Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.

« Back to Projects Dashboard

view all 24

Profiles

  • Maria Feodorovna, Empress consort of Russia (1759 - 1828)
    Links: The Peerage Geneall Johann the Younger # 642 Holbek Wikipedia
  • Empress and Autocrat of All the Russias Catherine II "The Great" Romanov (1729 - 1796)
    Sophie Friederike Auguste princess of Anhalt-Zerbst By marriage Ekaterina Alexseivna Romanov Catherine II(Russian: Екатерина II Великая, Yekaterina II Velikaya), also known as Catherine the Great (...
  • Valdemar II "The Victorious", King of Denmark (1170 - 1241)
    Valdemar Sejr (Valdemar 2.) - var konge af Danmark fra 1202 til sin død. Wikipedia DA Valdemar II Sejr Valdemar the Victorious Links: The Peerage Geneall Burial In Danish Holbek
  • Christina Anna Anna Bielke (1687 - 1742)
    Christina Anna Bielke , född 1687-09-10 i Stettin , död 1742-05-03 Ervalla . Gift 1705-10-04 på Salsta med kungliga rådet och fältmarskalken, friherre Carl Gustaf Mörner af Morlanda .
  • General Arvid Forbus, till Kumo (1598 - 1665)
    General Arvid Forbes , ennobled in Sweden Forbus was a General of Scottish origin, Forbes of Corsindæ. In the early 17th century a Scotsman Ernald Forbes of Corsindae emigrated to Finland (then part ...

Stettin, Länsi-Pommeri, Puola

Stettin (puol. Szczecin) on satamakaupunki Luoteis-Puolassa ja Länsi-Pommerin läänin (voivodeship) pääkaupunki. Kaupungissa asuu päälle 400 000 asukasta, sen ympäristössä noin 730 000 asukasta. Stettin on läänin suurin kaupunki ja Puolan seitsemänneksi suurin kaupunki. Stettin on merkittävä poliittinen, kulttuurillinen ja taloudellinen keskus maan luoteisosalle sekä yliopistokaupunki ja tärkeä liikennekeskus. Se sijatsee Dąbiejärven ja Oder-joen varrella, noin 90 kilometrin päässä Itämerestä.


https://s3.amazonaws.com/photos.geni.com/p13/eb/22/65/5f/5344485803ec57c3/stettin_7_large.jpgStettin

Kaupunki on perustettu 1243, mutta paikalla tiedetään olleen asutusta jo ainakin 700-luvulla. Kaupungissa on sekä preussilaista että slaavilaista vaikutusta. Kaupunki on vanha Hansa-kaupunki. Kolmikymmenvuotisen sodan jälkeen kaupunki kuului Ruotsille vuosina 1648-1720, jolloin se toimi myös Ruotsin Pommerin pääkaupunkina Suuren Pohjan sodan jälkeen kaupungista tuli osa Preussin kuningaskuntaa vuonna 1720. Kaupunki kuului Saksalle vuoteen 1945 saakka.

Toisen maailmansodan jälkeen Stettin jäi ensin osaksi Neuvostoliiton Saksan miehitysvyöhykettä, mutta kaupunki luovutettiin pian Puolalle. Tämä oli vastoin liittoutuneiden sopimusta Oder-Neisse-linjasta Saksan ja Puolan tulevana rajana. Saksalaiset asukkaat karkotettiin ja tilalle tuotiin puolalaisia asukkaita Neuvostoliittoon liitetystä Itä-Puolasta. Neuvostoliitto piti kaupungin sataman hallussaan vuoteen 1955, jolloin sekin luovutettiin Puolalle.

Kaupunki, samoin kuin koko maa kuitenkin jäi kylmän sodan (1945-1991) ajaksi rautaesiripun väärälle puolelle, siten siis punaisen terrorin uhriksi suunnitelmataloudeksi, jossa kaikki muu oli suunniteltua, paitsi talous. Puheessaan rautaesiripusta, Winston Churchill mainitsti Stettinin:

Stettinistä Itämeren rannalta Välimerelle Triesteen on laskeutunut rautaesirippu mantereen poikki.

