Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.

Project Tags

view all 123

Profiles

  • Charlotta Dorothea Deutsch (1780 - d.)
    Syntymä- ja kastetiedot, lähde Hiski Sama Family Search
  • Erik Eriksson Brotherus (1721 - 1771)
    Uusi sukukirja 3, Brotherus, Taulu 48. Erik Brotterus , syntynyt Räisälän rippikirjan mukaan 1721. Maakommissaari Käkisalmen läänissä 1740-luvun puolivälissä. Käkisalmen lääninrahastonhoitaja 1758 ...
  • Anna Henriksdotter Carstenia (1660 - 1715)
    Anna Henrikintytär Carstenius , puoliso: Petter "Per Fremling" (Fleming, oäkta gren), oikeuspormestari Viipurissa. Stammor Främling .
  • Per Fremling (c.1655 - 1705)
    Born in Kalmar, estimate: 1655. Some sources indicate 1650 but even 1655 seems too early if he became "student" from Uppsala in 1678 (23 years old). Student 1678, Uppsala. Hovmästare 1678 hos lands...

The Främling family

This family project focuses on the history of the Finnish family Främling (Fremling), descendants of which can be found around the globe, but most of whom nowadays reside, by and far, in the eastern Uusimaa region in Finland, or more specifically, perhaps mostly in and around the Porvoo region.

The background of the family and the name Främling - which colloquially translates as a "stranger", "alien", "unknown" or even "John Doe" in English - has remained as a somewhat of a mystery. Or has been in the plain sight all along. Chances are, however, that the name Fremling derives from Fleming, just because of the rhyming of the two names. Something tongue-in-cheek about it. In the same vein, it would be just appropriate to rename the project as Genealogia Alieniana.

Tales which have been told within the Främling family, and passed on for generations, have dealt with different characters related to the family. One, as the story has it, had come over to Finland, or to Viipuri, via ice from Estonia, and whose was referred to as "Schmidt". And there is The family Schmidt from Viipuri involved with the family Carstenius, but the family Schmidt is of lesser relevance in this context, but it adds credibility to the verbal family chronicles, spanning over centuries. Only recently, with the help of Geni, and with the generous help from our friends, the Carstenologists, the pieces of the puzzle started to fit.

The progenitor of the family, Per Fremling, is the son of Per Hermansson Fleming, till Hannula and Birgitta (Brita) Lippia.

born out of wedlock,

but changed into Fremling when he arrived to Finland. However, it seems likely that [Per Fremling Per Fremling] and his wife [Anna Henriksdotter Carstenia '''Anna Carstenia'''] is the root of this Främling family.
Per's name was changed from Fleming into Fremling because he was born outside the marriage. 

There is strong evidence that this Främling family is then indeed almost the only remaining descendants of one of the most well-known families in Finnish and Swedish history, the Fleming family.

All the descendants and others interested in the family are most welcome to join the project and collaborate.

Pro obs! Click 'language', then choose 'Swedish' to gain more info about the family.  

Per Fremling (Fleming)

Per is the son of the Governor of the Ösel island in Livonia, Per Hermansson Fleming. Finnish historian Kustaa Vilkuna has written a long description of Per's life (in Swedish).

The Främling family in Porvoo/Borgå

The entire family has been Swedish-speaking until about the 1980's when the Finnish-speaking influence grew in the Porvoo/Borgå region, which then changed from being a mainly Swedish-speaking area into a Finnish-speaking majority. This is the reason why most historical sources and records of the family are in Swedish.

The current oldest "root" known with certainty based on written records is Johan Johansson Fremling who was born in 1758. However, it has not yet been found where he was born so the complete link back to Per Fremling remains to be established.

A Johan Fredrik Fremling is found in Viipuri/Viborg still in 1753-1793 but he is indicated as being unmarried.

Other Fremling/Främling families in Finland and Sweden

During the research, other Fremling family trees have also been identified in different parts of Finland, which are not connected with the Porvoo/Borgå Främling family.

Korsholm tree

This is not really a Främling tree but a Fleming / Flemming tree that may or may not have connections to Fleming/Fremling. The current root is Greta Johansdotter Flemming. The connection remains to be explored.

The root might be Mårten Mårtensson Holm / Flemming, born 1682. That would exclude him from being a son of Per Fremling, mainly because of Mårtensson but also because 1682 is a little early (but not at all impossible) for that. Also, Mårten is not a name found commonly in the ancient Fleming family.

