1653. Disp. 1658. Filosofie magister 1660. Handsekreterare hos hertig Adolf Johan 1664. Reste 1665 utrikes till Tyskland, Holland och England.

Jur. professor i Lund 1667. Universitetets sekreterare 1668. Bevistade fredstraktaten i Lund 1679, där han gick de svenska ambassadörerna flitigt tillhanda.

Adlad 1686-05-08 (introducerad 1686 under n:o 1073).

Avträdde 1687 sin professur till Rikard Ehrenborg, som sedan blev hans måg, men efter dennes död återfick han 1700-08-28 densamma.

Död 1702-02-11 i Stockholm och begraven i Klara kyrka i Stockholm.

Gift 1:o 1671-05-30 i Lund med Abela von Kempten, av tysk adlig familj, död 1677.

Gift 2:o 1686 med Juliana Sigrid Gripenflycht, döpt 1668-01-11 i Riddarholmens förs, Stockholm, död 1728-09-04 på Össjö och begraven 1728-10-02, dotter av amiralitetsmedikus doktor Peter Schallerus, adlad Gripenflycht, och Anna Seitserf.

//////