Sosialismilla on kuitenkin tämä tietty taipumus, tai sääntö, poikkeuksetta, kaatua omaan mahdottomuuteensa. Silti siitä eroon pääseminen ei aina ole vaivatonta. Stettin oli yksi antikommunistisen järjestön Solidaarisuus-liikkeen keskeisiä kaupunkeja. Vuonna 1987 paavi Johannes Paavali II kävi osoittamassa tukensa Stettinin asukkaille. Elokuussa 1989 valtaan noussut Solidaarisuusliikkeen johtama koalitiohallitus oli Itä-Euroopan ensimmäinen ei-kommunistinen hallitus. Ja uusi aamu koitti Stettinille.


https://s3.amazonaws.com/photos.geni.com/p13/94/14/2e/f6/5344485803ec57c2/stettin_6_large.jpgStettin
Luotu 2020-08-09

Stettin / Szczecin, Västpommern, Polen

Stettin eller Szczecin är en hamnstad i nordvästra Polen och huvudort i Västpommerns vojvodskap (län). Stadskommunen hade 2014 cirka 408 000 invånare (727 000 inom hela storstadsområdet) och är därmed den största staden i vojvodskapet och Polens sjunde största stad, med administrativ powiatstatus. Genom staden flyter floden Oder, som här utvidgas till Dąbiesjön och norrut har förbindelse med Östersjön via Oderlagunen.


https://s3.amazonaws.com/photos.geni.com/p13/eb/22/65/5f/5344485803ec57c3/stettin_7_large.jpgStettin

Szczecin är ett viktigt politiskt, kulturellt och ekonomiskt centrum för den nordvästra delen av landet, samt en universitetsstad och viktig transportknutpunkt. Under den senare delen av medeltiden var staden Stettin medlem av det mäktiga handelsförbundet Hansan. Stettin var huvudstad i Svenska Pommern under den svenska stormaktstiden, ingick senare i Preussen och Tyska riket och kom efter andra världskriget att tillhöra Polen.

Historia

Pommern och regionen omkring floden Oders mynning är befolkade sedan stenåldern. Enligt Tacitus och moderna historiker[, bodde under romersk tid en östgermansk stam, rugierna, i regionen, men huruvida en större bosättning då fanns på platsen för dagens Szczecin är mer osäkert då de arkeologiska spåren är glesa. Rugierna lämnade området på 400-talet under folkvandringstiden.

I de första dokumenterade omnämnandena av orten 1123 och 1140 kallas den Stetin; namnet tros komma från en slavisk rot men den exakta betydelsen är omdebatterad. Från 1400-talet och framåt förekommer stavningen med dubbelt t som snart blev den brukliga. Staden kallades även från 1300-talet för Alten-Stettin för att särskilja den från Neustettin (polska: Szczecinek) som grundades 1310. Fram till början av 1800-talet förekom formerna Alt-Stettin, Altstettin och Stettin parallellt innan man övergav den längre formen till förmån för det nuvarande Stettin på tyska. Efter andra världskrigets tvångsförflyttningar var stadens befolkning huvudsakligen polsktalande, och den polska namnformen Szczecin är sedan 19 maj 1946 stadens officiella namn på polska. Szczecin används idag internationellt parallellt med den äldre ursprungliga namnformen Stettin. På bland annat tyska, danska och svenska är dock den tyska namnformen fortfarande allmänt i bruk. På svenska har staden också historiskt namngivits som Stättin eller Stetin, innan Stettin blev den svenska etablerade namnformen

Stadens belagda förhistoria går tillbaka till 700-900-talet, då de äldsta arkeologiska spåren av en fast bosättning är från denna tid. På den plats där slottet ligger idag fanns en slavisk bosättning. I slutet av 900-talet blev orten del av Polen, och år 1005 blev Pommern med Szczecin ett separat hertigdöme under polsk länsöverhöghet. Under denna tid kristnandes den lokala befolkningen. Perioden av polsk suveränitet över Vorpommern och Szczecin varade cirka 60 år. År 1173 intogs och förstördes borgen av danska trupper. 1190 anlades en ny borg på platsen och den danska överhögheten över de pommerska hertigarna varade fram till 1227, då Valdemar Sejrs nederlag i slaget vid Bornhöft mot de nordtyska furstarna medförde att territorierna längs den södra Östersjökusten frigjorde sig från den danska kronan. Istället kom de lokala hertigarna av huset Grip att öka sitt inflytande, med början under Barnim I av Pommerns långa regering i mitten av 1200-talet.