This family apparently lived in the village of Anixor, which is only 30 kilometers from Isokyrö / Stor-Kyro. Both places are on the shores of the Kyrönjoki river, which makes transport even easier in old times.

It seems very unlikely that there would be any connection with Porvoo/Borgå Främling family there. They are living in Anixor village for generations, difficult to see why anyone from there would have moved to Southern Finland.

Iso-Kyrö / Stor-Kyro tree

There is a soldier Henrik Henriksson Främling who is born in 1709. Connection with Korsholm Främling/Fremling/Fläming/Flemming family remains to be looked into.

However, this seems like a typical soldier name and no signs of movement of this tree from Isokyrö towards Porvoo/Borgå.

Turku/Åbo tree

This tree starts with Basilius Fremling, born around 1680 and came to Finland around 1716 from Russia.

This tree seems to have been extinct quite rapidly and can not be our root.

Kemiö/Kimito tree

One root is Anders Johan Fridricsson Fremling (Nystedt), born in 1793. In practice, the Fremling name apparently comes from Maria Kirstinsdotter Stadig (Fremling), born in 1714 with a Russian Lieutenant as her father. After that different family names seem to go back and forth before stabilising into Fremling.

There is also a Fremling tree that starts with Carl Gustaf Fremling, born in 1799. However, it is the same tree as the previous one but the family name Fremling is not used for a few generations but then comes back again. The still existing Fremling people in the Urjala region descend from his brother, Anders Johan Fridricsson Fremling (Nystedt) . This tree does not show any signs of connections to Johan Johansson Fremling of Porvoo/Borgå family.

However, there are also older records of a Fremling family in Kimito, such as Båtsman Matts Johansson Fremling who at least had daughters in 1706 and 1708. This tree was expanded as far as there was signs of it in historical records but it does not show signs of connections to Johan Johansson Fremling of Porvoo/Borgå family.

Åland Islands tree

Carl Fremling, born around 1685. This looks like a dead-end, only one daughter found.

Nowadays (20th century and onwards) there seems to have lived numerous Fremling people in Åland islands but they do not seem relevant here.

Rovaniemi tree

The root of this tree seems to be Nils Nilsson Fremling, born in 1737.

There is also an older record of a Johan Fremling who got a daughter called Liisa in 1723. This Liisa could be the wife of Nils Nilsson and the Fremling name might have come from there. Nils Nilsson's father's name is Nils Nilsson Hannula. It happens that the Per Fleming is af Hannula but this is probably a coincidence.

This tree does not show any signs of connections to Johan Johansson Fremling of Porvoo/Borgå family.

Reisjärvi tree

There is a soldier Johan Elias Främling born in 1744, who had three children. Johan Henrik was born in 1779 and seems to have moved to Sweden and got married there. Also, the Främling name was changed into Keckman so no connection with Främling family in Porvoo/Borgå.

Sortavala tree

There are many Främlings in the Sordavala region at about the right time. The root seems to be Johan Fremling, born 1736. However, the tree ends quite rapidly and there are no signs that there would be any connection with our family. According to wedding years etc, it is not even possible that there would be a connection.

Sysmä tree

Starts from Daniel Fremling born in 1736 but no reason to think this has any Fleming or Främling(Porvoo/Borgå) connection.




This page is still under construction, and the rest of the page consists of draft notes made during the researches.






Ny information från 5 Januari 2019: Viborgska smällen! (av Kary Främling)

Sedan Sune skickade fotot på Främlings i Broslätt 1928 som julhälsning, fick jag inspiration att gräva lite i historieböckerna igen under julsemestern. Efter ett par veckors sporadiskt sökande efter rötter till släkten Främling, så lossnade det på allvar igår kväll!

Jag har hittat tre olika Främling släktträd, med rötter i Viborg, Åbo och Kimito. Hittade igår roten till och ursprunget både för Viborg- och Åbo-grenarna, varav Viborg-grenen visade sig vara den klart intressantare. Roten till Viborg-grenen heter Per Fremling.

Per Fremling var oäkta son till Ösels guvernör, friherre Per Fleming, till Hannula och Birgitta (Brita) Lippia.

