Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.

Swedish volunteers in the Finnish civil war

Project Tags

view all

Profiles

  • Karl Josef Tuohea (1884 - 1918)
    Suomen sotasurmat 1914-1922 tietokanta== Osapuoli: Valkoinen Siviilisääty: ei tietoa Sotilasjärjestö: Valkoinen armeija Sotilas vai siviili: sotilas ==Lähteet==# Tuohea, Karl Josef: Suomen sotasurma...
  • Josef Lorentz Theander (1893 - 1948)
    Vigselnotis: som krigsfrivillig i finska inbördeskriget 1918 och i det estniska frihetskriget 1919.
  • Sven Birger Voltär (1897 - 1970)
    Deltog i finska inbördeskriget 1918 i Svenska brigadens led. Erhöll frihetsmedaljen av II:a klass. Han emigrerade till Amerika via Boston 1923 och via New York 1934. Naturaliserades i Massachusetts 1937.
  • Harry Voltaire (1895 - 1950)
    Deltog i finska inbördeskriget 1918 i Svenska brigadens led.
  • Johan Julius Mandin (1892 - 1932)
    Deltog i finska inbördeskriget 1918 i Svenska brigadens led. Erhöll frihetsmedaljen av II:a klass.

During the Finnish civil war in 1918 about 1600 Swedish volunteers joined the White side.

Sverige hjälpte på olika sätt den finländska regeringssidan i kampen mot den röda rebellsidan, från februari till början av maj 1918. Allmänt kallas det för finska inbördeskriget. Se även https://sotasurmat.narc.fi/fi/

Sverige hjälper Finland

Efter krigsutbrottet den 27 januari 1918 träffades personer från svenskt näringsliv, officerskåren och pressen för att dryfta vad man kunde göra för att hjälpa Finland. De finska regeringstruppernas överbefälhavare Gustaf Mannerheim efterlyste 20 svenska officerare, 200 underbefäl, 50 artillerister och 50 kulspruteutbildade. Föreningen Finlands vänner startades. Prominenta medlemmar var Sven Palme, Johan Mannerheim, Karl Langenskiöld. Andra medlemmar var kapten Sven Wijkman och journalisterna Valdemar Langlet och John Lönnegren samt söner till Sven Palme. Den 5 februari började värvningen. Vid sidan om kontrakterade Finska legationens anskaffningsbyrå folk till de finska vita trupperna. Finlands chargé d'affaires kontrasignerade. Den 10 februari upprättade Finlands vänner Svenska brigaden. På Svenska brigadens expedition basade arkeologen Gustaf Hallström. Mottot var "Till Finlands räddning och Sveriges heder". Olof Palme, Sven Palmes son, skrev in sig som nummer 1 i rullan. Syftet var att rekrytera 3000 man. Störst var Svenska brigaden vid segerparaden i Helsingfors den 16 maj 1918.

Omkring 1091 man (utom ambulansens personal) deltog i kriget enligt en beräkning år 1928. Svensk uppslagsbok anger 1100 frivilliga (1940). År 1969 kommer Hannu Soikkanen (1980) fram till 1169. År 1969 summerade Henry Peyron 1203 frivilliga. Det är alltså rimligt att anta att omkring 1000-1500 svenskar deltog på den vita sidan. Svenska brigaden var den största mottagararen. Omkring 800 anmälde sig, men endast 600 reste över och anslöt sig till Svenska brigadens led. Aapo Roselius (2009) kommer fram till 1300 svenska frivilliga. Tobias Berglind & Niclas Sennerteg (2018) får en högre siffra, nämligen 1619.