Under 1200-talet skedde en organiserad inflyttning av tysktalande bosättare till Pommern, och dessa kom snart att utgöra majoriteten av städernas handelsmän och hantverkare. Staden Stettin fick sina stadsrättigheter av Barnim I av Pommern år 1243 enligt en version av Magdeburgrätten och blev 1278 medlem av det mäktiga handelsförbundet Hansan. Hertig Otto I av Pommern gjorde Stettin till hertigdömets huvudstad i början av 1300-talet och lät grundlägga en borg 1309. Hans efterföljare hertig Barnim III av Pommern kom i konflikt med stadens borgerskap om rätten till marken där det nuvarande slottet står; efter konfliktens lösning 1346 påbörjades bygget av det nuvarande slottet.

Reformationen infördes i staden och Pommern under hertig Barnim IX:s regering i mitten av 1500-talet och hertigen lät även grunda Pädagogium, som i 400 år kom att bli en av Pommerns viktigaste utbildningsinstitutioner, sedermera under namnet Marienstiftsgymnasium. Den 13 december 1570 slöts i staden Freden i Stettin, den fred som gjorde slut på Nordiska sjuårskriget mellan Sverige och Danmark.

Under trettioåriga kriget besattes Stettin 1630 av svenska trupper och hölls sedan besatt fram till fredsslutet 1648. Åren 1648-1720, från Westfaliska freden till och med Freden i Stockholm, var Stettin huvudstad i Svenska Pommern. Den var således en del av Sverige under nästan hela stormaktstiden. De svenska generalguvernörerna hade sitt säte här.

I och med freden i Stockholm blev staden från 1720 preussisk, från 1871 fram till 1945 därigenom en del av Kejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken och Nazityskland. Genom de stora administrativa reformerna i Preussen efter Napoleonkrigen blev staden 1815 huvudort i den då bildade provinsen Pommern, samt i Regierungsbezirk Stettin som utgjorde mellersta delen av provinsen omkring Oders mynning.

Vid Potsdamkonferensen år 1945 beslutade man att gå emot det ursprungliga förslaget och dra Oder-Neisse linjen istället väster om Stettin och Swinemünde, så att städerna skulle tillfalla Polen. År 1947 ställdes därmed staden tillsammans med övrigt tyskt område öster om Oder-Neisse-linjen, under tillfällig polsk förvaltning. Den huvudsakligen tysktalande befolkningen i den till stor del sönderbombade staden fördrevs 1946-1949 och ersattes under slutet av 1940-talet och 1950-talet av polsktalande inflyttade från andra delar av Polen och Sovjetunionen.

Efter kommunismens fall till sin egen omöjlighet, år 1990 ingicks ett fördrag mellan den tyska förbundsrepubliken och Polen varigenom Tyskland avsade sig alla territoriella anspråk på de avträdda områdena. Stettin har ett strategiskt läge nära Oders utlopp i Östersjön. Staden figurerade som en ny viktig gränsstad i Winston Churchills tal från 1946, där han populariserade begreppet järnridån:

Från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet har en järnridå sänkt över kontinenten.

Szczecins varvsindustri kom tillsammans med Gdańsk att bli ett centrum för arbetarprotester mot den kommunistiska regeringen, med stora protester 1970 samt augustistrejkerna 1980, i samband med bildandet av den antikommunistiska fackföreningen Solidaritet (Solidarność). Nya strejker 1988-1989 i bland annat Szczecin ledde fram till rundabordssamtalen i Warszawa i februari 1989, då processen mot fria demokratiska val i Polen inleddes. Snart efter den var järnridån... Borta.


https://s3.amazonaws.com/photos.geni.com/p13/94/14/2e/f6/5344485803ec57c2/stettin_6_large.jpgStettin
Af 2020-08-09