Per Fremling var bl.a. justitie borgmästare i Viborg 1688-1705. Han hette ursprungligen Per Fleming men hans namn byttes till Fremling under hans studietid i Uppsala. Hans bakgrund, liv etc är väl dokumenterat av Kustaa Vilkuna: http://www.blf.fi/artikel_print.php?id=5505

Per Fremling är också inkluderad i den berömda ätten Flemings dokumentation: Per Hermansson Fleming, till Hannula... "Han hade med Brigitta Lippia, prostdotter från Öland, en oäkta son. Per Främling, som slutligen blev borgmästare i Viborg och 1689 fick konung Carl XI:s öppna brev att vara ansedd såsom av laggitft säng härkommen."

Då man läser beskrivningen av Per Främlings liv kommer också en massa kopplingar till hörsägen inom släkten, såsom:

  • "Skrunnit över isen till Finland": Per lämnade Ösel (Livland) 1678 för att jobba som hovmästare hos landshövdingen Fabian Wrede. Som oäkta son kunde man tänka sig att han kände sig obekväm i Ösel.
  • "Tog namnet Främling för att ingen kände honom": Detta har hörts romantiskt men alltid lite konstigt ändå. Jag kan tänka mig att denna version hittats på i något skede. Vem skulle ha trott på dräng Anders Främling om han säger att farfarsfar (eller liknande) var borgmästare i Viborg, en av stadens rikaste män och ättling till en av Sveriges äldsta, högadliga ätter? Det finns många sätt att bli utskrattad eller förlöjligad, att berätta någonting sådant producerad garanterat bådadera.
  • "Samlade folk för att försvara sig mot ryssen": Förutom justitie borgmästare var Per även mantalskommissarie, vilket jag förstår som att han antagligen var ansvarig för uppbåd av människor till försvar mot ryssen. Så det handlar inte om Borgå, utan om Viborg!
  • "Bytte namn från Schmidt (Fleming) till Främling": Per Fremling blev borgmästare efter Hans Schmidt, d.ä., som han också hade släktband med biskopen i Viborg Henrik Carstenius, som var gift med Schmidts dotter Katarina.
  • "Gifte biskop Carstenius dotter": Anna Henriksdotter Carstenia, vems morfar Schmidt var, och som blev stamor till denna släkten Fremling / Främling.
  • "Efter Pers död 1705 blev": Hans Schmidt, d.y. borgmästare igen, sönen till den förnämda borgmästaren uden det samma namnet. Och han var onkel till Anna Henriksdotter Carstensia. Så antagligen kommer Schmidt-historierna av detta. Viborgs tyska familjerna tar hand om varandra.
  • "Attens historia i Viborg börjar med ätterna Juusten och Carstens.
  • Släktbok Carstens här.
  • Suomen aatelittomia sukuja Carstens här.
  • Carstens, mer och mer och ännu mer.

/////////////

Trots allt, skulle det ännu krävas att hitta en klarare koppling från Johan Johansson Fremling till Per Fremling. Jag har hittat spår som går via Sordavala/Ruskeala men det krävs ännu en hel del arbete för att etablera kopplingen.

Åbo-trädet. Roten till detta träd heter Basilius Fremling och han blev (vice?)borgmästare för den ryska befolkningen i Åbo ca. 1717. Han hette ursprungligen Vasilij Kirilov. Detta finns väl dokumenterat i boken av Hilding Klingenberg vid namn Repression och legitimering - rysk maktutövning i Åbo generalguvernement 1717-1721 (https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/50594/KlingenbergHilding.pdf?sequence=1). Där står: De ryska invånarna representerades av en egen borgmästare Ivan Sarinov Ponomarov som till sin hjälp hade starosten Vasilij Kirilov. Avsikten med det av förvaltningen upprättade ryska borg- mästarämbetet var att utöva kontroll över de ryska köpmännen i staden.250 Både Ponomarov och Kirilov stannade i landet vid fredsslutet. Den senare antog namnet Fremling.

Åbo-trädet är alltså också intressant men vi har knappast någon koppling till det. Jag antar att alla Främlingar som hittas i Rovaniemi och längs västkusten hör till det här trädet. Det är ganska väldokumenterat och intressant som sådant!

Kimito-trädet: Om jag kommer rätt ihåg, så hittade jag första spåren kring 1706, så detta är ett helt eget träd. Det verkade dock inte leda i vår riktning av flera orsaker, så jag sökte inte alltför länge på det här trädet.

