Regementet sattes upp 1757 som Putbus och Platens husarkår, av Fredrik Ulrik Putbus och Philip von Platen. Kåren kom 1758 att bilda Svenska husarregementet i Pommern. Fyra år senare, 1762, delades regementet till två självständiga regementen, Blå (Putbusska) husarregementet och Gula (Wrangelska) husarregementet.
Fyra år senare, 1766, sammanfördes de två regementena och bildade Svenska husarregementet. I samband med sammanslagningen minskades styrkan till ungefär 400 ryttare fördelat på åtta skvadroner. Svenska husarregementet förlades i de svenska provinserna i Tyskland, och hade som främsta uppgift att bevaka och patrullera Svenska Pommerns gränser. Regementets huvudkvarter låg i städerna Greifswald och Bardt.
I samband med Gustav III:s statsvälvning 1772, överfördes regementet till Sverige, och förlades först i ett antal städer på västkusten, för att året därpå roteras till andra västsvenska städer. Två skvadroner införlivades i ett finländskt dragonförband.
År 1797 ändrades namnet till Hornska husarregementet. Regementet bar, enligt den tidens sed för vissa värvade regementen, namnet på sin regementschef, Samuel Horn. Regementet var under denna tid förlagt till Halmstad, Malmö, Helsingborg, Ängelholm, Ystad och Simrishamn. Under Napoleonkriget ökade antalet skvadroner till åtta och mantalet till 100 per skvadron, för att i fredstid åter anta minskat antal.
År 1801 fick regementet namnet Mörnerska husarregementet, i samband med att Hampus Mörner blev regementschef. Den 7 december 1813 spelade regementet en viktig roll för den svenska segern i slaget vid Bornhöft.
Uniform för det Mörnerska husarregementet, tidigt 1800-tal.
En mindre ärorik händelse som sätts i samband med Mörnerska regementet, är det som i folkmun kallas Slaget vid Klågerup den 15 juni 1811. Under bondeoroligheterna i Skåne 1811 högg 40 husarer ur regementet in på en anfallande samling om 1500 drängar (beväpnade med liar och högafflar) i Klågerup som vägrat inställa sig till militärtjänst. I Klågerupskravallerna skadades två husarer och runt 30–40 drängar och husmän dödades av Mörners husarer så de gick till anfall mot militären.
Regementet var 1813 förlagt till Malmö, Ystad, Simrishamn, Ängelholm och Halmstad. Mörnerska husarregementet var det sista regemente som utkämpade ett slag på utländsk mark, slaget vid Bornhöft 1813 i dåvarande Danmark, dagens Bornhöved i Schleswig-Holstein. I praktiken hade Mörners brorson Bror Cederström varit regementets anförare sedan 1804.
År 1816 bytte regementet namn till Cederströmska husarregementet, då Bror Cederström officiellt tillträdde som regementschef. Samma år, 1816, fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Kronprinsens husarregemente tilldelades № 7.
I samband med att dåvarande kronprins Oscar blev överste i regementet 1822, erhöll regementet namnet Kronprinsens husarregemente. Regementet var efter 1822 förlagt till Malmö och Ystad. År 1859, under Karl XV:s regering, ändrades namnet till Konungens värvade husarregemente. Ett år senare, 1860, skedde ännu ett namnbyte till Husarregementet Konung Karl XV. I samband med dåvarande prins Gustav Adolfs födelse 1882 återfick regementet namnet Kronprinsens husarregemente. År 1897 överfördes en skvadron från regementet till Livgardet till häst i Stockholm.
År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Kronprinsens husarregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen K 7. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.
Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades att de tre skånska kavalleriregementena, Skånska husarregementet (K 5), Skånska dragonregementet (K 6) och Kronprinsens husarregemente (K 7), skulle avvecklas den 31 december 1927, och istället sammanföras den 1 januari 1928 till ett nytt kavalleriregemente, Skånska kavalleriregementet (K 2) i Helsingborg. Kronprinsens husarregemente (K 7) hade sin avvecklingsceremoni den 5 oktober 1927, och avvecklades den 31 december 1927. Från den 1 januari 1928 övergick regementet till en avvecklingsorganisation, vilken verkade fram till den 31 mars 1928. Under hela sin aktiva tid var regementet värvat.
Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kronprinsens_husarregemente
Regementschefer verksamma mellan åren 1758–1927. Åren 1761–1766 var regementet delat på två regementen
1757–1758: Fredrik Ulrik Putbus och Philip Julius Bernard von Platen
1758–1759: Georg Gustaf af Adinal
1759–1761: Johan Sparre
1761–1764: Fredrik Ulrik Putbus (Blå (Putbusska) husarregementet)
1764–1766: Mörner, H S (Blå (Putbusska) husarregementet)
1761–1763: Georg Gustaf af Adinal (Gula (Wrangelska) husarregementet)
1763–1764: Åkerhielm, L (Gula (Wrangelska) husarregementet)
1764–1766: Mauritz Casimir Lewenhaupt (Gula (Wrangelska) husarregementet)
1766–1797: Mörner, H S
1797–1801: Horn, S H
1801–1816: Hampus Elof Mörner
1816–1822: Bror Cederström
1822–1830: Göran Bernt Magnus Stackelberg
1830–1849: Achates Carl von Platen
1849–1858: Sjöcrona, Frans Alexander - Info från Adelsvapen
1858–1864: Carl Magnus Ludvig Björnstierna
1864–1874: Bror Claes Arvid Cederström
1874–1883: Gillis Frithiof August Boy
1883–1891: Hans Aron Siöcrona
1891–1893: Berg, R W T
1893–1902: von Platen, G A
1902–1910: Philip Christofer von Platen
1910–1913: Bror Munck
1913–1920: C. G. Bror Cederström
1920–1920: Edward af Sandeberg
1920–1927: Carl Axel Georg Braunerhjelm
Generalmönsterrullor - Riksarkivet
Gula Wrangelska Husarregementet
Husarregementet Konung Karl XV
Övrig relevant information och länkar
Kort information Kronprinsens Husarregemente - Riksarkivet
Kronprinsens Husarregemente diverse fotografier - Commons Wikimedia