Stettin

Stettin (polnisch Szczecin) ist die Hauptstadt der polnischen Woiwodschaft Westpommern. Die kreisfreie Großstadt mit knapp 410.000 Einwohnern ist nach Danzig die siebtgrößte Stadt Polens. Sie bildet den Schwerpunkt des deutsch-polnischen Ballungsraums Stettin mit etwa 780.000 Einwohnern, der zu einer europäischen Metropolregion mit rund einer Million Einwohnern entwickelt werden soll.

https://s3.amazonaws.com/photos.geni.com/p13/eb/22/65/5f/5344485803ec57c3/stettin_7_large.jpgStettin

Der Ortsname Stetin findet sich zuerst in Urkunden aus den Jahren 1140 und 1223. Altnordische Quellen übersetzten ihn Ende des 12. Jahrhunderts mit ‚Burstaborg‘ (und Kamień/Cammin mit ‚Steinsborg‘). Ab dem 15. Jahrhundert kam es zur Verdoppelung des zweiten „t“, was bald allgemein üblich wurde und zu Stettin führte. Ungefähr gleichzeitig wurde die Stadt zur Unterscheidung von dem 1310 gegründeten Neustettin immer allgemeiner auch Alten-Stettin genannt. Bis Anfang des 19. Jahrhunderts wurden die Schreibweisen Alt-Stettin, Altstettin und Stettin nebeneinander angewendet, bis sich schließlich wieder das einfachere Stettin durchsetzte, was seitdem der Ortsname in deutscher Sprache ist. Das polnische Szczecin ist seit dem 19. Mai 1946 die amtliche Bezeichnung der Stadt.

Stettin liegt in der Nähe der südlichen Ostseeküste an der Mündung der Oder in das Stettiner Haff, etwa 105 km südöstlich von Greifswald, 125 km nordöstlich von Berlin und 151 km südwestlich von Koszalin (Köslin). Das Stadtgebiet grenzt mit seinen Vororten im Westen an die Länder Mecklenburg-Vorpommern und Brandenburg. Stettin ist damit vor Magdeburg und Potsdam die größte Stadt in diesem Umkreis von Berlin. Das größere Leipzig liegt um die Hälfte weiter von Berlin entfernt.

Stettin und der ebenfalls westlich der Oder gelegene Powiat Policki (Pölitzer Kreis) gehörten seit dem Westfälischen Frieden von 1648 zu Vorpommern, die kulturelle Grenze zwischen Vor- und Hinterpommern lag aber weiter westlich. Der durch die Grenzziehung von 1945 entstandene „Stettiner Zipfel“ hatte Vorläufer vor der Westausdehnung Pommers (seit 1121). Im Osten reicht das Stadtgebiet bis über die Oder. Der östlich der Oder gelegene Teil der Woiwodschaft Westpommern umfasst große Teile des historischen Hinterpommern und die Nordhälfte der ehemaligen Neumark.

Stettin besitzt als alte Hansestadt einen der größten Seehäfen des Ostseeraumes. Es ist u. a. über den internationalen Flughafen Stettin-Goleniów auch auf dem Luftweg und durch den Bahnhof Szczecin Główny über mehrere Bahnlinien weit vernetzt.

Geschichte

Stettin entwickelte sich aus einer frühmittelalterlichen Siedlung, die wahrscheinlich von den Ukranen gegründet worden war. Die Stadt Stettin entstand aus einer pomoranischen und zwei benachbarten deutschen Siedlungen, denen der pommersche Herzog Barnim I. 1237-1243 das Stadtrecht verlieh. Danach wuchsen die Stadtteile schnell zusammen, und Stettin wurde zu einem bedeutenden Handelsplatz. 1278 erfolgte die Aufnahme in den Hansebund. Herzog Otto I. machte Stettin 1309 zur Residenzstadt Pommerns.