Följande steg torde vara att fokusera på länken Johan Johansson Fremling till Per Fremling. Jag skulle anta att det lönar sig att fokusera på dom Främlingar som hittas i Viborgs län som hörde till Ryssland sedan 1721. Gränsen gick sedan 1743 mellan Strömfors och Pyttis, så en flytt från Pyttis till Strömfors betydde en flytt från Ryssland till Sverige.

Dokumentationen på gamla ryska sidan verkar ändå vara lite sämre i Hiski än på svenska sidan, men vi får hoppas att fortsättning följer! Om Per Fremling är vår förfader, så hör vi alltså till Sveriges adelsätt #4 med anor från 1300-talet!

   Kary

Tillsatt 2018 (Sune)

Miten pääsisi tarkemmin selvittämäään tämän miehen tietoja? Perimätietojen mukaan isälinjan kantaisä tuli jään yli Virosta Isovihan aikaan. Kyseessä oli baltiansaksalainen upseerismies, joka muiden saksalaisten tapaan oli joutunut venäjän armeijaan ja Suomen puolelle päästyään siirtyi meidän armeijalle ja sen jälkeen keräsi porvoolaisia ajamaan pois jään kautta rähjäämään tulleita venäläisiä. Isäni nimitteli häntä Smittn:iksi paikallismurteen mukaisesti, mutta siirryttyään Ruotsin armeijaan hän sai nimen Fremling, muukalaisena olevana. Miten pääsis käsiksi tositietoihin? Terveisin, hälsningar Sune

Hej Jag är en aning skeptisk till historien Schmidt, von Smitten. Snabbt kollat hittar man Jonas Smitt, 1684 adlad von Smitten i Estland. Men jag tror inte att att någon med namnet "von" byter till något annat namn. Möjligen om han av någon orsak har hamnat i svåra omständigheter och vill dölja sin identitet? Främling ser närmast ut att vara ett typiskt soldatnamn. Men visst är det värt att forska i historien.

Johan Främling med fru och barn finns i Pyttis http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=4530519 Johans son Anders är född 20.11.1806 i Pyttis Svartbäck (inte 1808), Döpt till namnet Andreas. Anders finns i Pyttis barnbok http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=4731938 Mvh Kaj

Tack Kaj, ja är mycket glad över dina forskningsresultat. Schmittn, som min far Emil sade, kom i Stora ofreden över isen efter att ha varit officer i ryska armen i Estland. Tyskarna hamnade ofta i armen där för dom var hatade av både ester och svenskar. När han sen flydde hit blev han i svenska armen - Björneborgarna och lär ha samlat Borgåborna mot ryssarna när dom kom härjande över isen österifrån. Dethär är ju uppgifter, som gått från far till son. Mvh Sune

Von Schmitt nr 1326 Vapensköld för adliga ätten von Schmitt nr 1326 Adliga ätten von Schmitt nr 1326 †

Adlad 1695-03-14. Troligen utdöd.

Johan Fredrik Schmidt, adlad Schmidt, sedermera von Schmitt. Arrendator en rund tid av kronans gods. Adlad 1695-03-14. Han blev adlad och introducerad med sitt förra namn Schmidt, men erhöll 1699-01-11 Kungl Maj:ts resolution att till förekommande av irring, i anseende därtill, att doktor Henrink Joakim Schmidt hade lika adelsnamn få skriva och kalla sig von Schmitt.

?Son:

   Johan Fredrik Schmitt, född 1676 i Livland. Kapten 1705-08-08. Fången vid Perevolotjna 1709-07-01. Överstelöjtnant 1722. Levde 1735 i Randen i Livland.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36. Kategori:

   Adliga ätter

Tillsatt 2017

Hade hoppats kunna komplettera och uppdatera uppgifterna som kommit ur folkmun och digi-arkiv med dna-resultat till min syster Maritas 90-årsdag. (Marita började släktforskningen ur kyrkans arkiv), men tyvärr drar dna ut på tiden. Några reflektioner har jag kunnat göra beträffande eventuella rötter i Baltikum:

Tillsatt: 2015

För tillfället, med säkerhet, längst komna anfader Johan Främling (Johansson) Kön: Man Född: cirka 1756 Död: 17 mars 1823 (63-71) Tessjö, Strömfors har tydligen varit son till Johan F. född von Smitten eller Schmidt beroende på om han kom från Ösel eller Ormsö i Estland. I alla fall har vi balttysk härkomst.

