The Kronoberg Regiment (Swedish: Kronobergs regemente), designations I 11 and I 11/Fo 16, was a Swedish Army infantry regiment that traced its origins back to the 16th century. It was disbanded in 1997. The regiment's soldiers were originally recruited from Kronoberg County, and it was later garrisoned there.

History

The regiment has its origins in fänikor (companies) raised in Kronoberg County in the 16th century. In 1616, these units - along with fänikor from the nearby Kalmar County - were organised by Gustav II Adolf into Smålands storregemente, of which twelve of the total 24 companies were recruited in Kronoberg County. Smålands storregemente consisted of three field regiments, of which Kronoberg Regiment was one. Sometime around 1623, the grand regiment was permanently split into three smaller regiments, of which Kronoberg Regiment was one.

Kronoberg Regiment was one of the original 20 Swedish infantry regiments mentioned in the Swedish constitution of 1634, although it was mentioned as one of two regiments that should merge to form Småland Regiment, but that regiment was never formed and instead Kronoberg Regiment and Jönköping Regiment were kept separate. The regiment's first commander was Patrick Ruthwen. The regiment was allotted in 1684. The regiment was given the designation I 11 (11th Infantry Regiment) in a general order in 1816.

Kronoberg Regiment was garrisoned in Växjö from 1920. In 1974, the regiment gained the new designation I 11/Fo 16 as a consequence of a merge with the local defence district Fo 16. The regiment was disbanded in 1997.

Commanders

• 1627.1630: Patrik Ruthwens |(Wiki)
• 1630-1638: Hans Drake
• 1638-1641: Adolf Hård
• 1641-1654: Georg Fleetwood
• 1654-1657: Adolf Herman Wrangel
• 1657-1665: Bertil Nilson Skytte
• 1665-1677: Henrik von Vicken
• 1677-1678: Georg Anthony Brakel
• 1678-1696: Abraham Cronhjort
• 1696-1703: Gustaf Heidenfeldt
• 1703-1706: Gabriel Lilliehöök †
• 1706-1709: Johan Cronman (POW)
• 1709-1714: Carl Hästesko (acting)
• 1714-1717: Sven Lagerberg
• 1718-1746: Eberhard Bildstein
• 1722-1727: Johan Cronman
• 1747-1746: Eberhard Bildstein
• 1746-1765: Lt. Gen. Berndt Wilhelm von Liewen
• 1765-1772: Friherre Per Scheffer
• 1772-1777: Gen. Maj. Otto Vilhelm von Rosen
• 1777-1782: Salomon Hederstierna
• 1782-1812: Gen. Carl Axel Strömfelt
• 1812-1816: Elof Rosenblad
• 1816-1824: Erland Hederstjerna
• 1824-1856: Carl Henrik Wrede
• 1856-1862: Georg Miles Fleetwood
• 1862-1873: Gustaf Reinhold Weidenhielm
• 1873-1878: Otto Samuel Gustaf von Klint
• 1878-1889: Klas Hjalmar Kreüger
• 1889-1898: Henrik Esaias Anton Carl Rappe
• 1898-1905: Johan Gustaf Wikander
• 1905-1920: Gösta Hyltén-Cavallius
• 1920-1924: Gustaf Ros
• 1924-1928: Erik Nordenskjöld
• 1928-1932: Erik Grafström
• 1932-1937: Per Erlandsson
• 1937-1941: Gösta Hahr
• 1941-1946: Sven Allstrin
• 1946-1950: Gustaf Källner
• 1950-1957: Carl von Horn Wiki
• 1957-1967: Thor Cavallin
• 1967-1972: Lennart Löfgrén
• 1972-1974: Per-Hugo Winberg
• 1974-1977: Bertil Malgerud
• 1977-1980: Per-Hugo Winberg
• 1980-1983: Senior colonel Sven Skeppstedt
• 1983-1988: Finn Werner
• 1988-1989: Björn Swärdenheim
• 1989-1992: Leif Fransson
• 1993-1993: Inge Lennart Sandahl (acting)
• 1993-1997: Jan Henrik Edvard Hyltén-Cavallius

Deputy commanders

• 1978-????: Colonel Åke Lundin
• 1988-1991: Colonel Wilhelm af Donner

Kronobergs regemente (I 11/Fo 16) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1623–1997. Förbandsledningen var förlagd i Växjö garnison i Växjö.

Historia

Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Kronobergs län på 1500-talet. År 1616 organiserades dessa enheter tillsammans med andra från närliggande Kalmar län av Gustav II Adolf och bildade Smålands storregemente där tolv av totalt 24 kompanier rekryterades i Kronobergs län. Någon gång runt 1623 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Kronobergs regemente var ett. Regementets första befälhavare var Patrick Ruthven.

Regementet deltog 1709 i slaget vid Poltava där det led stora förluster och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband med Kapitulationen vid Perevolotjna. Kronobergs regemente återuppsattes i Sverige samma år. Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system.

Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 11 Kronobergs regemente. Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För till exempel Kronobergs regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 11. Regementet klarade sig från avvecklingen genom försvarsbeslutet 1925 men regementet reducerades med en infanteribataljon och tillfördes en bataljon från Karlskrona grenadjärregemente i Karlskrona. Regementet kom därav från den 1 januari 1928 att bestå av två infanteribataljoner och en fästningsbataljon. Genom försvarsbeslutet 1936 upplöstes och avvecklades dock fästningsbataljonen den 30 september 1939.