Krigshistoria

De ryska garnisonerna i norra Finland avväpnades av finska skyddskårer. Den 10 februari anlände kaptenerna Gösta Törngren och Carl Petersén till Mannerheims högkvarter. Nästa dag kom kaptenerna Archibald Douglas och Henry Peyron. En organisationsplan för högkvarteret upprättades:

Högkvarteret
I. Generalstaben

     1. Generalkvartermästaravdelningen
     A. Operationsdetaljen
     B. Underrättelsedetaljen
     C. Förbindelsedetaljen
     D. Topografiska detaljen
     2. Expeditionen
     3. Personalavdelningen
     4. Kommendanturen

II. Vapenstaben
III: Etappstaben
IV. Generalinspektionen för truppernas utbildning

I operationsdetaljen återfanns Törngren, Douglas och Peyron. På etappstaben återfanns kaptenerna Hjalmar Tannlund och Torgny Lychnell och löjtnant Folke Arnberger var Generalinspektionens stabschef. Löjtnant Rudolf Anthoni var chef för den topografiska detaljen. Kommendanturen låg under kapten Petersén.

Den 15 mars sparkades offensiven igång. Den 16 maj hölls segerparad i Helsingfors

Insatsen har beskrivits om den mest avgörande som svenska krigsfrivilliga deltagit i under 1900-talet. Delvis under svenska officerare avancerade regeringstrupperna mot det röda Tammerfors på ett par veckor. Svenska generalstabsofficerare planlade operationen. Krigsverksamheten organiserades i Satakundagruppen, under den svenske översten Ernst Linder med den svenske generalstabskaptenen Helge Malmberg som gruppens stabschef de facto; Virdoisdetachementet under svenske överstelöjtnanten Harald Hjalmarson; Tavastlandsgruppen under finländaren Martin Wetzer med major Ivar Hult som operativ chef på gruppstaben, tidvis var kapten Carl Petersén stabschef; Jämsägruppen under finländaren Karl Wilkman med den svenske majoren Erik Grafström som stabschef och Savolaxgruppen under finländaren Ernst Löfström med svenske löjtnanten Axel Rappe som stabschef.

Den karelska gruppen under Aarne Sihvo hade få svenska officerare på högre poster. Se även https://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget

Flygvapnet

I en dagorder den 13 mars nämner Mannerheim ”Aeroplanet n:r 1 Greve von Rosen”. Denna betraktas som det finska flygvapnets första flygplan. Dagen när planet flögs över från Sverige hedras den 6 mars som det finska flygvapnets födelsedag. 28 svenskar var anställda av det finska flygvapnet. Åtta flygplan kom från Sverige. Löjtnant Allan Hygerth från Värmland var chef i början.

Artilleriet

Artilleriskolan i Jakobstad grundades som utbildnings- och utrustningscentral för Mannerheims artilleri. Han hade anhållit om 50 artillerister från Sverige. Många svenska artillerister blev finska batterichefer. Kapten Adolf Hamilton från Sverige var chef.

Vasabataljonen

Före värnplikten försökte Mannerheim fylla leden med värvat folk. Den 14 februari organiserades Vasa grenadjärbataljon under rikssvenskt befäl. Underbefälen kom från Sverige. Major Sixten Öberg från Stockholm var chef.

Vasa regemente

Åtminstone 23 svenskar anslöt sig till detta regemente som låg under svensken Martin Ekström och som deltog i kampanjen mot Viborg i slutet av april 1918.

Krigssjukvård och veterinärvård

Svenska Röda korset skickade ett par ambulanser till Finland. Ytterligare två skickades av föreningen Finlands vänner. Kanske 57 svenskar återfanns vid ambulanserna. Nästan hälften var kvinnor.

I Finland förekom även en veterinärambulans (Röda stjärnan, som 1941 bytte namn till Blå stjärnan). Av tretton svenskar var tio kvinnor.

Segerparad, medaljer och befordringar

Den 5 maj sträckte spillran av det röda gardet vapen. Ett femtiotal svenskar på den vita sidan dödades i samband med kriget. Den 16 maj ägde segerparaden rum i Helsingfors. Svenska krigsfrivilliga, stupade och sårade erhöll många medaljer. Svenska officerare och underofficerare befordrades ett par grader högre än i Sverige.

Efteråt delades 953 militära förtjänsttecken ut till svenska krigsfrivilliga. Alla belönades alltså inte. Några fick ett par medaljer.