Gammalt

Bifogar ett brev som jag skrivit för ett tiotal år sedan till en amerikan vid namn Fremling. Har fått reda på att farfarsfarfar Anders, som kom från Liljendals soldattorp var född i Pyttis 1808 och kom via Lovisa till Liljendal. Hans första fru Anna Erica Eriksdotter var född 14?.4.1803 i Askola. Vad min gode framlidne vän, f.ö. vicedirigent i Svenska Sångare och känd kyrkosångare, hattfabrikören Hemming Eklund lät mig berättas, var vår gemensamma anfader officer och ledde slaget vid Borgå bro i 1808-09 års krig. Denne man torde ha flytt över isen från ryska armen i Estland och anslutit sig till svenskarna här. Därav soldattorp och soldatnamnet Fremling. Han hette tidigare Schmidt. Nedan litet bakgrundsfakta.

Encloses a letter that I typed ten years ago to an American named Fremling. A friend told me that grandfathers grandfather Anders, who comes from Liljendal's solders croft  and was born in Pyttis 1808 and come via Lovisa to Liljendal. His first wife Anna Erica Eriksdotter was born 14? .4.1803 in Askola. (see annex). What my good friend, the late vice conductor in Swedish Singers and a well-known church singer, hat factory owner Hemming Eklund told me, was that our common anticipating father was officer and lead the fight at Porvoo bridge in the 1808-09 years' wars. This man probably escaped over the ice from the Russian army in Estonia and joined to the Swedish army. Thereof solders croft and the soldier name Fremling. His name was earlier Schmidt. Above some background facts.

PS: har, efter smärre studier i Borgås närhistoria, kommit till att det knappast var något slag vid Borgå bro 1808-1809, däremot församlades borgåborna under stora ofreden för att slå ryssen som kom längs isen för att härja i trakten. I så fall kunde kapten?? Främling ha varit ledare för försvararna och då var han med redan under Stora Ofreden, vilket min far ansåg och enligt kyrkböckerna fanns det en krigare i Borgå:

28.8.1748 

30.8.1748 Sold. utaf Björneborgs reg. Carl Frömling som eventuellt kunde höra till släkten.

I alla fall var Fremling f.d. Schmidt, en av Armfelts förtrogna när han fick Pikendals soldattorp, som låg invid Liljendal gård, som var Armfelts. (Carl Gustaf Armfeldt den äldre).

Nu har det visat sig att ovannämnda Anders var född i Tessjö, Strömfors och hans far hette Johan Främling (Johansson) Kön: Man Född: cirka 1756 Död: 17 mars 1823 (63-71) Tessjö, Strömfors Närstående: Make till Anna Främling Fader till Sofia Främling; Johan Gustaf Främling; Greta Främling och Anders Främling Skapad av: Kaj Brunberg, 4 april 2014 Förvaltas av: Kaj Brunberg 1 Jämförelseträffar

The family of Främling

This is what my father Emil told me about our family: Our first father, Army Officer, born Schmidt came over the ice from Estonia to Perno (fi.Pernaja)/Finland and he came from the Vormsi Island in Estonia. Schmidt was a German name and a lot of Germans came to Vormsi Island in the end of the 18th century. His son, or sons son Anders Fremling born 1808 came to Borgå and had five children. About fifty years ago a relative visited us from the US, but we have lost the contact when my father and his brothers and sisters died.

Now I have checked out from the church-archive in Pernå and could find out that Anders, born 1808 came from Liljendal also near Borgå with his wife Anna Erika Eriksdotter born 24.4.1803 and died 20.1.1831. They leaved Liljendal 1930 after that their son Johan Henrik died only 2 months old. After his first wife’s dead Anders went to the Russian army and when he came back he was married to Hedda Stina Ekholm born 20.1.1816. They had five children: Anna Sofia b. 3.12.1835 Anders Vilhelm b. 3.1.1839 (my grandfather’s father). Körde ihjäl sig med häst i Gumtäkt, Helsingfors 26.5.1871 endast 32 år gammal. Engelbert b. 18.12.1842 (took the surname Eklund) Hedvig Helena b. 12.11.1849 Gustaf Adolf b. 8.4.1854 vent to Borgnäs fi. Pornainen 1870 and I have checked some more information about him but we had a very bad time in Finland at that time so I couldn’t find any more than that he can be died. (Is it possible that he is a relative to you)?

About Anders, born 1808, father I couldn’t find anything in Pernå as me have been told. For more information I have to check the church-archive in Liljendal and it is not so easy. Also I have to find out if Anders father can be in the soldiers-archive.

