Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.

Paikkakunta Kirkkonummi - Kyrkslätt

« Back to Projects Dashboard

view all

Profiles

  • Mauritz Wilhelm Lindholm (1887 - 1968)
    Lohja syntyneet 1884-1889 (TK791) 1887 ; SSHY / Viitattu 23.05.2022 Lohja rippikirja 1887-1896 (MKO133-148) Sivu 812: Ytter Tötar Vähäteutari, Wellans, Söderkulla torp ; SSHY / Viitattu 23.05.2022 Po...
  • Gustava Lovisa Degerman (1784 - 1857)
    Syntymäkirjaus - Rengon seurakunnan arkisto - Syntyneiden ja kastettujen luettelot 1749-1797, jakso 81, sivu 158-159: 1784; Kansallisarkisto: / Viitattu 21.5.2022 Rippikirjoja: Syntymäpäivän jossai...
  • Johan Jacobi Degerman (1783 - 1840)
    Syntymävuosi rippikirjasta. Pohjan seurakunnan arkisto - Rippikirjat 1794-1799, jakso 6, sivu 3: Andsko Pavola; Kansallisarkisto: / Viitattu 8.5.2022 Pohjan seurakunnan arkisto - Rippikirjat 1803-1...
  • Magnus Michael Pettersson (1817 - 1884)
    Helsinki kastetut: 15.4.1817 18.4.1817 Borg: Michel Pettersson Lovisa Carol: Kårkman 23 Magnus Michael (HisKi) Kirkkonummi rippikirja 1842-1848 (AP I Aa:20) ; SSHY / Viitattu 17.05.2022 Kirkkonu...
  • Eric Johan Andersson (1798 - d.)
    Syntymä Hiski - 23.7.1798 26.7.1798 Hiskaby Haara Bd. Anders Johansson Anna Maria Isaacs dr. 25 Eric Johan - Syntymäkirjaus - Vihdin seurakunnan arkisto - Syntyneiden ja kastettujen luettelot 1783-1...

Projekti perustettiin 7.9.2017

Kirkkonummi (ruots. Kyrkslätt) on Suomen kunta, Uudenmaan maakunnassa.

Kirkkonummen kylät:

Abrahamsby, Ådbäck, Ängvik, Båtvik, Bergstad, Biskopsböle, Bobäck, Böle, Bondarby, Danskarby, Dåvits, Domvik, Edis, Edö, Estby, Finnby, Finsbacka, Friggesby, Gesterby, Getberg, Gillobacka, Grundträsk, Gumbacka, Gunnarsby, Gunnarskulla, Haapajärvi, Häggesböle, Hällnäs, Hievala, Hila, Hilabäck, Hindersby, Hirsala, Honskby, Hullus, Hvitträsk, Ingels, Ingvaldsby, Järsö, Jolkby, Jorvas, Junckars, Kalljärvi, Kantvik, Kärras, Karuby, Kattholm, Kauhala, Knopps, Kolsarby, Korkkulla, Koski, Kvarnby, Kvis, Kylmälä, Långstrand, Lapinkylä, Leivola, Lill-Estby, Lill-Kantskog, Loviselund, Masaby, Mattby, Medvastö, Munkkulla, Nägels, Näse, Navala, Obbnäs, Oitbacka, Österby, Överby, Överkurk, Petäjärvi (Anttila), Porkkala, Rilaks, Sarvik, Sävvalla, Skinnars, Smedsby, Smeds-Edö, Sperrings, Storkansskog, Storms, Strömsby, Stubbans, Sundsberg, Tolls, Torsvik, Träskby, Värby, Vårnäs, Veikkola, Vohls, Ytterkurk

Kirkkonummen historiaa

Toisen ristiretken jälkeen 1200-luvun lopulta lähtien Suomen rannikon ruotsalaisten kolonisaatio ulottui myös Länsi-Uudellemaalle ja Kirkkonummelle. He olivat kristittyjä, jotka rakensivat vähitellen kirkon jumalanpalveluksia varten. Eräs valtakunnan tärkeimmistä teistä, Suuri maantie Turun ja Viipurin välillä vedettiin Kirkkonummen läpi 1300-luvulla noudattaen suunnilleen samaa linjausta kuin Kuninkaantiellä on nykyään. Espoo erosi Kirkkonummen seurakunnasta vuonna 1458.

Jatkosodan jälkeen Neuvostoliitto pakkovuokrasi Moskovan välirauhansopimuksen mukaisesti osan Kirkkonummea ja lähikuntia käsittäneen Porkkalan vuokra-alueen vuonna 1944 50 vuodeksi. Sinne sijoitettiin merivoimien tukikohta. Neuvostoliitto kuitenkin palautti Porkkalan alueen jo vuonna 1956. Puna-armeijan tukikohdan aikana Porkkalassa on arvioitu olleen noin 20 000–30 000 asukasta. Neuvostosotilaiden tähystyspaikka sijaitsi Espoonlahden rannalla Majvikin tornissa, lähellä Espoon rajaa.

Jälkiä näiltä ajoilta on edelleen olemassa, jos tietää mistä ja mitä etsiä. Näitä ovat betonibunkkerit, muut rakennelmat ja jopa lentotukikohdan jäänteet. Muita tutustumisen arvoisia paikkoja Kirkkonummella ovat muinainen kivikirkko kuntakeskuksessa, Haapajärven kylän kaunis puukirkko ja Hvitträskin kansallisromanttinen kartano Luomassa. Kartanon rakensivat asuinpaikakseen kolme kuuluisaa suomalaista arkkitehtia: Eliel Saarinen, Herman Gesellius ja Armas Lindgren. Kartanon maille on rakennettu Sundsbergin asuinalue.

