Lagmän under medeltiden
Den förste lagmannen var Lumber från Edsvära (Lumber var troligen verkande mot slutet av 900-talet), (kanske redan 970-talet, hedning, född i Vänga)
- II. Björn Kälke (från Mellby, höglagd under klockstapeln i Mellby)
- III. Thorer Ræfwær (Räv) (från Gökhem)
- IV Kring Alli (var född i Längum och höll ting på Ekornavallen. Han var vrång ochsatte krokar i lagen och kallades Kring-Alle)
- V. Tubbe stallare (var lagman kort tid och var grym och vrångvis)
- VI Öndær, Önd (från Essunga)
- VII. Ulvar (var från Trälje, var dåraktig och fördrevs som lagman)
- VIII Törner (född på upplandet, alltså Kinnekulle)
- IX. Wluar (son till lagman Törner)
- X. Assur (var från Härja, täljde lagen en enda gång och dog sedan)
- XI Karl av Edsvära (skall ha varit den elfte i ordningen enligt Västgötalagens lagmanslängd). (från Edsvära; styrde västgötarna efter mordet på Ragnvald Knaphövdemitten 1120-talet)
- XII Algot I Karlesson (Karls son; högmodig och girig, sonen Sigtrygg ännuminderårig vid hans död)
- XIII. Önd (från Grolanda. Övertog lagmansämbetet då Sigtrygg Algotsson varminderårig)
- XIV. Nagle (bror till Önd från Grolanda)
- XV Sigtrygg Algotson (son till XII Algot Karlesson. Hade nu kommit till fullkraft och förstånd)
- XVI Algot II Sigtryggsson (son till XV Sigtrygg Algotsson)
- XVII Eskil Magnusson 1217 - 1227 (Folkungaätten, son till Magnus Minnesköld påBjälbo. Lagman ca 1217 och död ca 1227)
- XVIII. Gustav (också häradshövding i Kåkinds härad, känd från ett dokument 1225) SDHK-nr: 465
- XIX. Folke (lejon - lilja) (klok och mild i alla sina dagar)
Här slutar den Äldre Västgötalagens lagmanslängd.
- Peter Eskilsson Näf / Peter Näf (lejon) 1246-1253:
- Gustav Petersson (Lejon) 1260-1270
- Bengt Hafridsson 1291—1294
- Algot Brynolfsson 1298 -1302
- Gudmar Magnusson (Hjorthuvud) 1312 -1313
- Knut Magnusson 1319 - 1339
- Algot Bengtsson (Griphuvud) 1344 -1358
- Lars Björnsson (en bjälke) 1366 till 1383 , [1] (lagman ca 1366-1382; hustrun var dotter till Ingegerd Johansdotter, Oäkta folkungaätten) [2]
- Erik Erlandsson (Sparre av Rackarby) lagman i Västergötlands och Dals lagsaga 1396 till 1402.[1]
1400 tal
- Peter (Johansson) Djäkn (nämnd som lagman i ett dokument från 1402; hustrun Katarina Eriksdotter möjl dotter till Erik Erlandsson /sparre/ nämnd ovan)
- Gustaf Magnusson (Tre rosor av Horshaga) lagman i Västergötlands och Dals lagsaga 1409 (1401?) till 1434.[1]
- Knut Jönsson (tre rosor) 1434–1438
- Bengt Gunnarsson Gylta 1440-1452,
- Ture Jönsson (Svarte skåning) 1454 och ännu 1480
- Lindorm Björnsson 1483—1498
1500 tal
- Nils Claesson , 1502, SDHK-nr: 34479
- Ture Jönsson (Tre rosor) 1521-1529
- Karl Eriksson (Gyllenstierna) 1529
- Gustaf Olofsson (Stenbock) till Torpa 1542
- Bengt Bengtsson Gylta 1550 Läckö läns lagsaga.
- Nils Knutsson Ribbing 1550
- Peder Andersson (Hjorthufvud) 1550 - 1558.
- Olof Pedersson (Örnfot) 1550 till 1558.[1] lagman i Läckö läns lagsaga
- Seved Svensson Ribbing 1588
1600 tal
- Göran Eriksson (Ulfsparre) 1603 till 1605 och i nedre lagsagan 1606-1612.[1]
- Gabriel Gustafsson Oxenstierna 1623.
- Magnus Gabriel De la Gardie 1652
- Gustaf Adolf De la Gardie 1681
1700 tal
- Hans Georg Strömfelt 1718
- Sven Dimborg 1718 Dalbo lagsaga
- Nils Silfverskiöld 1718–1719 i Älvsborgs läns lagsaga.
- Ulrik Christoffer Frölich 1725 - 1749, 1725 i Västergötlands och Dals lagsaga, från 1733 i Skaraborgs läns lagsaga som han var till 1749.[1]
- Ture Ollonberg 1758 intill sin död 1761.[1] lagman i Västergötlands och Dals lagsaga
1800 tal
- Johan Herman von Strokirch 1816
- Peter Holmertz Lagman i Västgöta, Dals och Bohusläns lagsaga 1841 tills denna lades ner den 31 december 1849.[1]
Underlagmän
- Torsten Simonsson, 1414 , SDHK-nr: 18210
[1] ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige: med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 206
se även
- Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Lagm%C3%A4n_i_V%C3%A4sterg%C...
- Västergötlands lagmanslängd: http://wadbring.com/historia/sidor/vglag2.htm
- http://www.theutenberg.se/pdf/tornetaggen.pdf [2]
Västergötlands lagmanslängd, utgörande av Vidhemsprästen till den Äldre Västgötalagen fogadeanteckningar.
Vidhemsprästen börjar med den hedniske lagman Lum(ber) och slutar medden någon gång mellan 1225 och cirka 1240 förefintlige lagman Folke. Vidhemsprästens textöver lagmännen har nedan återgetts i en modernare läsning. [2]