If you still are interested for the Fremlings in Finland you can please look in the Internet on next addresses: www.genealogia.fi/hiski/ujsko

                : www.genealogia.fi/hiski/urjde

To find the name, please write: Fr*mlin*

You told me in the last letter that Axel’s first wife was Emelia Christine Tervola. It is possible that she was from Tervola near Rovaniemi in the Northern Finland (Lapland) and as you can see in www. --/ujsko there has been Fremlings also in Rovaniemi and if that as my father has told me is true I think we are not relatives.

Anyway, if you are coming to Finland we hope you will contact us and I hope we can see you here in Kyrkslätt. (I also hope that you can understand my English).

Best wishes, Sune

Spannmålstorparen Anders Främling, som var född i Pyttis 1808 och inflyttad från Lovisa med betyg "22", 16.12.1829, vigdes i Liljendal 20.12.1829 med Anna Lisa Eriksdotter, född 24.4.1803 i Askola. Paret bodde på Pikendals torp och fick sonen Henrik Johan, född 2.4.1830, döpt 2.4.1830, avliden 4.4.1830, begravd 12.4.1830.

Anders och Anna Lisa flyttade till Borgå socken ägande hvardera enfaldig Christendomskunskap med oklandrad frägd och rättighet till nådemedlens bruk. Liljendal den 26 oktober 1930. Lars Tallgrén.

Inlämnad den 11 januari 1831. Antecknad Illby.Clemits.

Riksarkivet mikrofilm ES 378 början av filmen. Lovisa historieböcker bl.a. flyttningar

Drängen Anders Främling från Tessio är född år 1808 läser dåligt innantill och icke stort bättre ur minnet, men äger dock enfaldig Christendoms kunskap och rättighet till nådemedlens bruk; har uppfört sig klanderlöst och är mig vitterligen till äkten hinderlös.

Strömfors den 21 December 1828

C G Roschier

Anm. I ES 396, födda 1808 i Strömfors fanns han ej, uppgifter fanns för detta år bara från augusti framåt.

Samma film i slutet av filmen

ES 378

Att Drängen Anders Främling och Pigan Anna Lisa Ersdotter blefvo den 20-de i denna Månad enligt Lysningsbetyget från Lovisa af den 16 dennes af underskriven sammanvigde; Intygar af Liljendal den 24 december 1829 Lars Tallgrén

För tillfället, med säkerhet, längst komna anfader Johan Främling (Johansson) Kön: Man Född: cirka 1756 Död: 17 mars 1823 (63-71) Tessjö, Strömfors har tydligen varit son till Johan F. född von Smitten eller Schmidt beroende på om han kom från Ösel eller Ormsö i Estland. I alla fall har vi balttysk härkomst.


Per Fremling

(ca 1650–1705)

Justitieborgmästare, skeppsredare



Per Fremling var kring sekelskiftet 1700 en av de viktigaste ämbetsmännen i Viborgs län och senare i staden Viborg. Hans ämbetsmannabana påverkades inte av att han var född utom äktenskapet, utan han blev en aktad justitieborgmästare och riksdagsman redan innan han fyllt 40. Senare blev han också näringsidkare med en mångsidig affärsverksamhet, samt jordägare, skeppsredare, skeppsbyggare och bruks- och sågägare.

På mödernet tillhörde Per, eller Peter, Fremling en respekterad svensk präst- och köpmannasläkt, men på fädernet hade han officiellt inte någon släkt. Fremling var nämligen oäkta son till friherre Per Hermansson Fleming och Birgitta ”Brita” Lippia. Förbindelsen till fadern poängterades dock alltsedan födseln, bl.a. fick sonen sitt namn efter denne. Under sina studier i Uppsala antecknades Fremling i universitetets matriklar till en början som Petrus Petri Flemming, men senare ströks släktnamnet och ersattes av det nya namnet Fremling.

I Adelsvapen, då gäller det Per Hermansson Fleming, sägs det: ”Han hade med Brigitta Lippia, prostdotter från Öland, en oäkta son. Per Främling, som slutligen blev borgmästare i Viborg och 1689 fick konung Carl XI:s öppna brev att vara ansedd såsom av laggitft säng härkommen.”