Von 1630/37 bis 1713/20 war Stettin in schwedischer Hand. Als Sitz der schwedischen Provinzialverwaltung und wichtige Festung, die den nördlichsten Oderübergang sicherte, wurde sie in den Kriegen der schwedischen Großmachtzeit mehrmals belagert. 1659 widerstand sie den Belagerern, aber 1677 während des Schwedisch-Brandenburgischen Krieges eroberte Kurfürst Friedrich Wilhelm von Brandenburg die Stadt, wobei sie starke Zerstörungen erlitt, musste sie aber wieder abgeben. 1713 besetzte nach der Einnahme der Stadt durch russische und sächsische Truppen in der Belagerung von Stettin der preußische König Friedrich Wilhelm I. als neutrale Macht die Stadt und erwarb sie endgültig durch den Stockholmer Frieden von 1720. Die Preußen siedelten wichtige Verwaltungseinrichtungen an und bauten Stettin weiter zu einer Festungsstadt aus. Das Altpreußische Infanterieregiment No. 7 wurde nach Stettin verlegt, und Stettin wurde so zur preußischen Garnisonsstadt. Der Soldatenkönig ließ die Stadt wieder aufbauen, als Festungs-, Verwaltungs- und Garnisonsstadt, mit zahlreichen Neubauten.

Während der napoleonischen Kriege wurde die Festung Stettin 1806 von den Franzosen kampflos eingenommen, die die Stadt bis 1813 besetzt hielten. 1815 wurde Stettin Hauptstadt der preußischen Provinz Pommern. Mit der Eröffnung der Eisenbahnlinie Stettin–Berlin und der Erweiterung des Hafens entwickelte sich die Stadt auch zu einem wichtigen Industriestandort. Nach der Entfestung ab 1870 vergrößerte sich die Stadt durch neue Wohngebiete und Eingemeindungen. 1879 wurde auf einer Anhöhe vor der Stadt ein Krankenhaus mit 300 Betten eröffnet. Stettin beherbergte verschiedene Verwaltungsbehörden, die zum Teil auch als Schulen dienten. Die Preußische Marine errichtete 1851 die Marineschule Stettin.

Im Zweiten Weltkrieg richteten in den Jahren 1943 und 1944 Bombenangriffe des Bomber Command der Royal Air Force große Schäden an, denen die Altstadt inklusive des Hafengebiets zu 90 Prozent, das übrige Stadtgebiet zu 70 Prozent zum Opfer fielen. Am 11. April 1944 erfolgte noch ein Tagesangriff der 8. US-Bomberflotte auf die Flugzeugmotorenfabik „Pommersche Motorenwerke GmbH“ im Vorort Arnimswalde/Załom. Ab dem 18. April 1945 wurde die „Festung“ Stettin unmittelbar gegen die Rote Armee verteidigt, am 25. April 1945 jedoch aufgegeben und am Tag darauf von der Roten Armee kampflos eingenommen. Der Krieg endete letztlich mit der Bedingungslosen Kapitulation Mai 1945.

Nach Kriegsende war der genaue Verlauf der Demarkationslinie zwischen der Sowjetischen Besatzungszone Deutschlands und den unter polnische Verwaltung gestellten deutschen Gebieten im Stettiner Raum noch unklar, so dass die Rote Armee zunächst davon absah, das westlich der Oder gelegene Stettin den polnischen Behörden zu übergeben. Am 5. Juli 1945 wurde Stettin jedoch von der sowjetischen Kommandantur an Polen übergeben. Gleichzeitig erfolgte die Ablösung der deutschen Stadtverwaltung unter Absetzung des Bürgermeisters Wiesner, und es begann die Ansiedlung von Polen, die mit der Vertreibung der deutschen Zivilbevölkerung einherging. Die neu angesiedelten Bewohner hatten zum Teil der polnischen ethnischen Minderheit in an die Sowjetunion gefallenen Gebieten östlich der Curzon-Linie angehört. Stettin wurde als Hauptstadt der gleichnamigen Woiwodschaft und unter Reaktivierung von Industrie, Bildungseinrichtungen etc. wiederaufgebaut. Der Hafen wurde erst 1955 von der Sowjetunion an Polen übergeben.

In den Jahren 1970/71 wie 1980 kam es zu Arbeiterunruhen, und neben Danzig wurde Stettin zur Keimzelle der Gewerkschaftsbewegung Solidarność. 1972 machte die katholische Kirche Stettin zum Bistumssitz. Am 27. Mai 1990 wurde die erste demokratische Kommunalwahl durchgeführt. In Stettin wurde am 15. Dezember 1995 der Gründungsvertrag der Euroregion Pomerania zwischen polnischen und deutschen Partnern unterzeichnet. 1999 wurde Stettin im Zuge einer Verwaltungsreform Hauptstadt der neuen Woiwodschaft Westpommern. Seit 2012 wird die Agglomeration Stettin als grenzüberschreitender Ballungsraum zu einer europäischen Metropolregion im Anschluss an Berlin entwickelt.

