Magnus Fredrik Brahe, till Skokloster

Magnus Fredrik Brahe, till Skokloster, Rydboholm, Spiker, Skarhult och Salsta.

Född posthumus 1756-10-15. Livdrabant 1767. Förare vid livgardet 1769. Kornett vid södra skånska kavalleriregementet 1771. Student i Uppsala 1773.

Löjtnant vid södra skånska kavalleriregementet 1773. Löjtnant i armén och premiärlöjtnant vid regementet 1775. Kapten i armén 1775. Kapten och regementskvartermästare vid lätta livdragonerna 1775.

En av rikets herrar 1778.

Kaptenlöjtnant vid livdrabantkåren 1780. Avsked därifrån 1787.

Ledamot av riddarhusdirektionen 1789. R o K av KMO 1794 (dubbad därtill 1795).

Ordförande i direktionen över Vadstena adliga jungfrustift 1795. Ledamot av serafimerordensgillet 1795. Lantmarskalk vid riksdagen i Norrköping 1800. Ledamot av tillfällig regering under konungens resor 1800 och 1801.

Tillförordnad kansler vid Uppsala akademi 1801. LLA 1806, HLLA 1812. HedLFrKA 1806. RCXIII:sO 1811. Ambassadör en mission spéciale till franska hovet 1811. Åter tillförordnad kansler vid Uppsala akademi 1813-1818. Ordförande i brukssocieteten 1814. LSkS 1815 (ordf. 1820).

Död 1826-12-12 i Stockholm, jordfäst i Klara kyrka i Stockholm 1826-12-19 i närvaro av konungen och kronprinsen, och sedan gravsatt i Östra Ryds kyrka.

/////

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18047

http://genealogics.org/getperson.php?personID=I00209919&tree=LEO

Magnus Fredrik Brahe föddes tre månader efter sin fars, Erik Brahes, död. Hans mor var Stina Piper. Blev som sin far anhängare till dem som arbetade för en starkare kungamakt. Blev en af rikets herrar vid 22 års ålder och fick förtroendet att vara en av dem som bar den blivande Gustav IV Adolf till dopet.

Han började sin karriär inom det militära vid Livdrabanterna, och avancerade till kaptenlöjtnant. 1787 begärde han avsked, och kom nu att sugas in i kretsen kring de adelsmän som motsatte sig kungens vidlyftiga planer. Han hade dock ingen del i mordet på Gustav III, men satt en kort tid fängslad efter mordet.

Som nämnts var Brahe i opposition mot kungen under dennes senare regeringstid, men Magnus Brahe var en av dem som besökte kungen på Slottet i Stockholm efter maskeraden, och de försonades vid kungens dödsbädd. Mot slutet av sitt liv drog sig Magnus Fredrik tillbaka till sitt gods Rydboholm utanför Stockholm där han lät anlägga en stor engelsk park.

Brahe dog 1826. Han var under sitt liv gift två gånger. Första giftermålet, 1779 var med Ulrica Catharina Koskull. Det andra giftermålet, 1806, var med hans första frus brorsdotter Aurora Wilhelmina Koskull.

I januari 1803 blev han tillsammans med makan intagen i frimurarna av hertig Karl samtidigt som greveparet Ruuth: detta var dock en gren av frimurarna som grundats av Carl Adolf Boheman [1], ej den huvudsakliga organisationen, som inte tillät kvinnliga medlemmar.

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Brahe_nr_1#TAB_13

http://runeberg.org/sbh/brahemaf.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnus_Fredrik_Brahe

Magnus Fredrik Brahe föddes tre månader efter sin fars, Erik Brahes, död. Hans mor var Stina Piper. Blev som sin far anhängare till dem som arbetade för en starkare kungamakt. Blev en af rikets herrar vid 22 års ålder och fick förtroendet att vara en av dem som bar den blivande Gustav IV Adolf till dopet.

Han började sin karriär inom det militära vid Livdrabanterna, och avancerade till kaptenlöjtnant. 1787 begärde han avsked, och kom nu att sugas in i kretsen kring de adelsmän som motsatte sig kungens vidlyftiga planer. Han hade dock ingen del i mordet på Gustav III, men satt en kort tid fängslad efter mordet.

Som nämnts var Brahe i opposition mot kungen under dennes senare regeringstid, men Magnus Brahe var en av dem som besökte kungen på Slottet i Stockholm efter maskeraden, och de försonades vid kungens dödsbädd. Mot slutet av sitt liv drog sig Magnus Fredrik tillbaka till sitt gods Rydboholm utanför Stockholm där han lät anlägga en stor engelsk park.

Brahe dog 1826. Han var under sitt liv gift två gånger. Första giftermålet, 1779 var med Ulrica Catharina Koskull. Det andra giftermålet, 1806, var med hans första frus brorsdotter Aurora Wilhelmina Koskull.

I januari 1803 blev han tillsammans med makan intagen i frimurarna av hertig Karl samtidigt som greveparet Ruuth: detta var dock en gren av frimurarna som grundats av Carl Adolf Boheman [1], ej den huvudsakliga organisationen, som inte tillät kvinnliga medlemmar.

Hoppa till: navigering, sök

Magnus Fredrik Brahe, född den 15 oktober 1756, död den 12 december 1826 var en svensk greve, lantmarskalk, serafimerriddare, en af rikets herrar och hovman.

Magnus Fredrik Brahe föddes tre månader efter sin fars, Erik Brahes, död. Hans mor var Stina Piper. Blev som sin far anhängare till dem som arbetade för en starkare kungamakt. Blev en af rikets herrar vid 22 års ålder och fick förtroendet att vara en av dem som bar den blivande Gustav IV Adolf till dopet.

Han började sin karriär inom det militära vid Livdrabanterna, och avancerade till kaptenlöjtnant. 1787 begärde han avsked, och kom nu att sugas in i kretsen kring de adelsmän som motsatte sig kungens vidlyftiga planer. Han hade dock ingen del i mordet på Gustav III, men satt en kort tid fängslad efter mordet.

Som nämnts var Brahe i opposition mot kungen under dennes senare regeringstid, men Magnus Brahe var en av dem som besökte kungen på Slottet i Stockholm efter maskeraden, och de försonades vid kungens dödsbädd. Mot slutet av sitt liv drog sig Magnus Fredrik tillbaka till sitt gods Rydboholms slott utanför Stockholm där han lät anlägga en stor engelsk park.

Brahe dog 1826. Han var under sitt liv gift två gånger. Första giftermålet, 1779 var med Ulrica Catharina Koskull. Det andra giftermålet, 1806, var med hans första frus brorsdotter Aurora Wilhelmina Koskull.

Brahe recipierade i Svenska Frimurare Orden 1785 och erhöll, som en av de första, Carl XIII:s orden 1811. I januari 1803 blev han tillsammans med makan Catharina Ulrica Koskull intagen i Helenaorden av hertig Karl samtidigt som greve Erik Ruuth och dennes hustru Charlotte Wahrendorff.[1] Han var tillsammans med ovanstående medlem av Carl Adolf Bohemans hemliga sällskap Gula Rosen vid sidan av Hedvig Elisabet Charlotta och drottningens mor.[2]