År 1678, genast efter att han avslutat sina studier i Uppsala, tog Per Fremling anställning i Finland som personlig hovmästare hos landshövdingen, greve Fabian Wrede. Redan samma år utnämndes han till landssekreterare i Viborgs län, och var stationerad på Viborgs slott.

Kontakten till Viborg fördjupades ytterligare 1679, då Per Fremling ingick äktenskap med biskop Henrik Carstenius dotter Anna. Genom detta äktenskap fick Fremling inte blott en direkt förbindelse till den inflytelserika släkten Carstens, utan även till den närstående familjen Schmidt, som behärskade handeln i Viborg och innehade stadens viktigaste ämbeten. Släktskapsförbindelserna främjade Fremlings karriär och hade även i andra avseenden en social betydelse. Tillsammans med Schmidts och Carstenius kunde Fremling diskutera många ärenden som berörde överheten och frågor kring affärsverksamhet; bägge familjerna var gamla köpmans- och ämbetsmannasläkter i staden.

Senast vid den tid då Fremling gifte sig och bildade familj flyttade han från slottet och skaffade sig en egen bostad. Vid Kungsgatan fann han ett lämpligt bostadshus som han under sin livstid omvandlade till ett av Viborgs ståtligaste stenhus – de viktigaste ledarna under stora ofreden slog sig ned i huset. År 1699 nämns att Fremlings hushåll förutom makan omfattade två pigor, en dräng och en dränggosse. Ett stycke längre bort längs samma gata fick Fremling 1700 i sin besittning även ett annat stenhus, som han hyrde ut; huset ärvdes sedermera av hans änka. I Viborgs socken ägde Fremling därtill ett rusthåll.

Som landssekreterare åtnjöt Fremling sina förmäns förtroende och ådagalade sådana förtjänster, att han kunde avancera på ämbetsmannabanan. Även viborgarna kände honom som en framstående och kunnig ämbetsman. Ett tillfälle till avancemang erbjöd sig då justitieborgmästaren i Viborg Hans Schmidt, som hörde till Fremlings närmaste nätverk av släktingar, avled. Landshövdingen, lagman, greve Johan Creutz, lovade Fremling tjänsten och rekommenderade honom inför kungen. Enligt Creutz hade Fremling varit en så utmärkt landssekreterare att han som löneförhöjning och extra belöning föreslog att befattningen som mantalskommissarie måtte förenas med tjänsten som justitieborgmästare. Sålunda kunde Fremling erhålla en skälig utkomst för sitt arbete. Justitieborgmästaren erlades en årslön om 400 daler men tack vare tjänsten som mantalskommissarie steg inkomsterna betydligt.

Utnämningen kom i månadsskiftet april–maj 1688, och mildrade måhända något den sorg och smärta som rådde i Fremlings hem: tre av familjens barn hade nyss avlidit i sviterna av en epidemi. En kort tid före Fremlings utnämning till justitieborgmästare hade man utarbetat en arbetsordning, som ålade justitieborgmästaren att övervaka rådstugu- och kämnärsrätterna. Till hans uppgifter hörde att övervaka att dessa sammanträdde vid rätt tidpunkt och att domböckerna uppgjordes utan felaktigheter. Fremling ansvarade därtill för hur domböckerna förvarades och såg till att de sändes till hovrätten för granskning. Dessa uppgifter medförde även att han svarade för stadens arkiv, privilegier, dokument och sigill. Vidare var det Fremlings skyldighet att se till att fångarna bevakades och att domarna verkställdes, samt att den allmänna ordningen upprätthölls. Han svarade också för stadsbetjänternas verksamhet, för att brandskyddet fungerade samt för att lagar och förordningar efterlevdes.

Till Fremlings uppgifter hörde även stadens tidiga socialvård. Han ansvarade för fattigvården och för att man efterlevde de bestämmelser som rörde förmynderskap. Sålunda fick han lov att övervaka inkvartering och gästgiveriverksamhet samt stadens borgare. Kort efter sin utnämning till borgmästare valdes Fremling – sannolikt på grund av sin härkomst och sina släktskapsförbindelser – till enda representant för Viborg vid 1689 års riksdag. Vid riksdagen valdes han även till ledamot av sekreta utskottet. Han representerade Viborg även då ständerna samlades 1697.