Warum an regionalen Projekten teilnehmen?

Der Zweck dieses Projekts ist es, Menschen zusammenzubringen, die in Stettin gelebt haben oder die Geschichte der Stadt beeinflust haben. Sie können sich gerne dem Projekt anschließen - Sie sollten sich anschließen und einen Beitrag leisten, indem Sie die Personen hinzufügen, die Sie kennen. Unten unter der Beschreibung des Projekts werden Gründe abgegeben, warum Sie beitreten und einen Beitrag leisten sollten.

Nun, wir wissen nocht nicht einmal, was die Zukunft bringen wird. Wenn es hier erstmal genügend Leute der regionalen Projekte gibt, kann nur noch die Vorstellungskraft Grenzen sezten für das, was die Daten uns zeigen können und wie wir sie nutzen können. Aber wenn die regionalen Projekten häufiger werden, wissen wir bereits etwas. Inzwischen wurde Finnland ziemlich gründlich kartiert, die Leute waren mit den Projekten aktiv, die eigentlich nicht viel erfordern. Einfach mitmachen. Es ist nicht zu viel verlangt, oder?

Sobald Sie das getan haben, gibt es einen Bot, der Geni regelmäßig crawlt. Er sucht nach allen möglichen Abweichungen, kann sie aufzeigen und sogar beheben. Ich kann Ihre Vorfahren bereits auf die Karte setzen, vorausgesetzt, es gibt regionale Projekte, normalerweise zuerst auf Bundes-, Landes-, oder Bezirksbene und in Richtung spezifischerer Orte. Bitte werfen Sie einen Blick auf das finnische Projekt. Schön, oder?

Sie sind herzlich eingeladen, sich der zweiten Generation von Wissen und Spaß anzuschließen die Geni bieten kann.


https://s3.amazonaws.com/photos.geni.com/p13/94/14/2e/f6/5344485803ec57c2/stettin_6_large.jpgStettin

Szczecin

Szczecin (niem. Stettin, łac. Sedinum lub. Stetinum) – miasto na prawach powiatu, stolica i największe miasto województwa zachodniopomorskiego, położone na Pobrzeżu Szczecińskim, nad Odrą i jeziorem Dąbie. Historyczna stolica Księstwa Pomorskiego; później w granicach Szwecji, Brandenburgii, Prus i Niemiec, od 1945 roku należy do Polski (tym samym stanowi część tzw. Ziem Odzyskanych).


Szczecin jest siódmym pod względem liczby ludności miastem Polski. Centrum aglomeracji szczecińskiej (jednej z 8 polskich metropolii według ESPON). Według danych GUS z 31 grudnia 2019 roku miasto liczyło 401 907 mieszkańców.

Z racji nadgranicznego położenia i bliskości (ok. 100 km) Morza Bałtyckiego, dostępnego przez żeglowną Odrę oraz Zalew Szczeciński, Szczecin stał się ośrodkiem gospodarczym regionu. Znajduje się tu port morski, stocznie remontowe, jachtowe oraz żeglugi morskiej. Miasto jest ośrodkiem turystycznym z dużą liczbą zabytków. Stanowi centrum akademickie i kulturalne (opera i operetka, liczne teatry, muzea i ośrodki kultury), jest także siedzibą katolickiej metropolii i nominalną współsiedzibą prawosławnej diecezji.

Szczecin oddziałuje także na niemieckie obszary przygraniczne. W 2013 Erwin Sellering, premier Meklemburgii-Pomorza Przedniego ogłosił, że miasto to powinno pełnić podobną rolę katalizatora rozwoju dla wschodniej części tego kraju związkowego, jak Hamburg dla części zachodniej. Również brandenburski powiat Uckermark wskazywany jest jako region o silnych powiązaniach ze Szczecinem. Miasto otaczają trzy duże kompleksy leśne, puszcze: Wkrzańska od północy, Bukowa od południa oraz Goleniowska od wschodu.

https://s3.amazonaws.com/photos.geni.com/p13/94/14/2e/f6/5344485803ec57c2/stettin_6_large.jpg



Щецин

Ще́цин (польск. Szczecin, кашубск. Sztetëno, также Szczecëno, нем. Stettin — город на северо-западе Польши, расположенный недалеко от границы с Германией, 7-й по величине город страны с населением 405 657 чел. (2016), административный центр Западно-Поморского воеводства.