Källor

  • Tobias Berglund & Niclas Sennerteg, Finska inbördeskriget. Stockholm 2017
  • Den röda våren 1918. Finska inbördeskriget i nordisk samhällsutveckling. Stockholm 2018
  • Den svenska insatsen i Finlands frihetskrig år 1918. Red. G. M. Wadner. Stockholm 1928
  • Lars Ericson, Svenska frivilliga. Militära uppdrag i utlandet under 1800- och 1900-talen. Lund 1996
  • Lars Gyllenhaal & Lennart Westerberg, Svenskar i krig 1914-1945. Lund 2004
  • Magnus Julihn, ”Svenska frivilliga till det vita Finlands hjälp 1918. Stabsofficerare och Svenska brigaden.”, Militärhistorisk Tidskrift 1998
  • Jakob Lind, Isoisän pistooli. Tositarina häpeästä, rakkaudesta ja fiaskosta Suomen sisällissodassa. Helsinki 2021
  • Jakob Lind, Morfars pistol. Ett familjedrama. Stockholm 2020
  • Jakob Lind, "Svenska brigaden. Skam och ära i Finland 1918", Militärhistorisk Tidskrift 2021
  • Jan-Olov Näsman, Till Finlands räddning och Sveriges heder. Svenska Brigaden i det finska inbördeskriget 1918. Helsingfors 2012
  • Sverker Oredsson, "Stormaktsdrömmar och stridsiver. Ett tema i svensk opinionsbildning och politik 1910-1942", Scandia 2008 (finns på nätet)
  • Henry Peyron, En militärs minnen, Stockholm 1969
  • Aapo Roselius, I bödlarnas fotspår. Massavrättningar och terror i finska inbördeskriget 1918. Stockholm 2009
  • Henrik Saxenius, "Den svenska arbetarrörelsen och 'svartingarnas' hemkomst. Förföljelser och trakasserier mot Finlandsfrivilliga 1918-1939", Arbetarhistoria 2015:1-2
  • Henrik Saxenius, "Det var bohuslänningar i Finland 1918", Bohuslänningarna 2018:1-2
  • Henrik Saxenius, "'Ej med klagan skall ditt minne firas'. Finlandsfrivilliga från Göteborg", Göteborg förr och nu. Göteborgs hembygdsförbunds årsbok 2018. 2018:37
  • Henrik Saxenius, "En okänd minnessten över rikssvenska stupade i Tammerfors", Tammerfors Aktuellt 26/5 2017
  • Henrik Saxenius, ”Fågelperspektiv på finska inbördeskriget 1918. Svenska krigsfrivilliga – finska flygvapnets grundare”, Svensk Flyghistorisk Tidskrift 20
  • Henrik Saxenius, "Hallänningarna som stred i Finland", I Halland 2017:1
  • Henrik Saxenius, "Hälsingar i österled", Hälsingerunor. En hembygdsbok 2017. Bollnäs 2017
  • Henrik Saxenius, "Jämtar i finska inbördeskriget", Jämten 1918. Årsbok för Jamtli, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening. Red: Charina Knutson. Östersund 2017
  • Henrik Saxenius, "Kristianstad och det finska inbördeskriget 1918", Wendisten 2018:1
  • Henrik Saxenius, ”Norrlandsartilleristerna i finska inbördeskriget 1918”, Norrlandsartilleristen 77-79/2015-2017
  • Henrik Saxenius, "När sörmlänningarna slogs om Finlands framtid", Dymlingen 2017:1
  • Henrik Saxenius, "Suomen sisällissota 1918 lintuperspektiivistä. Ruotsalaisia vapaaehtoisia - Suomen ilmavoimien perustajat", Feeniks 2018:1
  • Henrik Saxenius, "Undsättningsexpeditionerna 1918: Revolutionsskräck hos rikssvenska flyktingar från det röda Finland", Arbetarhistoria 2019:4
  • Henrik Saxenius, "Värmlänningar på krigarstråt i österled 1918", Näverluren 2017:1
  • Henrik Saxenius, "Östergötland i Finland - östgötska frivilliga i finska inbördeskriget 1918", Östergötlands hembygdsblad 2017:1
  • Hannu Soikkanen, Dokument från finska inbördeskriget. Stockholm 1980

Textbaserade länkar

Audiovisuella länkar