Per Fjällström

SILBOJOCK Kyrkoherde nr 4

Petrus Noræus Fjellström (1698-1706), f. 4 okt. 1657 i Silbojock, företrädarens son. Stud. i Upsala 31 mars 1677. Enl. akad. konsist. prot. 22 aug. 1678 supplicerade »lappen» Petrus Noræus om någon vidare hjälp, eftersom han icke kan subsistera af stipendio simplici, som han hafver. H. Höggrefl. Exc. (Universitetskansleren) skattade icke allenast billigt utan ock högnödigt att hjälpa honom, på det han framdeles må kunna uppbygga församlingen där på orten, viljandes att han måtte ännu få ett simplex stipendium till det förra. Han prästvigdes till adj.åt sin fader 1682 och blef hans efterträdare som khde 1697 samt introducerades 29 jan. följ. år.

Liksom fadern gjorde han sig känd för sitt nit att utrota lapparnas hedniska sedvänjor men förfor härvid många gånger med onödig stränghet och hänsynslöshet. Belysande härför är ett bref, som han aflät till superint. M. Steuchius, dat. Piteå 24 nov. 1686. I egenskap af faderns hjälppräst hade han företagit en resa i fjällen och omtalar som sin erfarenhet, att de till Silbojock hörande lapparna i allmänhet öfvergifvit hedendomen, men att det ännu fanns många afgudadyrkare i närgränsande pastorat. Under färden, som företogs i sällskap med tre lappar, däraf en länsman och en fjärdingsman, hade man uppsökt en sådan utpekad nomadlapp Erik Eskilsson från Umeå landsförs. Då hvarken förmaningar eller hotelser hade någon verkan, förstörde herr Per lappens afgudaaltare och medtog hans spåtrumma. På återfärden upphanns prästen af lappen och ett par likasinnade kamrater, hvilka med våld återtogo trolltrumman.

Fjellström omtalar äfven en annan lapp Anund Thorsson från Turpenjaur, som öppet förklarat sig aldrig vilja öfvergifva sina hedniska förfäders tro, och slutar sitt bref på följande sätt: »Få nu dessa två förhärdade människor mer lefva, så må ej någon präst vara ibland lapparne mera eller något Guds ord, ty dessa förvilla de andra; vore därför önskeligt att ogräset måtte rensas förr än skördetiden kommer».£ Vid februaritinget 1687 ransakades denne Erik Eskilsson och dömdes till höga böter samt lofvade vid påföljande års ting inför nämnden och tre närvarande lappmarkspräster att öfvergifva sitt afguderi. Ett hårdare öde vederfors en annan lapp Lars Nilsson i Norrvästerbyn, hvilken för sitt vidhållande af tron på sina afgudar dömdes till döden och efter kristlig beredelse af Fjellström på våren 1693 led sitt straff (närmare härom se Bromé., anf. arb. s. 194-198). Khden afled 15 maj 1706.

G. 13/2 1683 m. Agatha Læstadia, f. i Arjeplog 4/10 1667, dotter till khden därst. Johan N. Læstadius n. 3. Med henne hade Fjellström 18 barn. Hon afled efter 42 års änkestånd i Kalajoki (Österbotten) 12/6 1748. Hennes efterlefvande räknades till inemot 150 personer. Ett par verser ur ett grafkväde vid mannens död hade följande lydelse:

I ödemarken lemnad blifver Men Han, som nåden sin utbreder Förutan jordiskt understöd Och sina aldrig öfverger, En ensam, hvilken ödet drifver Han åt en själ nu nåd bereder, Från gods och hem, från hus och härd, En Hagar uti öknen ser; För barn tre gånger sex en moder, En mor med sina barn i öknen Wisst gutos här ut tårefloder. Han hjelper op ur sorgetöcknen.

Barn: Barbro, f. 1684, g. 1) m. Per Byskman, 2) m. tingstolken Erik P:son Sorsell, d. i Piteå 12/9 1759; Anna, f. 168(5), g. m. Hans L:son Wagnberg, skeppare i Norge; Justina, f. 1686, g. 1) m. en Sandberg, 2) m. Henrie Blommendahl, sergeant, sedan sadelmakare i G. Karleby; Eric, f. 1688, befallningsman på Gotland, lefde ännu 1748; Agatha, f. omkr. 1690, g. m. Gabriel Calamnius, korporal vid Åbo läns kavalleri, sedan landsfiskal i Kalajoki; Maria, f. 169(2), g. m. Christian Hansson, skeppare i Trondhjem; Ulrika, f. 1694, g. m. inspektor Per Lindroth, d. 1758 på Charlottenborg vid Motala; Sophia, f. 169(5), g. m. Jöns Hansson, fiskare i Norge; Pehr, f. 2/3 1697, khde och prost i Lycksele; Carl, f. 1698, khde i Själevad; Johan, f. 1699, med d:r, amiralitetsmedicus, assessor, d. 24/1 1760; Eva, f. 30/11 1703, g. m. Joseph Calamnius, borgare i G. Karleby, Margareta, g. m. Carl Tilé, mönsterskrifvare vid Österbottens regem.; 5 barn döda i yngre år.

<nowiki>--------------------------------------------------------------------------------</nowiki> Källor 

1)  Härnösand Stifts Herdaminne av Leonard Bygdén 

Kyrkoherde i Silbojokk Student i 1677. Prest og faderens adjunkt 1682-1697. Etter farens død Pastor 1697-1707

På något sätt bör någon av makarna ha koppling till Bureätten, Skrivet av Constaninus Lindfors http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/83322.html?1406907191

(Nu verkar släktforkskningen anse att släktskapet till Bure gått via kvinnosidan så att det var Anundsssons hustru Karin som var av Bure-släkt....det gäller att gifta sig med en kvinna av Bure-ätt,,,som så ofta vad gäller Bure-anor ända sedan Burehysterin började redan på 1600-talet så är det via kvinnosidan ;-)

• Reference: MyHeritage Family Trees - SmartCopy: Aug 15 2022, 6:45:14 UTC

---
Fjellström, släkt
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14172