Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.

Södermanlands Regemente

view all

Profiles

  • Capt. Jesper "Den Store Callad" Cruus af Edeby (1664 - 1702)
    Jesper "den store kallad" Cruus af Edeby, till Edeby , Lundby och Aggarö. Född 1664-06-28 i Stockholm. Student i Uppsala 1671. Bevistade 1689 fälttåget i Brabant som volontär under greve Gustaf Lewenha...
  • Baron Nils Kagg, till Tohmajärvi (1598 - 1653)
    Adelsvapen Nils Kagg , friherre Kagg , friherre till Tohmajärvi i Kexholms län, herre till Kjellstorp i Örslösa socken, Skaraborgs län samt Skävesund i Glanshammars socken, Örebro län. Född 1598-08-...
  • Oskar Fleming af Liebelitz (1818 - 1884)
    Oskar Erik Ferdinand Fleming af Liebelitz , född 1818-03-12 på Bönders i Klinte socken . Konstapel vid Gotlands nationalbevärings artilleri 1837. Konstapel vid Svea artilleriregemente 1837. Styckjun...
  • Anders Elg (1789 - 1846)
  • Cnt. Christoffer Slatte (b. - 1632)
    Christoffer Slatte . Kornett vid Södermanlands ryttare (livregementet till häst) 1630-1632. Död 1632 -08-00 i Tyskland.

Södermanlands regemente

Södermanlands regemente l. Kungliga Södermanlands infanteriregemente (I 10) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1634-1942 och 1957–1963. Förbandsledningen var förlagd i Strängnäs garnison i Strängnäs.

Historik

Det första kapitlet 1634-1709

Södermanlands regemente härstammar från de fänikor som på 1500-talet sattes upp i Södermanland. Av fänikor från Närke, Värmland och Södermanland bildades 1614 ett landsregemente som 1627 kom att delas i två smärre fältregementen, med Erik Ryning som förste regementschef.

Från 1634 benämns förbandet som Södermanlands regemente och anses som landets äldsta regemente (Svea livgarde ej medräknat, som verkade mer som en livvakt till konungen och huvudstaden).

Det första kapitlet i regementets historia avslutas mellan Stora nordiska kriget i 1709 efter slaget vid Poltava där regementet led stora förluster. Drygt 200 man följde Karl XII till Bender, resterande delar av regementet föll i fångenskap den 1 juli 1709, i samband med kapitulationen vid Perevolotjna.

Det andra kapitlet 1710-1713

Regemente återuppsättas i Sverige 1710. Efter att regementet var återuppsatt, fortsatt det att delta Stora nordiska kriget deltog i slaget vid Gadebusch, vilket regementet även tilldelades som segernamn. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västgöta regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönnigen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönnigen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, där bland annat hela Södermanlands regemente.

Det tredje kapitlet 1714-1942

Regementet återuppsattes senare samma år i Sverige igen. Stora nordiska kriget kämpas ännu. Ett av de mest uppmärksammade slagen som Södermanlands regemente har utkämpat är slaget vid Stäket i 1719 då man i närheten av Saltsjöbaden med bara 800 soldater slog tillbaka en överlägset större rysk armé på 6.000 man.

År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Södermanlands regemente tilldelades № 10. År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Södermanlands regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 10. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.

Regementet klarade sig från avvecklingen genom försvarsbeslutet 1925. Men regementet reducerades med en infanteribataljon, och kom att från den 1 januari 1928 bestå av två infanteribataljoner. I samband med att Göta livgarde (I 2) avvecklades den 30 september 1939 erhöll Södermanlands regemente samma år en pansarbataljon från Göta livgarde.

Genom försvarsbeslutet 1942 kom regementet år 1942 att omorganiseras till Södermanlands pansarregemente (P 3), och överfördes till det nybildade truppslaget pansartrupperna.

År 1944 under andra världskriget skadades ett par värnpliktiga när regementet träffades av nio sovjetiska bomber när fientliga flyg, troligen av misstag, bombade Stockholm och Strängnäs under ett intryck av att de bombade Finland. I det finska språket finns det ett verb för dessa fenomen: "att ryska". T.ex, "du gjorde ett dumt misstag av en enorm storlek" = "du ryskade".