Fremlings ställning som född utom äktenskapet hindrade honom inte att avancera på ämbetsmannabanan eller att gifta in sig i en prästsläkt. Å andra sidan var hans ställning länge ömtålig, för möjligheten fanns att någon på goda grunder skulle peka ut honom som bastard. Situationen var speciellt pinsam för Fremling sedan han avancerat till justitieborgmästare och deltagit i sekreta utskottets arbete i riksdagen, men situationen reglerades genom att kung Karl XI utfärdade en kungörelse, i vilket Fremling förklarades ha fötts i den äktenskapliga bädden. Sålunda utplånades definitivt frågan om hans utomäktenskapliga börd.

Fortfarande fullt sysselsatt med justitieborgmästarens och mantalskommissariens tjänsteåligganden, liksom med ständernas verksamhet i Stockholm, började Fremling allt mera intressera sig för affärsverksamhet. Han lyckades inte ta sig in i den omfattande tjärhandeln, som var förbehållen andra näringsidkare. Fremling fann dock en annan nisch, nämligen skeppsbyggeri som brukspatron råkade Fremling i gräl med de övriga patronerna. I slutet av 1690-talet blev det inbördes förhållandet mellan honom och speciellt Johan Thorwöste alltsämre. Thorwöste anklagade Fremling för att ha lockat till sig arbetare och lagstridigt inköpt kol och sålunda stört verksamheten vid Joa bruk. Dessa tvister, som bl.a. gällde en obetydlig skuld om 35 koppardaler, behandlades av och till i Bergskollegium, och för deras skull hölls det även extra ting i Viborgs län.

Inspirerad av skeppsbyggeriet beslöt Fremling att även satsa på sågverksamhet och grundade i början av 1700-talet en såg. Vid samma tid som Fremling slog sig ned i Viborg hade holländarna ökat sin virkesanskaffning. Att övervaka stadens och rådets fabriker i Yläsäiniö i Viborg – krut-, mjöl- och sågkvarnarna, sämskkvarnen med sina bodar och torkrum, bronssmedjan, en stor såg som kunde arrenderas samt en spannmålskvarn – hörde till Fremlings tjänsteuppgifter, varför sågverksamheten var bekant för honom redan från tidigare; att såga bräder för skeppsbyggeriet var därtill förnuftigt.

Vid sidan av sin affärsverksamhet och sina tjänsteuppgifter bekostade Fremling några viborgska studenters studier i Åbo. Sålunda nämns han i en dedikation i en avhandling för vilken Torsten Rudén presiderade vid akademin i Åbo.

Per Fremling verkade som justitieborgmästare och storföretagare ända till sin död 1705. Under sin sista vinter och vår var han dock så sjuk att han endast några gånger kunde delta i rättens sessioner.

Per Fleming, senare Petter Fremling, född ca 1650 i Kalmar, död 30.4.1705 i Viborg. Föräldrar guvernören över Ösel, friherre Per Hermansson Fleming och dottern till prosten över Öland Birgitta Lippia. Gift med Anna Henriksdotter Carstenia. 

Källor och litteratur

  • Landshövdingarnas i Viborg brev 1680−1688.
  • Rikets registratur 1688.
  • Bergskollegiets protokoll och registratur 1695−1705.
  • Viborgs slottsräkenskaper,
  • Riksarkivet, Stockholm; Mantalslängder för Viborgs län 1699−1700.
  • Rådstugurättens i Viborg protokoll 1700−1706, Riksarkivet.
  • C. von Bonsdorff, De finska städernas representation intill frihetstiden. Historiallinen arkisto 13 (1893)
  • Domkyrkans i Viborg räkenskaper 1655−1704 (1929);
  • P. Karonen, ”Raastuvassa tavataan”. Suomen kaupunkien hallinto- ja oikeuslaitoksen toimintaa ja virkamiehiä suurvalta-aikana (1995)
  • G. Lagus, Ur Wiborgs historia I (1893)
  • E. Lehtinen, Hallituksen yhtenäistämispolitiikka Suomessa 1600-luvulla (1961)
  • J.W. Ruuth, Wiborgs stads historia I (1906)
  • H. Soininvaara, Brotherus. Piirteitä vanhan suvun historiasta. Genos 29 (1958)
  • J. Vallinkoski, Turun akatemian väitöskirjat 1642−1828 I–II (1966−1969)
  • K.H.J. Vilkuna, Valtakunnan eduksi, isänmaan kunniaksi, ruukinpatruunalle hyödyksi. Suomen rautateollisuus suurvalta-ajalla (1994)
  • K.H.J. Vilkuna, Arkielämää