Geni projektikartta

Projektet skapades 7.9.2017

Kyrkslätt (fi. Kirkkonummi) är en kommun i Finland, i landskapet Nyland.

Kyrkslätts byar:

Abrahamsby, Ådbäck, Ängvik, Båtvik, Bergstad, Biskopsböle, Bobäck, Böle, Bondarby, Danskarby, Dåvits, Domvik, Edis, Edö, Estby, Finnby, Finsbacka, Friggesby, Gesterby, Getberg, Gillobacka, Grundträsk, Gumbacka, Gunnarsby, Gunnarskulla, Haapajärvi, Häggesböle, Hällnäs, Hievala, Hila, Hilabäck, Hindersby, Hirsala, Honskby, Hullus, Hvitträsk, Ingels, Ingvaldsby, Järsö, Jolkby, Jorvas, Junckars, Kalljärvi, Kantvik, Kärras, Karuby, Kattholm, Kauhala, Knopps, Kolsarby, Korkkulla, Koski, Kvarnby, Kvis, Kylmälä, Långstrand, Lapinkylä, Leivola, Lill-Estby, Lill-Kantskog, Loviselund, Masaby, Mattby, Medvastö, Munkkulla, Nägels, Näse, Navala, Obbnäs, Oitbacka, Österby, Överby, Överkurk, Petäjärvi (Anttila), Porkkala, Rilaks, Sarvik, Sävvalla, Skinnars, Smedsby, Smeds-Edö, Sperrings, Storkansskog, Storms, Strömsby, Stubbans, Sundsberg, Tolls, Torsvik, Träskby, Värby, Vårnäs, Veikkola, Vohls, Ytterkurk

Kyrkslätts historia

Kyrkslätt, fi. Kirkkonummi, kommun i Västnyland vid Finska vikens kust 30 km v. om Hfrs, Södra Finlands region. Areal 365 km2, invånare 36 942 varav 18 % svenskspråkiga (2010).

En längsgående dal som sträcker sig från Esboviken till Pickalaviken avgränsar två olika naturtyper i Kyrkslätt. Två långa, bergiga uddar, Obbnäs och Porkala udd med mellanliggande vikar och bördiga lerdalar, ger landskapet dess karaktär i kommunens s. delar. I yttre skärgården ligger Porkala fyr och fästningsön Makilo. Området n. om nämnda dal har inlandskaraktär; större sjöar är där bl.a. Humaljärvi och Vitträsk. Den tätaste bebyggelsen finns inom zonen kring Kustbanan som genomdrar kommunens centrala delar i öst-västlig riktning. Centralorten Kyrkslätts kyrkby hade ca 13 200 inv. 2010; bland övriga tätorter märks Veikkola (ca 3 900 inv.) vid riksväg 1 i n. samt industrisamhällena Kantvik, Jorvas och Masaby. Obbnäs garnison och flottbas ute på udden med samma namn bildar ett eget samhälle.

På grund av närheten till huvudstaden har förortsbildningen även nått Kyrkslätt, som fördubblade sin folkmängd under 1900-talets sista kvartssekel. Kustbanan från Helsingfors genom Kyrkslätt blev färdig 1903 och var den första bansträckan i Finland som elektrifierades 1968 fram till stationen Kyrkslätt. En snabb vägförbindelse med huvudstaden erhöll Kyrkslätt redan 1937, då den s.k. Jorvasvägen genom s. Esbo blev färdig.

Kommunen är en bördig och väl uppodlad jordbruksbygd, som före andra världskriget var föga industrialiserad. Större industriföretag är idag Oy L M Ericsson Ab (etabl. 1971, ca 950 anst. 2008), Prysmian Cables and Systems Oy (åren 2000-05 Pirelli Cables and Systems Oy, kabelfabrik m.m., gr. 1956 som del av dåv. Finska kabelfabriken Ab, ca 400 anst. 2004), Nordic Aluminium Oyj (aluminiumprodukter, gr. 1962, ca 300 anst. 2004) och det av Daniscokoncernen ägda Finska socker (sockerbruk, gr. 1963, ca 200 anst. 2004). I kommunen finns ett astronomiskt observatorium, tillhörigt Helsingfors universitet (astronomi). Kyrkslätt är även säte för Geodetiska institutet. Av sevärdheter kan nämnas arkitekten Eliel Saarinens ståtliga villa Hvitträsk från början av 1900-talet, numera museum. En ortodox kyrka invigdes 2001. Bland övriga byggnader märks Kyrkslätts församlingscentrum (J. Leiviskä, 1980).

Kyrkslätt är en gammal kulturbygd, nämnd som självständig församling 1330. Socknens gamla gråstenskyrka, troligen uppförd på 1400-talet, iståndsattes efter en förödande eldsvåda 1573 och efter den s.k. Porkalaparentesen 1944-56 (Porkala). Under kriget 1918 var Kyrkslätt skådeplatsen för en häftig strid mellan röda och vita vid hemmanet Sigurds (frikårer). Vid vapenstilleståndet 1944 utarrenderades 239 km2 eller 2/3 av kommunens område på 50 år till Sovjetunionen, som dock övergav denna marinbas redan 1956. Under Porkalaparentesens tid arbetade kommunen i n. Kyrkslätt, där Haapajärvi kyrka utgjorde centrum för församlingsverksamheten. Därefter genomgick kommunen, som ursprungligen var en svenskspråkig bygd dominerad av lantbruksnäringarna, en snabb omvandling. Den förändrade näringsstrukturen har inverkat även på språkförhållandena; finskan blev majoritetsspråk 1973.

Ref: Kyrkslätt - Uppslagsverket Finland-webbutgåva: www.uppslagsverket.fi. Schildts förlags Ab, 2009-2012, SFV 2012- (04.03.2021).

Geni projektkarta