Вместе с соседним Свиноуйсьце образует крупнейший порт страны на Балтийском море; также город является центром промышленности (в частности нефтехимической и машиностроительной). Около Щецина расположен аэродром Голенюв, на территории города находится озеро Домбе.

https://s3.amazonaws.com/photos.geni.com/p13/eb/22/65/5f/5344485803ec57c3/stettin_7_large.jpg

История

Поселение западнославянского племени поморян на месте современного Щецина появилось в VIII веке. В IX веке были построены укрепления на холме у берега Одры; в поселении находилось Святилище богов Триглава. Между укреплениями и рекой в X веке сформировался торгово-ремесленный посад. Во второй половине X века, в результате войны с лютичами за Поморье, польский князь Мешко I занял земли, где расположен современный Щецин, однако в состав польского государства они включены не были. Сохранив независимость, Щецин стал административным и экономическим центром Западного Поморья.

Лишь в 1124 году польский князь Болеслав III Кривоустый подчинил Щецин и крестил его жителей. В конце XII века город вошёл в состав Священной Римской империи. Поселение стало центром герцогства Померания-Штеттин; началась германизация населения Щецина, немцами называвшегося Штеттином.

В 1243 году князь Барним I даровал Штеттину Магдебургское право. С 1278 года город вошёл в Ганзейский союз. Штеттин оставался столицей герцогства до 1648 года, когда по итогам Тридцатилетней войны он отошёл к Швеции.

В 1720 году, согласно Стокгольмскому договору, Штеттин перешёл от шведов к Пруссии и находился в её составе до XX века, служил основным морским портом для Берлина.

В Штеттинском замке в 1729 году родилась будущая российская императрица Екатерина II, а спустя тридцать лет — её невестка, жена Павла I Мария Фёдоровна.

С 1935 года в городе размещался штаб 2-го военного округа вермахта.

В октябре 1939 года Штеттин стал третьим по площади городом в Германии (был тогда на 160 км² больше, чем сегодня).

Во время Второй мировой войны город был сильно разрушен; пострадало до 2/3 зданий[5]. В феврале 1945 года, в связи с приближением линии фронта, началась эвакуация населения. 26 апреля 1945 года Штеттин был занят советскими войсками; к этому моменту немецкое население сократилось до 20 тыс. человек (на начало войны в городе проживало около 275 тыс. человек). В мае эвакуированные горожане стали возвращаться в Штеттин, на начало июля в нём проживало около 100 тыс. немцев.

Одновременно с этим в город стали прибывать новые жители — большинство поселенцев были выходцами из Центральной Польши и восточных территорий, отошедших к СССР по итогам войны. 5 июля советская военная администрация передала управление городом польской стороне, принадлежность была подтверждена позднее на Потсдамской конференции.

Президент Щецина Пётр Заремба объявил, что в связи с перенаселением право на проживание в городе имеют только те немцы, что зарегистрировались в городе до 6 июля 1945 года (польское население города на тот момент оценивалось в 3,5 тыс. чел.).

6 августа 1945 года вышел приказ НКО СССР № 0015/ 00937 «Об организации производственного лагеря для военнопленных в г. Штеттин»: «Для использования военнопленных на погрузочных работах в порту г. Штеттин, Главнокомандующему советских оккупационных войск в Германии сформировать к 15 августа 1945 г. в г. Штеттин производственный лагерь для военнопленных на 10 000 человек, в составе: двух лагерных отделений по 5000 человек каждое…»

К концу 1946 года в Щецине проживало 100 тыс. поляков и 17 тыс. немцев.

Щецин стал центром одноимённого воеводства, с 1999 года по настоящее время — центр Западно-Поморского воеводства.


https://s3.amazonaws.com/photos.geni.com/p13/94/14/2e/f6/5344485803ec57c2/stettin_6_large.jpg