Arvid Knutsson Drake, till Hagelsrum

https://sv.wikipedia.org/wiki/Arvid_Knutsson_Drake

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17624

Arvid Knutsson Drake, till Hagelsrum i Målilla socken, Kalmar län, son av Knut Håkansson Hand.

Upptog med konung Johan III:s tillstånd 1574 möderneättens släktnamn och förde även merendels dess vapen, en flygande drake, varemot hans söner upptogo fädernevapnet, en uppåtvänd hand, som vid introduktionen 1625 blev ättens officiella vapen.

Stallmästare vid Johan III:s hov 1576. Hovjunkare hos samme konung 1580. Ryttmästare för Östgötafanan 1582-1585, med vilken han deltog i fälttåget mot Nöteborg 1582-1583. Ryttmästare för Smålands ryttare 1585 och deltog med dem i det sk kalla vintertåget mot Novgorod 1591.

Ny fullmakt av kon. Sigismund i sistnämnda egenskap 1594. Häradshövding i Ydre härad 1594.1604 och möjligen längre. Ledamot av riksrätten i Linköping 1600. Deltog i riksdagen i Uppsala 1607.

Ryttmästare för småländska adelns rusttjänst 1609. Landshövding i Kalmar län 1612.

Död troligen i slutet av 1618, men före 1619-03-23.

Han spelade en bemärkt roll under kampen mellan Carl och Sigismund. Ursprungligen tillhörande den förres parti, han underskrev såväl Uppsala mötes beslut 1593 som Söderköpings riksdags beslut 1595, ställde han sig dock vid Sigismunds återkomst till Sverige 1598 på dennes sida och förde i slaget vid Stångebro 1598-09-20 vänstra flygelns kavalleri av den kunglige hären.

Efter Sigismunds avfärd återgick han senare på hösten 1598 genom Carl Carlsson Gyllenhielms bemedling till hertigen och deltog med sina ryttare i Kalmar slotts belägring och intagande 1599. Han ägde förutom Hagelsrum, vilken gård 1612 under Kalmarkriget plundrades och brändes av danskarna, ett tjugutal andra gårdar och hemman i Småland och Östergötland. Erhöll 1590 av Johan III i förläning Jordhult, Kulltorp, Ljustorp och Syserum, alla i Tuna socken, Kalmar län, vilken förläning bekräftades av Sigismund 1594 och av Gustaf II Adolf 1613-05-22 [Medd. av notarien F. Drake.].

Gift före 1584-10-01, vilken dag hans moder bekräftade sonens morgongåva Måssaberg i Vartofta härad mm (Medd. av notarien F. Drake.), med Hebbla Eriksdotter, död före 1623-09-15, då arvskifte hölls efter henne och mannen, dotter av riksrådet och fältöversten Erik Arvidsson (Stålarm) och Beata Nilsdotter Grabbe, av gammal finsk frälsesläkt.

Hon blev efter mannens död hovmästarinna vid Gustaf II Adolfs hov. Ägde såsom arvegods Sydänmaa, Wihihalarko och Sillankorva i Nylands län samt erhöll 1619, bekräftelse på mannens förläning av Jordhult, Kulltorp, Ljustorp och Syserum.

/////

Arvids och Britas dotter Märta (Västbo) var gift med fältöversten Knut Håkansson Hand, som stupade i
slaget vid Axtorna 1565. Sonen Arvid Knutsson fick Johan III:s tillstånd att anta moderns vapen och namn med tillägg av sätesgårdens namn och blev stamfar för Drake af Hagelsrum. Arvid Knutsson var gift med Hebbla Eriksdotter Stålarm och hade två söner. Knut Drake († 1639) var ståthållare på Jönköpings slott och gm Helga Månsdotter Stiernbielke (dotterdotterdotter till Märtha Arvidsdotter Drake af Intorp). anta sin mors namn och vapen blev stamfar för den yngre ätten Stenbock. Ej att förväxla med farmodern Märta Arvidsdotter (Drake af Intorp) Hagelsrums säteri ligger strax nordost om Målilla. Hans Drake († 1653) var landshövding och gm Elin Snakenborg. Deras son Gustav Drake (1634-1684) var sjörövare och blev förebilden för ’Fribytaren på Östersjön’ i Viktor Rydbergs roman. Han var gift med 1) hovrättspresidenten Johan Skyttes sondotter Anna Chrlotta, 2) fröken Beata Christina Silfverhielm på Havsjö säteri i Bringetofta.

Källa: Gunnar Tonnqvist: "Drake"