Archbishop Matthias Petri Steuchius

• http://www.tjocka.nu/heritage/i749.htm#i4838
• http://sv.wikipedia.org/wiki/Mattias_Steuchius

  ---

Ur Wiklipedia.

Mattias Steuchius var son till superintendenten Petrus Steuchius och hans första hustru Brita Ilsbodinia. Gift 1673 med Anna Tersera, dotter till biskopen Johannes Terserus och Elisabeth Troilia, med vilken han fick 8 barn.

Inskrevs 1654 vid Härnösands skola, 1658 filosofiska och teologiska studier vid Uppsala universitet. Filosofie magister 1668, därefter resor i Europa. 1672 lektor i logik vid Härnösands gymnasium, och prästvigd och riksdagsledamot för prästeståndet samma år. Professuren i logik och metafysik 1676.

Bekämpade cartesianismens spridande både som präst och riksdagsledamot. Själv var han övertygad aristoteliker och verkade kraftigt för religiös renlärighet.

Sin faders vikarie som superintendent i Härnösand 1682, året därpå superintendent vid faderns dödsfall. I denna tjänst reste han mycket i Norrland och gjorde visitation; detta ledde till att han kom i kontakt med samernas kultur som han tog för trolldom och försökte förhindra, bland annat genom folkbildning. Han blev teologie doktor 1693.

1695 utnämndes Steuchius till biskop i Lunds stift, ett ämbete som präglades av härjande pest och därtill krig samt folkliga, mer eller mindre hedniska traditioner, under vilket han genom folkundervisning försökte försvenska skåningarna.

Då Haquin Spegel dog 1714, utnämndes Mattias Steuchius till ärkebiskop, vilket han förblev till sin död 1730 då han efterträddes av sin son Johannes Steuchius.

Hans främsta arbete som ärkebiskop var som kritiker till den allt starkare kungamakten, i synnerhet 1719-1720. Vidare har han ansetts som en förespråkare till idén om folkskolan.

Mattias Steuchius - Ärkebiskop och professor

Mattias Steuchius, född 26 Oktober 1644, död 2 Augusti 1730 i Uppsala. Ärkebiskop, professor.

Mattias Steuchius var son till superintendenten Petrus Steuchius och hans första hustru Brita Ilsbodinia, troligen kom båda föräldrarna från den s.k. Bureätten. Gift 1673 med Anna Tersera, dotter till biskopen Johannes Terserus och Elisabeth Troilia

(dotter till Margareta Bure "Stormor i Dalom" och släkt med ärkebiskoparna Samuel Troilius och Uno von Troil) med vilken han fick 8 barn. Hans son (Jöns) Johannes Steuchius, tillika ärkebiskop, adlades under namnet Steuch.

Inskrevs 1654 vid Härnösands skola, 1658 filosofiska och teologiska studier vid Uppsala Universitet. Filosofie Magister 1688, därefter resor i Europa. 1672 lektor i logik vid Härnösands gymnasium, och prästvigd och riksdagsledamot för prästeståndet samma år. Professuren i logik och metafysik 1676.

Bekämpade cartecianismens spridande både som präst och riksdagsledamot. Själv var han övertygad aristoteliker och verkade kraftigt för religiös renlärighet.

Sin faders vikarie som superintendent i Härnösand 1682, året därpå superintendent vid faderns dödsfall. I denna tjänst reste han mycket i Norrland och gjorde visitation; detta ledde till att han kom i kontakt med samernas kultur som han tog för trolldom och försökte förhindra, bl a genom folkbildning. Teologie doktor 1693.

1695 utnämnd till biskop i Lund, ett ämbete som präglades av härjande pest och därtill krig samt folkliga, mer eller mindre hedniska traditioner, under vilket han genom folkundervisning försökte försvenska skåningarna.

Då Haquin Spegel dog 1714, utnämndes Mattias Steuchius till ärkebiskop, vilket han förblev till sin död 1730 då han efterträddes av sin son Johannes Steuchius.

Hans främsta arbete som ärkebiskop var som kritiker till den allt starkare kungamakten, i synnerhet 1719-1720. Vidare har han ansetts som en förespråkare till idén om folkskolan.

Källa: www.arikah.net/encyklopedi/Mattias_Steuchius

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Adliga ätten Steuch

Släkt från Södermanland. Äldste med visshet kände stamfader är hövidsmannen och fogden i Oppunda härad i Södermanland Erik Pedersson Stök (levde 1645).

Hans sonson var ärkebiskopen,Matthias Steuchius (1644-1730), vilkens fru och barn adlades för dennes förtjänster 1719 23/5 på Palatset i Stockholm av Drottning Ulrika Eleonora, och introducerades sönerna samma år under nuvarande nr 1582. Den yngre brodern kommerserådet Elof Steuch slöt själv sin ättegren på svärdssidan 1772 1/6.

Emellertid hade en av ärkebiskopens söner, protokollsekreteraren Matthias Steuch (1681-1714), adlats redan 1714 19/8 i Demotica i Turkiet av Konung Karl XII med namnet Steuch men med ett annat vapen, och slöt själv sin ätt på svärdssidan 1714 6/10 utan att ha hunnit taga introduktion. Originalsköldebrevet från 1714 förvaras i Finlands Riddarhus.

Vapenbeskrivning

. . . En skiöld genom tvänne spitsigt utföre sammangående strek fördelt i trenne delar, varandes det medlersta fältet af gull med en röd ros uti och de bägge yttre äro frie fält af svart färga. Öfverst i skiölden är en blå chef, i hvilken lysa vänne stiernor af silfver. Ofvan på skiölden står en öppen tornerhielm, hvaruppå ses en uprätt stående staf af gull, omvefvad ned en grön lagerquist emellan tvänne utslagne och i tväran fördelte vingar, hvaraf den högre är af gull och blå färg och den vänstre af svart och gull. Crantsen och löfvärket är af gull, silfver, blått, rödt och svart, aldeles som detta vapen med dess egentelige färgor härhos på andra sidan afmålat finnes. . . .

Källa: www.riddarhuset.se

Ärkebiskop Mattias Steuchius i Uppsala var även professor

Finns även omnämnd i Kungl. Svenska vetenskapsakademiens handlingar, Volym 19 sid 236,237

Han var i sin konst förfaren och måste följa med K. SIGISMUND ut til Polen, nar högbemålte Konung lämnade detta Riket, blifvandes sedermera der i Pålen död 1601. I Matth. Steuchii Programe til dess Dotters Maria Jacobs-DOTTERS jordefärd 1678 finner jag om honom föjande : "Ea erat necessitas officii quod Vir eximius Regi suo prästare solebat, eaque sides in suscepta corporis cura, ut semper desideraretur Itaque integrum illi non er at post discessum Regis in Poloniam dotni apud suos manere "

Översatt ger det med google: "Det var behovet av en super kung på sitt kontor som är bättre för, och sidorna av kroppen tog hand för att alltid vara önskvärt, därför var de inte fullständig, men efter avvikelsen av sin vistelse i huset till kungen av Polen"

http://books.google.co.uk/books?id=TO44AAAAMAAJ&dq=Barberares%20%20...