Det fjärde kapitlet 1957-1963

Genom försvarsbeslutet 1958 kom regementet att år 1957 omorganiseras till pansarinfanteriregemente och återfördes till infanteriet. I samband med denna omorganisation återfick regementet sitt gamla namn Södermanlands regemente (I 10). I samband med pansartruppernas omorganisation 1963, omorganiserades regementet återigen till ett pansarregemente och överfördes till pansartrupperna med bibehållet namn, men med beteckningen P 10.

Kompanier

Kompaniindelning, 1-4. kompaniet bildade första bataljonen, och 5-8. kompaniet bildade andra bataljonen.

  1. Livkompaniet
  2. Vingåkers kompani
  3. Nyköpings kompani
  4. Oppunda kompani
  5. Strängnäs kompani
  6. Öster Rekarne kompani
  7. Väster Rekarne kompani
  8. Gripsholms kompani

Heraldik och traditioner

Regementet har fört ett antal fanor genom tiden, regementets sista fana som infanteriregemente tilldelades den 23 juni 1850 av kung Oscar I. 1850 års fana bar ursprungligen segernamnen Fraustadt samt Södra Stäket. År 1910 överfördes gripen till ny duk, och i samband med den restaurationen tillfördes fanan övriga segernamn. År 1958 troppades fanan, då kung Gustaf VI Adolf den 7 juni samma år en ny fana. Fanan fördes sedan vidare till 1994. År 1994 troppades fanan från 1958. År 1994 mottog regementet en ny fana, vilken överlämnades av kung Carl XVI Gustaf.

Södermanlands regementes marsch är en av de mest kända svenska marscherna.

Regementets högtidsdag firades den 13 augusti, detta till minne av Slaget vid Stäket 1719.

Motto: "Regimus neque hostis" ("Det är vi som bestämmer - inte fienden").

Förbandschefer

  1. 1627–16??: Erik Eriksson Ryning
  2. 1677–1683: Peter Örneklou
  3. 1683–1687: Evert Horn af Marienborg
  4. 1688–1697: Wolter Reinhold Wrangel till Ellistfer
  5. 1697–1708: A A Marderfelt
  6. 1708–1709: G von Weidenhaijn
  7. 1710–1711: Jacob Grundel
  8. 1711–1716: C R von Schlippenbach
  9. 1716–1739: Rutger Fuchs
  10. 1739–1750: H J von Essen
  11. 1750–1763: G W Marcks von Würtemberg
  12. 1763–1771: J Cronstedt
  13. 1771–1792: Gustaf Adolf von Siegroth
  14. 1792–1813: Gustaf Wachtmeister
  15. 1813–1821: Lennart Reuterskiöld
  16. 1821–1824: Carl Ulrik Ridderstolpe
  17. 1824–1827: C F Posse
  18. 1827–1837: M A Lewenhaupt
  19. 1837–1856: C U Kuylenstierna
  20. 1856–1859: P W von Schwerin
  21. 1859–1864: S A Sandels
  22. 1864–1870: Henrik Rosensvärd
  23. 1870–1879: C J G af Schmidt
  24. 1879–1881: O E F Fleming
  25. 1881–1887: Axel Leijonhufvud
  26. 1890–1896: Carl Ludvig Henning Thulstrup
  27. 1896–1904: S E W Brehmer
  28. 1904–1906: A O F von Arbin
  29. 1906–1910: Salomon Vilhelm Sundelius
  30. 1910–1921: Seth Zetterstrand
  31. 1921–1926: Gabriel Hedengren
  32. 1926–1928: Herman Låftman
  33. 1929–1935: Erik af Edholm
  34. 1935–1942: Gustaf Berggren
  35. 1942–1957: Se Södermanlands regemente (pansar)
  36. 1957–1963: Fritz-Ivar Virgin

//media.geni.com/p13/4e/50/60/47/53444855f9cac511/sodermanlands_regemente_uni_1860_large.jpg?hash=657b416dbad284312d7d3f9d4ded66ab426365605b4fad3d51de8904d83ec472.1716620399Regements uniform i 1806

Est'd 2020-06-02.