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, föreslogs att Kalmar/Växjö försvarsområde (Fo 18/16) med stab i Kalmar skulle delas i tre försvarsområden, Kronobergs försvarsområde (Fo 16), Jönköpings försvarsområde (Fo 17) och Kalmar försvarsområde (Fo 18). Dock kom staben för Kalmar försvarsområde bli gemensam med staben för Kronobergs försvarsområde. Dessa två försvarsområdesstaber sammanslogs med Kronobergs regemente, vilket från den 1 juli 1974 bildade försvarsområdesregementet I 11/Fo 16/18.

Genom försvarsutredning 88 stod det klart att fyra brigadproducerande regementen skulle avvecklas. Utredningen ledde till att Riksdagen i december 1989 beslutade att armén från den 1 juli 1992 skulle bestå av 18 brigader. I den process som följde ställdes regementen inom militärområdena mot varandra. Inom Södra militärområdet ställde Kronobergs regemente (I 11/Fo 16/18) mot Norra Smålands regemente (I 12/Fo 17).

Överste 1. graden Leif Fransson blev regementets siste chef som brigadproducerande regemente. Den 16 maj 1992 hölls en ceremoni över att grundutbildningen nu skulle upphöra vid regementet. Vid ceremonin närvarade bland andra Chefen för Armén Åke Sagrén, militärbefälhavaren Gustaf Welin samt landshövdingen Sten Wickbom.

Den 1 juli 1992 antog regementet en ny form, i form av en försvarsområdesmyndighet ledd av en försvarsområdesbefälhavare. Regementet fråntogs numreringen I 11 och kom endast att bära beteckningen Fo 16. Genom försvarsbeslutet 1992 återfick regementet beteckningen I 11. Detta då samtliga försvarsområdesregementen avskildes från brigaden och antog den 1 juli 1994 samma organisation som Kronobergs regemente.

Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelning, vilket innebar att tre försvarsområdesstaber inom Södra militärområdet (Milo S) skulle avvecklas senast den 31 december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs att de tillsammans med staben i Eksjö skulle bilda ett gemensamt försvarsområde.

Regementet höll sin avvecklingsceremoni den 24 augusti 1997.

Förbandschefer

• 1627.1630: Patrik Ruthwens | (Wiki)
• 1630-1638: Hans Drake | (Wiki) | Svenskt biografiskt lexikon
• 1638-1641: Adolf Hård
• 1641-1654: Georg Fleetwood
• 1654-1657: Adolf Herman Wrangel
• 1657-1665: Bertil Nilson Skytte
• 1665-1677: Henrik von Vicken (Wiki)
• 1677-1678: Georg Anthony Brakel
• 1678-1696: Abraham Cronhjort (Wiki)
• 1696-1703: Gustaf Heidenfeldt
• 1703-1706: Gabriel Lilliehöök †
• 1706-1709: Johan Cronman (POW) (Wiki)
• 1709-1714: Carl Hästesko (acting)
• 1714-1717: Sven Lagerberg (Wiki)
• 1718-1746: Eberhard Bildstein
• 1722-1727: Johan Cronman
• 1747-1746: Eberhard Bildstein
• 1746-1765: Berndt Wilhelm von Liewen (Wiki)
• 1765-1772: Pehr Scheffer
• 1772-1777: Otto Wilhelm von Rosen
• 1777-1782: Salomon Hederstjerna (Wiki)
• 1782-1812: Carl Axel Strömfelt (Wiki)
• 1812-1816: Elof Rosenblad (Wiki)
• 1816-1824: Erland Hederstjerna (Wiki)
• 1824-1856: Carl Henrik Wrede
• 1856-1862: Georg Miles Fleetwood
• 1862-1873: Gustaf Reinhold Weidenhielm
• 1873-1878: Otto Samuel Gustaf von Klint
• 1878-1889: Klas Hjalmar Kreüger
• 1889-1898: Henrik Esaias Anton Carl Rappe (Wiki)
• 1898-1905: Johan Gustaf Wikander (Wiki)
• 1905-1920: Gösta Hyltén-Cavallius (Wiki)
• 1920-1924: Gustaf Ros (Wiki)
• 1924-1928: Erik Nordenskjöld (Wiki)
• 1928-1932: Erik Grafström (Wiki)
• 1932-1937: Per Erlandsson (Wiki)
• 1937-1941: Gösta Hahr (Wiki)
• 1941-1946: Sven Allstrin (Wiki)
• 1946-1950: Gustaf Källner (Wiki)
• 1950-1957: Carl von Horn Wiki
• 1957-1967: Thor Cavallin (Wiki)
• 1967-1972: Lennart Löfgrén (Wiki)
• 1972-1974: Per-Hugo Winberg (Wiki)
• 1974-1977: Bertil Malgerud (Wiki)
• 1977-1980: Per-Hugo Winberg (Wiki) (Igen)
• 1980-1983: Sven Skeppstedt Wiki)
• 1983-1988: Finn Werner (Wiki)
• 1988-1989: Björn Swärdenheim (Wiki)
• 1989-1992: Leif Fransson (Wiki)
• 1993-1993: Inge Lennart Sandahl (Wiki)
• 1993-1997: Jan Henrik Edvard Hyltén-Cavallius (Wiki)